Datera rätt

av Arne Baltscheffsky Forum 1974-10, sida 08, 29.05.1974

Synpunkter 9 Synpunkter 9 Synpunkter 9 Synpunkter 9 Synpunkter 9 Synpunkte kurrenterna i utlandet inte är i samma läge. Privatkonsumtionen skulle möjligen minska 10/9 om priset ökades med 50 “/o.

Vilka är de realistiska kraftverkstyperna?

Vattenkraft är fortfarande en dellösning. Miljökostnaden för regleringsdammar och eliminerade vackra forsar är höga och detsamma kan sägas om investeringskostnaderna. Långa transmissionsvägar med överföringsförluster och kraftigt diménsionerade kraftlinjer (och ledningsgator) är en betydande nackdel både kostnads- och miljömässigt. Oljans pris, och i takt med det kolets pris, har hoppat uppåt. De fossila bränslena skulle använda i stor utsträckning kräva mycket sofistikerade miljöskyddssystem för att klara framtida renhetskrav för stora kraftverk, vilket ytterligare höjer kostnaderna. . Privatkonsumenter kunde tänkas ha ”råd” att betala den konventionella kraften, om man av någon orsak demokratiskt skulle välja att i stor utsträckning undvika användningen av det fördelaktigaste alternativet, kärnkraften. För exportindustrin, som konsumerar 2/3 av elkraften, blir priståligheten som sagt sämre — med stora nationalekonomiska negativa följdverkningar. Kärnkraften är den planerade basproduktionsmetoden åtminstone under 1980 och 90-talen, med vilken andra alternativ skall tävla. Kärnenergin är lyckligtvis så konkurrenskraftig att den kan bära en hel del ”extra” miljö- och säkerhetskostnader, som ji en met pressad marknadssituation kanske skulle ifrågasättas. De spekulationer som också klokt folk på senare tid publicerat om solenergi, geotermisk energi, havsvågor, fusionskraft mm utgör ingen bas för lösandet av energiproblem på” 1980-talet. Utvecklingen av energialternativ sker accelererande, men de praktiska lösningarna dröjer ännu länge. Något alternativ till kärnkraften finns inte egentligen: Nolltillväxt är inte möjlig. Nödvändig energisparsamhet kan inte eliminera vårt behov av energi. Kombinerad fjärrvärme- och el-energiproduktion i stora kärnenheter och ökad utnyttjning av elkraft i stället för olja och bensin verkar ur helhetssynpunkt utgöra den bästa lösningen, även om den innehåller många nackdelar.

Anders Palmgre 8

Datera rätt

När man nu äntligen har lyckats komma överens om ett i alla länder godtagbart sätt att ange datum börjar det dyka upp en massa pinnebergare i spalterna som ivrigt förfäktar åsikten att deras eget gamla kära sätt att ange tidpunkt är det enda förnuftiga och det enda riktiga.

Det som tyvärr saknats i debatten är fullständig upplysning om det rätta sättet att enligt den nya internationella standarden ange datum, tidpunkt och tidrymd. Pressens uppgift vore självfallet i främsta rummet att sprida upplysning om nya reformer, men i stället tycks man i huvudsak ägna sig åt att ge spaltuttymme åt bakåtsträvare på olika nivåer. Inte ens Finlands standardiseringsförbund kan få godkänt. Det enda förbundet lyckats åstadkomma är ett ofullständigt litet standardblad på finska. Detta statsunderstödda förbund har däremot så vitt jag vet inte lyckats få ut någon som helst saklig upplysriing på svenska om denna viktiga fråga som ju i hög grad berör exempelvis undervisningsväsendet.

Den som vill ha allsidig och korrekt information om det nya skrivsättet bör skaffa sig Sveriges standardiseringskommissions standardblad SIS 01 02 11. Detta standardblad innehåller faktiskt allt vad man behöver veta om den nya standarden. Nedan ges ett sammandrag av de viktigaste punkterna.

Vid datumangivelse anges årtalet med fyra siffror, därefter följer ett bindestreck, sedan månaden med två siffror, ett nytt bindestreck och dagen likaså med två siffror. Det är viktigt att såväl månaden som dagen anges med två siffror. Februari betecknas alltså 02, den nionde 09. Vidare är ordningsföljden år-månad-dag och de mellanliggande bindestrecken viktiga. Standarden godkänner visserligen datumangivelse även utan bindestreck men personligen vill jag inte rekommendera detta, eftersom sammanblandning med det gamla sättet då lättare kan ske.

En datumangivelse kan lätt byggas på till en exakt tidsangivelse med hur stor noggrannhet som helst. Tidpunkten 4 minuter och 5,8 sekunder över kl 8 den 9 februari 1972 skrivs 1972—02—09—08.04.05,8, V har alltså bindestreck mellan dag och timme, men punkt mellan timme och minut samt mellan minut och sekund. Timme, minut och sekund bör liksom månad och dag anges med två siffror.

För att ange gränserna för en tidrymd används två bindestreck intill. varandra. Tidrymden februari till maj år 1974 anges således 1974—02— —1974—05, dagarna 3 till 5 maj 1974 betecknas :1974—05—03 — —05 och tidrymden 9 mars till 8 maj 1974 skrivs 1974—03—09— —05—08.

Den svenska standarden omfattar också skrivanvisningar för numerisk datumangivelse i löpande text. Orden ”den” och ”av den” skall inte användas framför datumangivelse. Vi bör således skriva exempelvis ”Ert brev 1974—05—19”. Detta skrivsätt känns ganska ovant i början. Personligen tycker jag att man gärna kunde ha bibehållit det lilla ordet ”av” eftersom detta hade varit logiskt motiverat.

Om en veckodag ingår i en datumangivelse bör veckodagen anges i obestämd form. Vi bör följaktligen skriva ”sammanträde onsdag 1974—06—12”.

Ibland finner vi det onödigt och t om omöjligt att överhuvudtaget ange årtalet. Speciellt gäller detta cykliskt återkommande tider, exempelvis en viss dag varje år. För sådana tidsangivelser har vi ingen egentlig hjälp av standarden. Min rekommendation är att alltid sätta ut bindestrecket framför siffrorna för såväl månaden som dagen, exempelvis ”årligen —06—29”. Man ser då genast att det är fråga om det nya systemet och att månaden kommer före dagen.

Det nya systemets främsta förtjänst ligger i att det är internationellt accepterat. Vi behöver inte längre fundera på om vi skall skriva datum på brittiskt, amerikanskt, franskt, tyskt eller österrikiskt sätt. Gå därför in för att använda det nya sättet konsekvent, överallt och i all text. Det enda som då kan störa din sinnesro är att du en tid framöver kommmer att stöta på dokument med ”gammal stafning” i datumangivelserna. Detta kan inte hjälpas. Det kommer alltid att finnas folk som gärna tar på sig skygglappar som hindrar dem från att se, inte bara åt sidorna, utan även framåt,

Arne Baltscheffsky

Forum 10/7 ee