Danskarna satsar hårt på alternativa energiformer

Taggar: Orter: Danmark Teman: energi

Danskarna satsar hårt på alternativa energiformer

Energiproblem finns i alla länder nuförtiden, men knappas i många länder i så hög grad som i Danmark: landet har praktiskt taget inga egna kraftresurser, och samtidigt en energikonsumtion som per invånare ligger bland västvärldens högsta. Oljeimporten per person är jämte Japans — trots stora ansträngningar att kapa den — i världsstatistikens topp. Konsumtionen av energi per år ligger på 20 miljoner oljeekvivalentton. När oljekrisen kom täcktes över 90 procent av behovet med olja, idag något mera är 82 procent.

yÖ” Staten satsar energiskt på alternativen. Den inhemska oljan täcker idag 3—4 procent och hoppet att den ska komma upp i mycket mera är inte stort. Vind och solsken kan kanske en dag, tillsammans med andra alternativ såsom gödsel, halm och värme i jorden, täcka 30—40 procent. Senaste tillskottet är avfallskraft, dvs energi som uppstår som avfallsprodukt i förbränningsanstalter och industrier. Och så är det naturgasen, som är danska regeringens största hopp just nu.

Energins minister Ivar Nergaard har i somras lagt fram en konkret plan för att ta hem naturgasen som finns i Nordsjön. Man har länge vetat att den finns där, men specialister har ansett fynden så små att det inte lönar sig. Nu sätter energiministern foten på gaspedalen. Dels är regeringen trött på den politiska avhängigheten av arabstaterna som svartlistade danskarna under oljekrisen för att statsministern i Köpenhamn hade uttalat sig förstående för vissa israeliska problem. Dels blir oljan dyrare och dyrare.

Gas för ett kvartssekel framåt

Alternativkraften blir därmed relativt sett billigare och billigare. En gasledning från Nordsjön till Jylland plus ett distributionsnät som täcker hela landet kostar 7—8 miljarder i finskt mynt, och gas finns endast till täckning av 25 procent av energibehovet under 25 år. När det kvartsseklet är förbi kan man utnyttja nätet till gas som importeras från kontinenten, vartill kommer att nya metoder för att förvandla kol till gas är under utarbetande — bättre och miljövänligare än de gamla. Vidare kan gasnätet utnyttjas till distribu 1 tion av avfallsvärme i gasform som kan tillvaratas både vid elkraftproduktion, vid förbränning av hushållsavfall och i vissa industrier. Slutligen gäller det för Danmark helt enkelt att till snart sagt vilket pris som helst försöka få bukt med det valutaunderskott som oljeimporten år efter år åstadkommer. Nettoskulden till utlandet är idag upp emot 40 miljarder i mark — detta års nya underskott har beräknats till 6—7 miljarder. Den ojämnförligt största importposten är oljan.

Kärnkraftperioden hoppas över?

Till bilden av det danska läget hör också, att nationen envist vägrar ta den billigaste lösningen, kärnkraftsalternativet i användning. Majoritet för regeringens kärnkraftsprogram finns i folketinget, men trots det har statsministern inte vågat lägga fram

Minister Ivar Nergaard.

ett konkret lagförslag. En minoritet på minst en tredjedel av tingets medlemmar har nämligen enligt dansk grundlag rätt att skicka ett av tinget godkänt förslag till folkomröstning. En sådan minoritet finns, och folkomröstningen skulle enligt samtliga opinionsmätningar fälla kärnkraftsförslaget med ett brak.

Möjligt är att danskarna helt enkelt kommer att hoppa över hela kärnkraftsperioden, direkt in i fusionsepoken när den tekniken en dag är tillräckligt utvecklad. En ny Niels Bohr för kraft-ur-vatten efterlyses — under tiden satsar danskarna på internationellt fusionsforskningssamarbete.

Gasen i nordsjöfickan förhandlar danska regeringen om som bäst. Koncessionen har en internationell grupp under ledning av danska storrederiet A P Moller, som hittills har velat vänta. Gaspriset stiger allteftersom oljeknappheten blir kännbarare. Mellers program har varit att vänta tills gasen blir ännu mera räntabel. Men det vill den danska regeringen inte mera. Både politiska och ekonomisktpraktiska orsaker talar för att göra slag i saken nu, säger minister Nergaard.

Ledning genom Danmark med gas till Sverige

För ett utnyttjande av den danska gasen talar också att Sverige sedan försommaren har varit intresserat av en ledning genom Danmark, Svenskarna har avtalat om leveranser av gas från kontinenten och transporten skulle gå enklast per ledning genom Danmark. Om svenskarna kan intresseras för att delta i ledningskostnaderna, eller om slutresultatet av de förhandlingar som nu har inletts mellan Danmark och Sverige blir, att Sverige i stället betalar för användningen av den danska ledningen, är inte avgörande! Avgörande är att intresset i Sverige finns och att det betyder pengar. En dansk ledning har för övrigt ytterligare motivering som den idag felande länken mellan kontinentalnätet och — över Finland — nätet i Sovjetunionen.

Ännu återstår i Danmark det politiska beslutet, men minister Nergaard

FORUM 12/7 säger till Forum att har ”räknat rösterna och konstaterat att majoriteten är i hamn”. Motstånd kan närmast uppstå i kretsar som anser investeringen för stor och framtidsutsikterna för osäkra och som därför föredrar att bygga en kortare ledning ner till kontinenten och sälja den danska gasen där. En sådan lösning ger pengar, men den ökar inte den inhemska försörjningen och det eftersträvade större politiska oberoendet. År 1982 kommer den första gasen att strömma genom nätet säger minister Nergaard. Hälften av den energi som behövs till uppvärmning av landets bostäder och institutioner kan gasen klara i 25 år. Och av den valutaslukande importen går hälften idag till uppvärmning.

Danska myndigheterna prövar olika alternativ

Gasprojektets värde ligger inte minst i att det ger forskningen ett kvartsekels respit. Staten satsar nu på hela raden av energiexperiment och dessutom på sparåtgärder och konverteringsprogram. 65 procent av Danmarks elkraft produceras nu på kolbas, När oljekrisen kom var praktiskt taget hela försörjningen baserad på olja. Den som vill stoppa bergull i sina husväggar får hjälp ur statsanslag. Byggfirmor som experimenterar med högisolerade och energisnåla hustyper får också ekonomiskt stöd.

Danska staten inviger i höst en anläggning för avprovning av väderkvarnar. Tre statliga experimentgårdar som använder gödsel — metangas — som energikälla är redan igång. Solfångarexperiment har varit i full gång länge, likaså med statsstöd. Sedan tre år tillbaka står på statens tekniska högskolas tomt ett ”nollenergihus” — ett av de första solhus som uppfördes i Nordeuropa.

Metangas skulle i ett lantbruksrikt energiområde som tex Jylland ha framtiden för sig. Många gårdar skaffar sig redan idag all den kraft som de behöver till maskiner, ljus och värme med metangas Metoden är enkel: gödseln ner i en behållare, lock på och så går jäsningsprocessen igång av sig själv. Men aggregaten

FORUM 12/78

Kone Osakeyhtiö är aktivt med i de danska kraftverksprojekten, närmast i fråga om kolhanteringen för bla Vestkraft, Sönderjyllands hejspänningsverk och Stigsnöverket. På bilden en leveransklar kolavlastare vid Hangöfabriken färdigt lastad på en ponton med destination Äbenrå. I leveranserna ingår även omfattande transportöranläggningar.

är inte räntabla ännu. Detsamma gäller halmprojekten som staten likaså gillar och stöder. Brännugnarna måste förbättras innan halmen blir ett användbart alternativ. Men som tillskott kan halmenergin få betydelse. Två miljarder kilo halm går upp i rök varje sommar med miljöförstörande, svart rök som enda slutprodukt. I den statliga avprovningsanstalten för väderkvarnar är optimismen stor. Danmark kommer inte att klara hela sitt energibehov med vind, men ett räntabelt tillskott kommer kvarnarna att ge. På avprovningsanstalten som är uppförd i samband med kärnförsöksstationen på Risö kan varje uppfinnare få vingar, rotationshastighet och annat gratisprovat och teknisk vägledning med sig hem. Vidare satsar de danska myndigheterna på jordvärme. Det finns ett område i Jylland där man räknar med att kunna uppvärma tre hela samhällen med enbart den värme som finns ett par tre tusen meter nere i jorden. Systemet fungerar bla i Frankrike: underjordiska vattensamlingar som har en temperatur på 80—100 grader pumpas upp och i stället pumpas kallt vatten ner. Varje borrhål kan användas 20 år. Någon kontinuerlig process kan det i alla fall inte bli fråga om — det tar sin rundliga miljon år innan det nya vattnet som pumpas ner i hålet un der de 20 åren har kommit upp i samma 100 grader. Förhållandet är ett helt annat på Island. Där är det grundvattnet som har de höga temperaturerna. Här är det underjordiska reserver som närmast kan jämföras med oljesjöar.

Sist men inte minst öppnar avfallsbränningen stora perspektiv. Energiministeriet har ett konkret program för att om några år uppvärma sju stora städer med enbart deras eget avfall. Köpenhamn, Århus, Odense och Älborg är med bland dessa avfallssamhällen som alla har betydande industriverksamhet med värme som biprodukt.

Optimisterna tror på självförsörjning

Pessimisterna säger: lösningen är att fusionstekniken klaras. Till dess får Danmark inställa sig på en allt besvärligare ekonomi med dyrare och dyrare energiimport. De inhemska alternativen är kvantitativt för små.

Optimisterna säger: vinden ger på sikt 5—10 procent av behovet. Solskenet likaså 5—10. Jordvärmen ett par procent, halmen 5—10, avfallet 5—10, den inhemska oljan 5—10 procent och gasen de första 25 åren 30 procent. Summa 100 procent.

Sanningen ligger som den brukar någonstans mitt emellan.

Sigyn Alenius O 19