Databehandling - med tryckluft

av Clas Hagelstam Forum 1980-07, sida 26-27, 23.04.1980

Databehandling — med tryckluft?

Om prylen skall sälja, så skall den innehålla en mikrodator. Och talar man industri utan att nämna informationsbehandling och styrsystem, så är ma inte riktigt tidsenlig.

DI Clas Hagelstam intervjuar DI Claes-Eric Johansson från Mancongruppens Levanto Oy om resultatet av det fransk-engelska samarbetet Maxam/Climax-France som gått ut på att ta fram ny pneumatisk logik.

€ Har det blivit dags att städa upp litet bland begreppen? Först gäller det att veta vad man vill ha gjort och att ta reda på fakla som eventuells saknas.

Nu, precis liksom förr, men nu kallas ta-reda-på för informationsbehandling. Och sedan, när man vet, så gör man, om man kan och har råd. Nu, liksom förr, men nu kallas del-som-reglerar-görandet för styrsyslem.

Datorutvecklingen gav tryckluftisgubbarna en spark i baken, under senaste år har de tagit fram allt vettigare styrsystem.

Tryckluften har sina svagheter, men vissa fördelar erbjuds också när vi använder samma medium, 6 Bar (atmosfärer) tryckluft, både för alt göra arbetet, d vs ge cylindrarna kraften, och för att bearbeta signalerna till och från de ventiler som styr cylindrarna.

Festo, Mecman, Maron, Atlas Copco har tagit fram bra komponenter, men vi skall ta en titt på resultatet av ett franskengelskt samarbete: Maxam/Climax France polylog.

Fråga: Vad är det nya med Polylog?

Svar: Polylog hör till den senaste generationens tryckluftslogik — varje arbelsskede i maskinen motsvaras av en byggkloss, en kedja av byggklossar

Tryckluftcylinder —>

Styrventil

Monteringsskena —E Ändstyck på en plåtskena bildar hela styrsystemet. Nytt är avsaknaden av tryckluftsledningar, systemspagettin är ersalt av kanaler inne i anslutningsplattorna. Kvarstår bara ledningarna in från gränslägeventilerna och ut till cylindrarnas styrventiler.

Nytt är också reella möjligheter till loopar och villkorliga hopp i arbetscykeln. Och möjligheten att vid behov enkelt foga till logiska villkor genom att sätta in en ny kloss där den behövs i kedjan.

Kostnader

F: I broschyrernas glänsande värld finns inga kostnader, bara besparingar. En mikrodator kan som bekant kosta mindre än 200 mk i dag, men tumregeln för one-off elektroniska styrsystem är ändå 10 000 mk grundkostnad plus 299 mk/anslutning. Kostar Polylog någonting?

S: Räkna med cirka 1000 mk för skåp, monteringsskena och Polylog ändstycken. Lägg till 200 mk per arbetsskede samt mellan 100 och 400 mk per logiskt vilkor. Och skall vi styra tryckluftscylindrar så är det ju billigare med tryckluft än med elektricitet från ett eventuellt elektriskt system.

F: Elektronisk databehandling hanterar nanosekunder så att trögare stoppur blir efter. Om vi talar om solur och oscilloskop -— hur snabb blir databehandlingen med tryckluft?

S: Tillräckligt snabb för styrsystem, därför att all tid äts upp i praktiken av cylindrarnas rörelser. Full fart på en cylinder betyder minst 0,1 sekund/100 mm slaglängd och då behövs det en och annan stötdämpare till hjälp.

Bravado i snabbhet förutsätter ett unikt kunnande hos dem som sköter maskinerna, driftssäkerheten dikterar i praktiken kring 1 sekund/cylinderrörelse. Databehandlingens tid blir alltid i 1/100 sekunder.

F: Pneumatikmarknaden i Finland låg 1978 omkring 45 miljoner mark. Logiken stod för 2 miljoner på sin höjd. Nu ligger ju Finland mer i kartans marginal än i karavanvägarnas korsning — kan man lita på leveransberedskapen framöver om man i dag satsar på ett pneumatiskt styrsystem?

S: Ur teknisk synpunkt kommer pneumatiken att stå sej. Tidigare systems komponenter förblir lagervara. Polylogs likaså. Och en följande generation, som skulle aktersegla det bästa vi har i dag är nog inte alldeles om hörnet.

Styrsystem av polylogklossar A Gränslägebrytar 26

FORUM 7/80

Inom pneumatiken är takten lugnare än elektronikens 10-potens vart tredje år.

Ingen etablerad firma har råd att lämna en upparbetad marknad utan service.

F: En tekniker som sköter en väsentlig det av maskinservicen i ett industriföretag är ingen älkare av tryckluft: ”Pustar och flåsar och är bara till förtret” var den bittra rösten av hans erfarenhet, han föredrog elektriska motorer och kugghjul. Vad kan ha orsakat hans negativa inställning?

S: Börjar man med ett nytt system, så krånglar det ifall det är felkopplat. Är systemet hemmagjort, så krånglar det på produktionsgolvet.

Bygger vi system, så avlivar vi omsorgsfullt våra vargar i testskedet och talar inte om dem när vi levererar testade system. Och de fungerar.

När ett tryckluftssystem körts in, så fungerar det nog ifall man inte 9 kräver mer än det byggdes för. Om en transfermaskin köps för 30 flyttningar per minut och trimmas upp till 50 så händer ett och annat. Fysiken är mer lag än evangelium.

slarvar med luftberedningen. Utelämnade eller glömda filter och dimsmörjare lämnar sina spår som är dyrare än de minuter servicen skulle kräva.

e försummar maskinservicen av brist på ud eller kompetens. Elektrikerskolningen i Finland äri sin ordning, men pneumatikskolningen släpar efter. Servicemännens kompetens kan höjas på många sätt. Alltifrån väntapå-smällen i dyra ändan till några dagars kurs i den billiga.

Var kan pneumatiken vara lönsam?

F: En del av Ditt jobb är att vara handelsresande i pneumatik. Var har Du sett att Finlands industri på kort sikt lättast kan hämta hem sekiner med hjälp av pneumatik?

FORUM 7/80

Montering av Polylog, Längst tv ändstycket — byggklossarna monteras på e monteringsskena.

S: Dels finns det mycket alt hämta i de stora applikationerna. Se till exempel på biltvällarna, som blivit en exportvara. Vel man vad pneumatiken är unikt bra på, så finns det mycket att göra.

Dels är det den billiga och trivala mekaniseringen, som en del företag är imponerande skickliga på. Ifall det enklaste sätt-dit-en-cylinder är uttömt, vilket jag inte tror, så är fältet med pneumualisk logik jungfruligt orört.

En del firmor tycks som sagt kunna det, hos andra händer ingenting även om säkra applikationer med korta betalningstider ligger framför näsan. Det är knappast fråga om flere personer med insikt på en firma än på en annan, snarare fråga om företagsklimatet. Kanske kan man säga att det är fel på ledningen utan att i första hand tänka på tryckluftsledningen.

F: Jag vet att tryckluftsmän inte tyc ker om att tala energikostnader. Men man skall nog ha sheiken till morbror för att helt fritt använda tryckluftsdrivna borrar och slipmaskiner, när t ex en borr offereras antingen med tryckluftsmotor till en energikostnad om över 10 mk/limme eller med en elmotor med en energikostnad under 50 penni/timme. Har Du något att säga till Ditt försvar?

S: Fakta är nog ungefär som Du säger. Konsekvensen är att undvika pneumatik där effektförbrukningen är hög. Vid låg effektförbrukning, det be-. tyder cylindrar med måttliga dimensioner och måttlig arbetstakt, blir de direkta energikostnaderna så låga, att summan av investeringskostnader (till stor del också energi) och driftskostnader visar ett överskott gentemot andra sätt alt lösa problemet.

Clas Hagelstam

Pneumaliskt styrd pallctiseringsmaskin för 60 t/h.

27