De närmaste decennierna blir ”lagstiftningsrallyn”

Taggar: Personer: C G af Schultén Teman: lagstiftning

En av de mer särpräglade institutionerna inom den offentliga centraladministrationen är den sk lagberedningen. Och en av de snabbast växande.

Den första lagberedningens tre ledamöter, som för jämnt nittio år sedan började sitt arbete under senatens direkta överseende, har i dag vuxit till en apparat med 27 lagstiftningsråd, valda av statsrådet för tre år i sänder.

Presidenterna Svinhufvud och Ståhlberg har funnits bland det stora antal prominenta juriste som räknats till lagberedningens medlemmar.

Det ofta kritiserade juristväldet har i år brutits inom lagberedningen; Nu kan maximalt en fjärdedel av lagstiftningsråden äga annan än juridisk grundutbildning. Det första icke-juridiskt skolade rådet är redan tillsatt.) Bakom ligger insikten om att lagberedning ingalunda bara är förmågan att skriva paragrafer, utan att det existerar ett stort behov av annan än rent juridisk sakkunskap i olika skeden av lagstiftningsarbetet.

En annan nyhet för i år är att ett rättspolitiskt institut knutits till justitieministeriet. Kärnan i detta forskningsinstitut består av föredetta = kriminologiska forskningsanstalten. Dess upp- ” gift är att bistå lagberedningen med behövligt samhällspolitiskt bakgrundsmaterial.

“) Här har vi det Igen — svårigheterna med denna egendomliga neutrumtitel, ”råd”, som exemplifieras redan av Erik Wellander i Riktig svenska med ofta citerad konsekvens: ”Kommerserådet är friskt och krytt, det har rest till landet”.

Lagberedningen jobbar för högtryck

De närmaste decennierna blir ”lagstiftningsrallyn”

Vad är det som lagberedningen, denna rätt stora tjänstemannaapparat, sysslar med? Den fångar för det första upp den lagstiftning som int sorterar under något av specialministerierna. Gränserna fö ministeriernas kompetensområden är inte absoluta.

Lagberedningen fungerar som ett slags buffert mellan ministerierna, och får ofta göra inmutningar på helt ny områden.

Ett växande arbetsfält är utlåtanden i lagstiftningsfrågo till ministerier och myndigheter.

Lagstiftningsarbetet blir mer och mer internationellt.

Nordiskt samarbete, arbete inom Europarådet (där Finlan har observatörstatus) och i FNs specialorgan, såsom UNCTAD och UNCITRAL, ger vår lagberedning mycke arbete.

Kontakter på ämbetsmannaplanet håller på att uppstå även med de socialistiska länderna i Europa.

Lagstiftningsrådet C G af Schultén svarar på Forum frågor om sitt arbetsfält.

Forum 14/74

Varifrån brukar initiativet komma till nya lagstiftningsreformer — Lagberedningen arbetar för det första med sina egna långsiktsplaner. Sedan kommer det önskemål från ministrar och regeringspartier, från riksdagen och från olika intresse- och påtryckningsgrupper.

Schultén berättar att ett första försök att nå kontakt med bredare kretsar i samhället innebär den omfattande systematiska bevakning av både dagspress ock-periodiska tidningar som har inletts. Genom att följa med vad som skrivs i tidningarna kan lagberedningen delta i den aktuella rättspolitiska debatten. Latenta reformbehov blir upptäckta. (Insändarskribenter i tex Forum har alltså en fair chans att bli noterade av lagberedningen . . .) ”Jag ser det som en del av lagberedarens arbetsuppgift att engagera sig och vara Vänd aktiv i förhållande till massmedia, i skolningssammanhang och inom samhällspolitiken” säger Schultén. ”Likaså att på det sättet följa upp de vidtagna lagstiftningsåtgärderna”.

Vad är det för projekt som är aktuella just nu? Vad jobbar lagberedningen med som har intresse för folk inom arbets- och näringsliv?

Här ett hopkok på aktuella reformer: Lagstiftningen om brott i arbetslivet skärps. Företagens ansvar för skador i arbetet blir större. Nu införs också samfundsstraff och bolagsböter. Det innebär att företaget som sådant straffas, inte endast enskilda personer som hittills. Nu har enskilda styrelsemedlemmar och VD råkat illa ut, trots att de inte alltid direkt haft med saken att göra. Och straffet har sist och slutligen haft liten inverkan på företagets beteende. Aktiebolagslagens födslovåndor börjar vara över och betänkandet kommer av trycket nu i september. Kommittébetän .kandet kom redan 1969, och arbetsgrup pen har omarbetat det på basen av remissyttranden och nordiska rekommendationer. Regeringen tar upp frågan i höst, och i bästa fall avges också propositionen.

Några avvikelser från den ursprungliga texten är bla att aktiebrev och andra aktierättsliga dokument ska tryckas av Finlands Banks sedeltryckeri för att undvika missbruk, Insynsfrågan har varit livligt på tapeten, och enligt propositionstexten blir aktieägandet nu en offentlig uppgift utan restriktioner. Dessutom har finansieringsmetoden för anskaffning av aktiekapital ytterligare utvecklats från kommittéförslaget.

Redovisningssidan har stora nyheter. Det gamla förslaget byggde på att aktiebolagens bokslut skulle regleras i aktiebolagslagen. Detta skulle ha inneburit olika regler för aktiebolag och andra redovisningsskyldiga. Nu hann ju bokföringslagreformen före, och förslaget till aktiebolagslag bygger på hänvisning till bokföringslagens normsystem,

Det här hindrar inte att en del kompletterande regler införs. Bokföringslagen känner — eller erkänner — ju tex inte begreppet koncernredovisning. Reglerna för denna kommer i aktiebo lagslagen och innebär fullständiga koncernbokslut i alla koncerner. En övergångstid kommer dock att stipuleras. Det gäller att skola folk, testa systemet OSV.

Kraven på ökad insyn i företagens redovisning leder till att en vattendelare uppstår mellan små och stora företag. Mått på storlek blir dels balansens slutsumma, dels antalet anställda. I praktiken betyder det att 2—3 000 av våra största bolag kommer att beröras. En öppen redovisning av lagerreserver och finansieringsanalys i årsberättelsen blir obligatorisk.

Det är erbarmligt men sant: gällande aktiebolagslag är faktiskt från anno 1895! Varför har den nya dröjt så länge, och borde man inte ha genomfört åtminstone delreformer för att förhindra den pinsamma eftersläpning som nu existerar “På 90-talet kan reaktionen komma på allt lagstiftande. Då är så mycket reglerat at . medborgarna börjar kräva frihet”, säger lag stiftningsrådet C G at Schultén.

— Nej, anser Schultén. Det går inte att peta bara i vissa kapitel. Vi måste ha en heltäckande reglering som grund. Den här uppfattningen är han dock beredd att lite frångå när det gäller framtiden — Antagligen måste delreformerna då komma oftare än hittills.

Koordination i lagberedningsarbetet är viktig. Frågan om fusionskontroll har tippats över till konkurrenslagstiftningen. Ändringar i företagens beskattning har sin givna plats inom skattelagstiftningen.

Mest aktuell just nu är kanske kontrollen av kreditupplysningar och av privata dataregister. Det hänger ihop med den länge efterlysta insynen i offentliga handlingar. En kommitté grunnar på detta och väntas snart komma med förslag.

Konsumentlagstiftningen är ett för lagberedningen helt nytt arbetsfält. Stora förändringar är på kommande.

En reform av vattenlagstiftningen förbereds. En ny stiftelselag — stiftelserna är en av vårt lands största aktieägargrupper, och stabila finansiärer av aktiebolag. Konkurslagstiftningen är i stöpsleven.

70-talets stora lagstiftningsdrive anser Schultén ska bli reformerna av hela processrätten. Den formalistiska rättssäkerheten har i praktiken visat sig leda till försämrat rättsskydd.

Och 80O-talets viktigaste reformområden? |

Datorn blir en viktigare faktor i samhället. Registerövetvakningen kommer att regleras. Samtidigt ökar rättsskyddet genom att vi får datasatta lagar med mätsystem och söksystem. Den direkta demokratin kommer starkt. Både ekonomisk och kommunal sådan. Decentraliseringen blir därmed större.

Bostadsfrågorna och miljöfrågorna tvingar fram helt ny lagstiftning.

Ett par årtionden framåt ser det ut att bli ett verkligt lagstiftningsrally. På 90talet kan reaktionen komma, tror lagstiftningsrådet Gerhard af Schultén. Då är så mycket reglerat att den insnärjda medborgaren börjar kräva större frihet…

Forum 14/74