Datorutvecklingen - styrd eller styrande?

av Ralf W Saxén Forum 1973-03, sida 11-12, 21.02.1973

Taggar: Teman: datorutveckling

Datorutvecklingen — styrd eller styrande?

Av dipl ing Ralf W Saxén

Det har under detta decenniums första år vuxit fram en icke föraktlig mängd mer eller mindre fantasifulla framtidsvisioner om datateknikens utveckling och dess konsekvenser för företag och samhälle. Tyvärr har även inom denna sektor politiska syften snedvridit perspektivet och koncentrerat intresset på de propagandistiskt mest tacknämliga följdverkningarna. Nedanstående artikel av dip! ing Ralf W. S a x é n är ett försök att ge en mer balanserad och realistisk uppfattning om vad vi kan vänta oss på datateknikens och informationsbehandlingens område fram till: 1980.

Den dag är för länge sedan passerad när man kunde förbigå dataindustrin med en axelryckning. De totala investeringarna inom datautvecklingen, inkluderande såväl teknik som system belöper sig till ca 100 miljarder dollar, Över en miljon manår har satsats på system — och programvaru(soft-ware)utveckling. Fortsätter tillväxten i samma takt som hittills utgör informationsbehandlingen vid decenniets slut en av världens två eller tre största industrier. Följaktligen är det skäl att ägna utvecklingen inom denna bransch ett större intresse även utanför datorexperternas trängre krets.

Tre faktorer

Det är i huvudsak tre faktorer som kommer att styra utvecklingen inom informationsbehandlingssektorn.

För det första kan vi motse en snabb teknisk utveckling på hard-ware(utrustnings)sidan med enorma kostnadsreduktioner och förbättrade prestanda som följd. Denna kommer att möjliggöra tillämpningarna även på helt nya sektorer.

Å andra sidan kommer de stora investeringar som gjorts i system, databanker och systemteknisk know-how att verka restriktivt på hastigheten med vilken teknologin för informationsbehandling tillåts utveckla sig.

Den tredje faktorn med avgörande inflytande på utvecklingshastigheten är den sociala. Medan det tex rent tekniskt, och troligen även ekonomiskt, är möjligt att under detta decennium övergå till ett penninglöst samhälle, är vi knappast mentalt eller socialt mogna för det. Det är få individer som går i land med att budgetera tillräckligt för att överlämna åt datorer att hålla reda på deras inkomster och utgifter. Erfarenheterna av kreditkortsystem ter sig inte uppmuntrande. Av sociologiska orsaker är det inte heller troligt att företagsledningens konferensrum utrustas med bildskärmsterminaler under detta decennium för att nämna ett annat exempel.

Teknologisk utveckling

Man kan utan överdrift konstatera att utvecklingen inom ingen annan bransch under de senaste tjugo åren framskridit med samma hastighet som inom datorindustrin. För att tex

Forum 3/197 flygplansindustrin som allmänt associeras med snabba framsteg, skulle ha hållit jämna steg med datorutvecklingen borde man idag kunna flyga jorden runt på ett par minuter till en kostnad av några tiotals penni.

Under detta decennium är det främst inom halvledartekniken vi kan motse de största framstegen. Förutom ökad snabbhet för logik och minne kommer kostnaderna för dessa att minska drastiskt, uppskattningsvis till ca en tiondel fram till 1980. Magnetiska kärnminnen kommer allmänt att ersättas av halvledarminnen. Dessa kommer framtiden att erbjuda möjligheten att inkorporera logiska funktioner och skapa förutsättningar för associativa minnen, d v s artificiell intelligens. Någon större praktisk betydelse väntas de associativa minnena dock inte få ännu under detta decennium.

Även för massminnen kan man motse betydande kostnadsminskningar och förbättrade prestanda. För roterande magnetiska minnen är en tre- eller fyrfaldig ökning i lagringstätheten möjlig att uppnå. Dessutom är en mängd nya tekniker under utveckling; elektro- och magnet-optiska tekniker, laser, holografi, magnetiska bubbelminnen. Man kan konstatera, att även om de tekniska svårigheterna kommer att lösas inom de nätmaste åren är det föga troligt att dessa nya tekniker kommer att spela någon större roll i praktiken. Gemensamt för dem alla är nämligen att de förutsätter en ny angreppsvinkel inom soft-ware- och systemutvecklingen för att kostnadsmässigt kunna utnyttjas effektivt.

För den elektromekaniska in- och utmatningsutrustningen kan man inte förutspå någon epokgörande teknisk utveckling. Däremot kommer själva in- och utmatningsfunktionerna att genomgå genomgripande förändringar. Optisk läsning och stansning direkt på magnetband och skiva är redan idag allmänt. Trenden pekar dock mot att allt fler data kommer att registreras direkt där de uppstår, antingen i kasetter anslutna till t ex kassaapparater eller med terminaler kopplade till en dator. Kassa-, bank- och sjukhusterminaler samt terminaler för insamling av produktionsdata direkt på verkstadsgolvet är exempel på terminaler, vilka redan idag är i använd ning. Vänd!

Nn

Utmatning på mikrofilm kommer i framtiden delvis att ersätta radskrivarna, Före utgången av detta årtionde kommer även elektrostatiska skrivare med en helt annan hastighet än dagens mekaniska att ha utvecklats för kommersiellt bruk.

Konsekvenser

De stora kostnadsreduktioner som är att vänta för databehandlingsutrustningen, och för centralenheterna i synnerhet, kommer att leda till omfattande förändringar i strukturen hos såväl sjuttiotalets informationsbehandlingssystem som inom hela datorbranschen.

Ett av de mest framträdande dragen är att det kommer att bli ekonomiskt lönsamt för företagen att sprida på sin databehandlingskapacitet. Detta innebär att mer eller mindre skräddarsydda minidatorer installeras nära själva verksamheten de betjänar, t ex fakturering, produktionsstyrning. Dessa små datorer kan åter vara kopplade till en avlägset belägen större centraldator, vilken samtidigt tjänar som ”förlängning” av beräknings- och minneskapaciteten för de mindre datorer som den utför mer avancerad databehandling. Företagens konventionella datorutrustning kommer således att ersättas med ett databehandlingsnätverk, mer flexibelt och mer användarvänligt än dagens hard-ware.

En annan konsekvens är att de redan tidigare nämnda terminalerna för dataregistrering kommer att utrustas med mer intelligens, dvs logik och minne. Detta kommer att göra det möjligt att förädla och bearbeta data i terminalerna innan de sänds vidare till centralsystemen.

Morgondagens informationssystem kommer således att vara starkt datakommunikationsorienterade. Detta faktum stöds av en av Helsingfors handelskammare företagen undersökning om datatransmissionsbehovet i Finland under 70-talet. Enligt denna prognos kommer antalet terminaler, vilket inkluderar allt från enkla skrivmaskinsterminaler till små datorer, under detta decennium öka från under 1000 till ca 16 000, och antalet överförda tecken per timme i medeltal från unde 40 00 2 00 1 000 80 60 1972 1974 1976 1978 1980 1 5 miljoner till närmare 70 miljoner, Kraven på telefonnäten såväl vad överföringshastighet som säkerhet gäller kommer att öka. Speciella nät för dataöverföring kommer att bli aktuella under slutet av 70-talet.

De sjunkande hard-ware kostnaderna kommer att leda till att allt fler, och mindre företag kommer att finna det ekonomiskt att skaffa egen datorutrustning: intelligenta terminaler eller små datorer, Problemen för dessa nya användare kommer att ligga på tillämpningssidan. De saknar såväl systemutvecklingskompetens och programmeringskapacitet. De har varken de resurser eller intresse som fordras för att attrahera och behålla kvalificerade datorspecialister.

Följaktligen kommer de att bli tvunga att se sig om efter färdiga systemlösningar för sina problem och sin utrustning. Detta kommer att ge upphov till en enorm efterfrågan på sk standardpaket (färdigprogrammerade systemlösningar).

Soft-ware Industri?

Bristen på kompetent personal för utveckling av datakommunikationsorienterade system av varierande komplexitet och efterfrågan på standardpaket för olika datorkonfigurationer kommer att leda till ett uppsving för soft-ware företagen. I länder med större marknader är det inte utopistiskt att tala om en spirande soft-ware industri, dvs en industri som säljer färdigprogrammerade standardsystem och avancerade tekniska lösningar.

Utveckling på systemområdet

Under större delen av sextiotalet, och på sina håll fortsättningsvis, används datorn huvudsakligen till att automatisera befintliga rutiner. Resultaten av denna användning som supereffektiv räkne- och skrivmaskin är tillräckligt kända för at behöva kommenteras. Forts på sid 3 4 Antalet terminaler. Prognos 1972—80. (Helsingfors handelskammares undersökning om datatransmisslonsbehovet I Finland).

Y Inom högre undervisning kommer bildskärmsterminaler att bli ”obligatorlska”.

Forum 3/1973