Davignon och euromarknaden

av Erkki Olin Forum 1987-03, sida 22-23, 19.02.1987

Taggar: Personer: Etienne Davignon Teman: ekonomi

vskaffandet av protektionismen inom Ars centrala industrigrenar har låtit vänta på sig på grund av att regeringarna haft att kämpa med sysselsättningsproblemen inom de gamla industrierna Såväl olika standarder och normer, som pur nationell egoism, har | praktiken förhindrat handeln över gränserna inom EGländerna. Genom ett gradvist förenhetligande av systemen forceras hindren — men det gäller för regeringarna att ta risker som kan betyda minskat väljarunderlag, och därför tvekar politikerna.

USA, Japan frågetecken Davignan vill peka på två överhängande faror för världshandeln i dagsläget. Det finns stor risk för att USA tar till vittgående straffåtgärder som en följd av bl a den extra pålaga spannmålsexporten därifrån till Spanien fick, i och med att Spanien blivit fullvärdig EG-medlem. Underhandlingarna med amerikanerna har försvårats genom att de sker med en regering vars makt försvagats efter de senaste världspolitiska händelserna. Avgörandena faller nu i större utsträckning än förut i kongressen, som ju inte kan fungera som avtalspart för EG.

Den andra faran utgör det stora japanska handelsöverskottet som inte bådar gott för en fri världshandel. Men trots det framhärdar japanerna i sin vad man inte utan fog kunde kalla ödesmättade kurs, oberoende av vad de officiellt låtit påskina. Förbistringen i USA tilltar i takt med det ökande handelsunderskottet.

Subjektivitet förbyt i objektivitet

Europas länder lever i ett inbördes beroendeförhållande, anser Davignon, men det har man tillsvidare oftast bara framhävt i negativa sammanhang med de egna värderingarna för ägonen, som t ex under oljekrisen. ”Vi borde inte längre skylla ifrån oss, utan se positivt på vårt inbördes beroende, och ge avkall på den protektionism som vi omhuldat så länge till egen skada. Ännu för 2—3 år sedan ansåg EG-länderna att upprätthållandet av skydd för de egna industrierna var nödvändigt. Sysselsättningsproblemen och de andra svårigheterna som hopat sig under årens lopp ansågs vara av övergående natur, som med tiden skulle gå att ordna. Till undantagen hörde de företag som varskoddes av objektiva

Davignon på Ingenjörsdagarna: Företagssamarbete ger fri euromarknad

Protektionism, småskaligt rmorknadsut airektö Générale de Belgigue, inom EG-toppen oc nom Industri, st nyttjande, byråkrati inom EG, och önskeönkande inom industrin — det ör bl a vad den europeiska ekonomin varit benöftad med enligt vicomte Etienne Davignon, chefför belgiska storbanken Societ tidigare verkso prominent medlem I det europeiska rundabordsrådet. De berörda och sambälle inser nu at fakta, och inte lät sig invaggas I ett sjävbe- StUGtioNen kröver frivilligt samarbete mella låtet önsketänkande. De gick ut på världsmarknaden, och lyckades nå en position som stod pall för konkurrenternas motdrag.

Davignon har under sina besök i Japan storligen förundrat sig över den japansk 2 £ öretagen och globalt mMarknadsänkande. Är 1992 antas Europa ha e gemensam marknad I egentlig bemörkelse.

3/1987 FORUN,

Vicornte Etienne Davignon, chefdirektör för den belgiska storbanken Societé Général de Belgique, är en av förgrundsgestalterna inom EG, vars viceordförande han var under åren 1981—84. Han är mannen bakom uppkomsten av bla Esprit-projektet, hör till Kissinger gruppen, och är medlem av rundabordsrådet i Europa. Davignon var inbjuden som utländsk föreläsare under ingenjörsdagarnas öppningssession i Dipoli i januari.

mentaliteten, som ger uttryck för en ständig ängslan för morgondagen — och det efter att den idoga nationen lyckats med så gott som allting I sin ekonomi.

Fruktar japanerna då att Europa skall vakna, våga sig på företagandets risker, och få Igång maskineriet? Resurser finns nog både I form av tekniskt kunnande och kapital. Men det gäller att samtidigt öppna både den egna marknaden och världsmarknaden för den europeiska industrin.

Förändrade attityder inom företagen För något år sedan var det ännu typiskt att företaget ville verka ostört på hemmamarknaden, och att det helt saknade en strategi för marknadsföringen utomlands. Numera inser företagen allmänt behovet av ett långtgående samarbete och vikien av en övergripande handlingsplan. Det gäller att genast från början slå sig samman om ett utvecklingsprojekt, för att kunna dra gemensam nytta, och att senare mäta ut av vinsterna i förhållande till insatsen: något som tex samarbetet inom Esprit, Eureka och Race ger konkret belägg för. Davignon efterlyser en pragmatisk syn på utvecklingen. Företagen bör tydligt se den praktiska nyttan av ett beslut. EG-besluten kan inte längre inkräkta på de områden som bara företagsledningen kan sköta bäst. Företagen skall själva kunna reagera på uppkommande efterfråge- och utbudssituationer utan EG-direktiv från Bryssel, vilka ofta gått mer eller mindre i stöpet. Det inser nu både stat, arbetsmarknadsorganisationer och industri. Davignon anser att alla hinder för en fri europeisk marknad kan undanröjas före utgången av år 1992. Och det är ingen liten marknad det gäller — den kan mer än väl bjuda dubbelt upp mot den japanska.

Ländema utanför EG-blocket

En pragmatisk utveckling med företagen som aktiva initiativtagare kommer att föra med sig en oförmärklig uppslutning I de europeiska länder som står utanför EGblocket. Finland har enligt Davignon alla möjligheter att delta och dra nytta av integrationen, inte minst tack vare sitt kunnande inom östhandeln.

Davignon påpekar slutligen, att det enligt EG:s uppfattning inte heller mera behövs några formella avtal med tredje part, efter det att marknaden för en fri företagsamhet öppnats i Europa. Erkki Olin

FÖRUN 2/1987

SKARAMOÖ:

Starkt Europa bra för Finlan ergsrådet Kari Kalramo, Nokias konRRösnoret har i flera år representera de finländska färgerna vid det europeiska rundabordsrådet — och är således ”bordskamrat” med Davignon. Kairamo ser den accelererade och genomgripande EGutvecklingen som positiv också ur den finländska industrins synvinkel. Utan industriellt och annat nära samarbete kan Eurcpa inte konkurrera med USA och Japan.

Håller resonemanget i Davignons EGfilosofi — Ja. Att EG relativt länge ansågs stampa på stället får inte fördunkla vår bedömning av vad som nu sker, Och Davignon — som jag personligen anser vara en av de främsta hjärnorna i Europa idag — har varit en central drivkraft bakom de beslut som nu formar det europeiska samarbetet — på teknisk, ekonomisk och industrinivå.

Finns det en reell bas för dessa idéer — Det är i princip samma idéer som präglat det europeiska rundabordarbetet, säger Kairamo. — Grundtanken är att Europa och de europeiska länderna har en gemensam framtid, och en logisk följd härav är att industrin bör samarbeta. Europa får de facto en fri kapitalmarknad fram till 1992 — och det är skäl att framhålla att det faktiskt är fråga om ett politiskt beslut. Davignon tror att utvecklingen kan gå ännu snabbare. Det utgår också president Giscard från — vilket han poängterade vid sitt besök här i januari.

Vad betyder denna utveckling för Finland — Den har en positiv effekt. Eurosamar Pirater…

fortsättning från s 1 själva apparaten står abonnenten för — naturligtvis. Har en pirat förorsakat skadan, står således abonnenten för alla kostnader.

Trådlösa laglösa

Det finns ytterligare en form av piratapparater på marknaden, nämligen de trådlösa telefonerna. Riskerna med dessa apparater är i själva verket betydligt större än med vanliga pirater. Det är mycket som kan gå fel med en trådlös telefon.

Alla godkända trådlösa telefoner har en begränsad räckvidd. De är dessutom försedda med en egen, unik, kod som regelbundet utväxlas mellan sändaren och mottagaren. På det sättet kan man vara säker på att sändaren hela tiden håller kontakt med rätt mottagare (basstation) och att den egna basstationen inte börjar förmedla grannarnas samtal. Vidare är dessa trådlö betet stärker Europa, och gör länderna till starka kunder och samarbetspartners för Iila Finland. Under förutsättning att vi kommer Europa till mötes: i teknologisamarbete, i samverkan företagen emellan, på alla sektorer och nivåer. Och att EG-företag vill komma hit, och att finländska företag har kurage och kunnande att ta steget ut i Europa. Det finns ingen samverkan utan växelverkan. Vi kan inte bara hoppas få, vi måste också vara beredda att ge.

Om Davignons ”trovärdighet" som EGpredikant säger bergsrådet Kairamo — Bara de oinitierade avfärdar den eurooptimism Davignon kan anses företräda. Genom sitt långa dagsverke inom EG har han bättre bedömningsbas än de flesta. Och genom att han idag inte längre talar som minister i EG-kommissionen, utan som ”euromedborgare” med civila yrkesengagemang, får hans synpunkter kanske extra tyngd. RA sa telefoners sändningsfrekvenser kontrollerade.

De pirater som förekommer kan förorsaka stor ekonomisk skada. Abonnenten kan tämligen enkelt utnyttja grannens basstation — om också grannen har en pirat. Det här betyder att man kan ringa på grannens bekostnad. Men givetvis kan grannen göra samma sak… Pirattelefonerna kan också vara radiopirater i och med att deras sändarfrekvenser kan ligga långt utanför det tillåtna området.

Varning för radiotelefoni Alla som utnyttjar någon form av radiotelefoner — de må sedan vara godkända eller inte — bör hålla i minnet att det är frågan om en radiosändning som i princip kan avlyssnas av vem som helst som råkar ha en radio med rätt frekvensområde. Telefonhemligheten kan inte garanteras i dylika sammanhang. Diskutera alltså inte hemligheter via en radiotelefon.

Christer Ekebom 23