Utgiven i Forum nr 1977-16

De ökar från 20 till 50-och görs här!

av Rolf Ekman Forum 1977-16, sida 08-09, 26.10.1977

Taggar: Teman: roboter

Knall på robotfronten:

De ökar från 20 till 50-ochgörs här!

Den blivande bildrörsfabriken Valco kör mycket hårt för att bli världens modernaste bildrörstillverkare. I varje fall kommer automationen vid fabriken i Imatra att ligga i högsta världsklass. Samtidigt utvecklar Rosenlew i Björneborg egna industrirobotar, programmerade transportörer.

Det betyder många innovationer, rena landvinningar för den finländska industrin.

Samband? Det är Rosenlew som konstruerar och tillverkar de industrirobotar som Valco behöver.

— Den = finländska industrin håller på att kliva rakt in i robotåldern. Från en ställning som nära nog ett utvecklingsland ifråga om industrirobotar, börjar vår industri själv producera sina robotar.

Det är två företag som på allvar för in Finland i robotåldern. Det är bildrörsfabriken Valco som har beställt 30 industrirobotar av Rosenlew i Björneborg. När de här industrirobotarna är levererade någon gång i vår, har vi 50 robotar mot 20 i dag, det vill säga vårt bestånd har mer än fördubblats med ett slag. Då har Valco lika många industrirobotar som världens största bilfabriker har (var för sig) säger experterna. — Det är en fin referensaffär säger VD Magnus Savander hos Rosenlew i Björneborg. Våra robotar är teknologiskt mycket utvecklade, säger konstruktörerna och byggarna. De håller minst lika hög klass som världens bästa industrirobotar, säger han stolt.

Det är fråga om transportörer, liksom även världens övriga industrirobotar. Det finns kanske stillastående industrirobotar som utför vissa arbetsskeden, men de räknas egentligen mer som programmerade verktygsmaskiner. Med en industritrobot menas en transportör, säger ingenjörerna hos Rosenlew.

Industrirobotar är en rätt så ny företeelse överallt i stora världen. De har förekommit i mer eller mindre avancerade former i tjugo år. Det är naturligtvis USA som står på toppen av utvecklingen, men man kan nog säga att Sverige ligger rätt så nära med sina 5—600 robotar, säger DI

Terjo Ek, projektledare för Valcoaffären hos Rosenlew. DI Matti Lammi, den ena av de två huvudkonstruktörerna tillägger, att det kanske är just för att Sverige hittills varit så avancerat på området som Finland har betraktats som u-land i det här hänseendet.

— I själva verket ligger vi inte så hemskt mycket efter, säger han. Till exempel Västtyskland har relativt sett ungefär lika många robotar som Finland kommer att ha när Valco kör igång sina, påpekar han. Utvecklingsarbetet har pågått i fyra år, och en del av de tjugo robotarna som för närvarande finns i Finland är att betrakta som viktiga led i den produktutveckling som nu håller på att slå ut i full blom hos Rosenlew i Björneborg. Man har i mångt och mycket samarbetat med Kone Oy, som både har robotar i bruk och tillverkar en del mekaniska komponenter till dem.

Robotarna fungerar med mikrodatorer och kan omprogrammeras för tusentals olika uppdrag.

På Valco-fabriken kommer industrirobotarna att fungera som transportörer längs produktionslinjen. Deras uppgift blir att fatta tag i bildrören, föra dem vidare till nästa tillverkningsskede, och under vägen vända på dem så att de befinner sig i rätt läge när de väl är framme vid följande arbetsskede.

DI Juhani Kaasila hos Valco förklarar, att robotarnas uppgift är att ersätta mänskor längs tillverkningsbandet.

— De placeras på sådana ställen där det är synnerligen svårt för en människa att sköta lyftet och vändningen, säger han. Ett stort bildrör kan väga upp till 23 kg, och dess värme vara ända upp till 1209C när det skall förflyttas och vändas. Arbetsställningen skulle bli mycket tung, och ergonomiskt ofördelaktig.

DI Matti Lammi säger å sin sida, att det kan förefalla underligt att man under en svår arbetslöshetsperiod går in för sådana här lösningar.

— Men, säger han, planeringen sattes in vid ett skede då man på allvar räknade med en betydande brist på arbetskraft.

Enligt DI Matti Lammi skulle man nog kunna tänka sig att få folk till att utföra samma arbete som Valcos industrirobotar kommer att utföra. — Men, säger han, i bara ett par, kanske högst tre veckor. Sedan skulle man vara tvungen att skaffa och lära upp nya arbetare för den här uppgiften. Så svårt och påfrestande är just det här transportskedet. — Dessutom, tillägger han, arbetar en robot om så krävs dygnet runt, året runt, utan övertidsersättningar och dylikt:

Man frågar sig hur det kommer sig att Valco har fastnat för en finländsk industrirobot. Företaget har ju japanska Hitachikoncernen som delägare (20 procent — för tillfället 10 procent, men man har kommit överens om att återgå till ursprungliga 20 procent så snart som möjligt). Varför — Jo säger DI Juhani Kaasila hos Valco, för det första köper Hitachi själv sina robotar av det här slaget. Teknisk know-how har koncernen nog säkert, men vi tog fasta på att de köper sina robotar. För det andra ville vi naturligtvis vara med om

FORUM 16/7 att ge den finländska industrin en chans att utveckla sig på det här specialområdet. Eventuellt har vi med vår beställning medverkat till att skapa nya exportförutsättningar, om allt går väl.

DI Matti Lammi hos Rosenlew är inte främmande för den här tanken han heller.

— Våra robotar är mycket avancerade tekniskt sett. Tack vare att de i själva verket är mikrodatorer, eller i varje fall programmeras med hjälp av sådana, kan de på några få minuter omprogrammeras för flera tusen olika uppdrag. De är mao mycket variabla. Programmeringen är ytterst enkel, och sker via en styrinrättning genom att trycka på knappar och vrida på knoppar, och sedan ”låsa” programmeringen när man uppnått det önskade resultatet. Datorn bevarar sedan alla uppgifter i sitt ”minne”.

Rosenlews industrirobotar rör sig inte. De står på ett och samma ställe. De drivs beroende på arbetsuppgiften antingen pneumatiskt, hydrauliskt eller elektriskt. Valeos robotar fattar tag i bildröret genom en sugkopp. Robotens transportbana kan variera från några centimeter upp till 6 meter. De har i medeltal 32 olika rörelsefunktioner, som alltså programmeras in med hjälp av en liten inbyggd datamaskin.

— De är nog konkurrenskraftiga om man jämför dem med utländska robotar, säger projektledaren DI Terjo Ek, Det beror på att de konstruerats i ett relativt sent skede. De belastas inte av någonting onödigt, som de tidigaste industrirobotarna av naturliga skäl kom att dras med,

Rosenlews robotar är skräddarsydda, 40—50 man är kopplade till tillverkningen plus ett tjugotal montörer.

FORUM 16/77

Industrirobotarna skall placeras på sådana ställen där det är synnerligen svårt för en människa att sköta tunga lyft och vändningar.

säger han. En av skillnaderna om man jämför våra robotar till exempel med japanska är, att de senare utför kontinuerlig rörelse, medan våra robotar stannar för den tid som det ifrågavarande arbetsskedet tar, och sedan sätter sig själv i rörelse igen.

Tills vidare är robottillverkningen ingen stor sak hos Rosenlew. Allt som allt är 40—50 man kopplade till tillverkningen, därtill kommer ett tjugotal montörer, som kommer att ha sysselsättning under flera månader. Men man sticker inte under stol med att man väntar sig rätt så mycket när de här ”referensrobotarna” väl arbetar. Man har redan haft förfrågningar, uppger teknokraterna i Björneborg. Så mycket mer säger de inte. Det är en mycket hård bransch man jobbar i, och det finns konkurrens alldeles tillräckligt. Inte i Finland, men väl i USA. Det finns mindre företag i Finland som importerar och anpassar utländska robotar så långt det går för finländska förhållanden.

— Rosenlews industrirobotar kan mycket väl kallas skräddarsydda de också, fastän vi tillverkar dem så rationellt som möjligt, försöker använda samma komponenter som byggdelar närhelst det går, påpekar DI Matti Lammi här.

Priset? — Det beror på hur stor roboten är och hur invecklat arbete den är menad för, säger DI Terjo Ek, och avslöjar bara att det kan röra sig om några tusental mark eller några hundratusental mark, — Det beror naturligtvis också mycket på hur stor precision kunden har tänkt sig. Den kan alltefter arbetsuppgiften växla från +/— 2 mm till en tiondedels millimeter — precisionen kan i själva verket göras precis så god som kunden vill. Som en fotnot kan tilläggas, att industrirobotar används eller kan användas av nästan all tung och medeltung industri. Inom branscher där man skall transportera många och tunga delar hör den särskilt bra hemma, tex just på bilfabriker och dylika. Även i Östeuropa har man industrirobotar, men man torde inte åtminstone ännu tillverka den nya generationens programmerbara industrirobotar. Man importerar dem, På en fråga om Rosenlew speciellt har tänkt på SEVländerna som en eventuell exportmarknad, svarar VD Magnus Savander: — Naturligtvis har vi tänkt. Vi tänker på alla marknader och försöker göra affärer där det lönar sig.

Rolf Ekman O 9

Utgiven i Forum nr 1977-16

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."