De ”eviga” frågorna
Forum 1976-11, sida 13, 23.06.1976Taggar: Teman: beskattning
FORUM 11 - 7 13
De ”eviga” frågorna
Det finns en fråga som väcker lika stort intresse som vädret, och där lika stor och rörande enighet råder: skatterna.
Alla klagar över skatterna.
e Men hur borde beskattningen ändras?
En annan fråga är inte lika ”fin” att öppet ventilerna i vårt land: lönen (i motsats till tex USA där en av de första frågorna man ställer en ny bekantskap mycket väl kan vara: ‘vad har du i lön?). Många går dock och tycker att de borde ha högre lön, och då tänker de alltid på sin lön i relation till någon annans lön.
9 Men vad är rättvis lön?
FORUM gick ut med dessa enkla men så svåra frågor till ordförandena för några tekniska och ekonomiska yrkesföreningar (svaren finns på omstående sida).
Vi frågäde också dem som mycket sysslar med löner och skatter: de stora intresseorganisationerna.
Frågan om ”rättvis lön” beredde de största svårigheterna. Man hittar den inte i Finlands Fackföreningars Centralförbunds FFCs programutkast, men ordföranden Pekka Oivio har en gång svarat på den i en FORUM:-intervju (11/75): ”Också inom fackföreningsrörelsen är man oenig, och de enskilda arbetarnas åsikter kan skilja sig mycket från varandra. I allmänhet har var och en hög uppfattning om just sitt eget arbete. En viss gräns skall det dock finnas för lönespridningen. Ingen människa kan arbeta tjugu gånger mera eller bättre än en annan.”
Arbetsgivarnas AFC, de tekniska funktionärernas FTFC och akademikernas Akava nämner nästan identiskt samma faktorer som skall påverka lönesättningen: hur krävande arbetet är, arbetets mängd och den anställdas personliga kompetens.
Ansvar, erfarenhet, skolning och personliga egenskaper är viktiga pusselbitar i lönegraderingen, men magister Erkki Maasalo från FTFC vill speciellt betona att det inte får vara skolningen som dominerar, utan framför allt arbetets svårighetsgrad och de personliga egenskaperna. Detta är också internationella ILOs åsikt. Man är alltså ganska ense om vilka faktorer som skall påverka lönen. Det är själva värderingen av dessa faktorer som ställer till trassel (vad är ett ”krävande” arbete?), och det är därför som frågan om rättvis lön är så svår.
Den största enighet råder bland fackorganisationerna om inkomstskatten: den är för hög. FFC angriper här speciellt kommunalskatten, de övriga förbunden den höga och inflationsskärpta progréssionen. En förskjutning mot indirekt beskattning rekommenderas av alla — men vilken typ av indirekt beskattning?
Direktör Tapani Kahri vid AFC nämner inte speciellt höjd oms i detta sammanhang, inte heller Akava. Det gör däremot magister Maasalo vid FTFC, med ett uttryckligt undantagande av grundförnödenheterna.
FFC önskar också öka de indirekta skatternas andel, men avser därmed arbetsgivarnas socialskyddsavgifter, o dyl.
FFC har i dagarna godkänt sitt ekonomiskt-politiska och socialpolitiska program. Då detta skrevs förelåg det bara i utkast, och citaten här sker alltså med reservation för eventuella ändringar vid förbundsmötet den 17-21 juni. Enligt detta program bör utgångspunkten vid beskattningen vara att ”alla inkomsttagare betalar skatt för alla sina inkomster i förhållande till betalningsförmåga”. (I Demari har man däremot nyligen reagerat häftigt på professor Edward Anderssons förslag att beskatta också strejkunderstöd — det är skillnad på inkomst och inkomst.) FFC har speciellt dividendinkomster, samt försäljningsvinst på aktier och annan lös och fast egendom i tankarna. FTFCs Maasalo efterlyser likaså hårdare beskattning av kapitalinkomster.
FORUM ställde också vissa delfrågor om sänkt pensionsålder, förkortad arbetsdag/vecka och vintersemester, och där gick skiljelinjen klar mellan arbetsgivare och löntagare.
Direktör Kahri vid AFC är negativ till alla dylika reformer: — En sänkning av pensionsåldern är en av de allra dyraste åtgärder som man kan vidta inom ramen för pensionssystemet. Dessutom garanterar vårt nuvarande system redan att ingen behöver göra ett arbete som hans arbetsförmåga inte räcker till för. Kahri påpekar att förkortad arbetsvecka och vintersemester är två sidor av samma sak — den totala arbetstiden — och att den redan nu är bland de kortaste i världen hos oss. Så “under de närmaste åren” är han inté beredd att gå in för en förkortning.
FFC säger i sitt socialpolitiska program helt allmänt att ”arbetstiden bör förkortas”, utan tidsangivelser, men framhåller att man bör starta från de tyngsta jobben.
Om förkortad arbetstid i form av vintersemester uttalar man sig konkretare: en tvåveckors betald vintersemester utöver den nuvarande årssemestern kräver FFC. Motivering: ökande arbetstakt och Finlands väderleksförhållanden som sägs vara en belastning för arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa. Magister Maasalo uppger att vintersemester står först på FTFCs lista nästa förhandlingsrond medan en förkortning av arbetsveckan får vänta. ”Vintersemestersystemet är redan i bruk” konstaterar Akava och rekommenderar att det utvecklas. Akava vill också ha jämnare fördelning mellan sommar- och vintersemester.
Till pensionsfrågan är man på löntagarsidan kanske mest avvaktande hos FFC, där en sänkning av pensionsåldern inte i nuvarande läge anses möjlig. Däremot talar man där liksom också hos Akava och FTFC om en glidande pensionsålder, varvid den enskilda löntagaren själv får bestämma pensioneringstidpunkten och denna påverkar pensionens storlek.