De två nordiska telekom jättarna: Avregleringens barn

av Fredrik Nars Forum 1995-10, sida 32-35, 24.08.1995

Taggar: Bolag: Nokia Teman: Telekommunikation

De två nordiska telekomjättarna fo fn ERICSSON mans en tredjedel av den global marknaden för apparatur för mobil telekommunikation. Ericsson är världsledare i produktion av digitala mobiltelefoncentraler och tredje störst i produktion av mobiltelefoner. Nokia har under loppet av några år blivit Europas största producent av mobiltelefoner, näststörst i världen efter amerikanska Motorola.

Tre orsaker

Omvärlden förvånas ständigt över hur två små nordeuropeiska länder har kunnat bli dominerande som teleleverantörer. Hur har dessa två nordiska företag lyckats få ett övertag över stora europeiska elektonikjättar som franska Alcatel och tyska Siemens? I en uppmärksammad artikel i den ansedda tidskriften The Economist gavs tre huvudorsaker till vad som skapat goda förutsättningar för produktion av telekomutrustning i Finland och Sverige.

För det första har företagen varit tvungna att tävla på hemmaplan. I de flesta andra europeiska länder har man byggt upp stora statliga monopol som fungerat som teleoperatörer som handhaft alla samtal i landet. I Norden har man skött det på ett annat vis. I Finland har det funnits många,idag48, lokala telefonbolag som visserligen inte konkurrerat sinsemellan men som fritt kunnat välja vem de köper sin teleutrustning av. Följaktligen får inte Nokia ens på hemmaplan en affär utan att vara tvungen att konkurrera.

För det andra har Nokia och Ericsson drivits ut på världsmarknaderna av de p | dag har Nokia och Ericsson tillsam 3 “Den traditionella jätten och den fokuserade uppstickaren”

Nokia Mobile Phones 3596

Avregleringens

Fredrik Nars

Nokia och Ericsson är två skolboksexempel på hur de nordiska länderna kan vara framgångsrika genom att satsa på kunnande inom informationsteknologi. Vad har skapat dessa industrier och hur ser utvecklingen ut idag hemmaplan rådande omständigheterna. I de flesta europeiska länder har de verkligt stora elektronikjättarna baserat sin telekommunikationsproduktion på de få kontakter de haft till sitt hemlands monopolteleoperatör eller grannlandets motsvarande. Detta har gett företagen trygga marknader men samtidigt dämpat på innovationstakten och förslöat företagen. Ericssons och Nokias hemmarnarknader har har inte varit mycket större än en europeisk storstads och de har därför varit tvungna att söka marknader utomlands. En tidig internationalisering har tvingat dem att anpassa sig till olika tekniska standarder och har gjort dem kända utomlands.

För det tredje har företagen haft goda orsaker att investera i ny teknik. 1981 skapade de nordiska länderna det första cellulära telefonnätet Nordic Mobile Telephone(NMT)-systemet. Cellulär mobiltelefoni innebär ett mobiltelefonsystem som består av radiobasstationer som knyts samman med telefonväxlar — varje basstation täcker ett geografiskt område, en cell. I Norden hade man en god orsak att vara

Ericsson oms: 53 mrd mk

Radiokommunikalion 4924

Noki oms: 30 mrd mk

Nokia Telecommunications 2294

Nokia Consumer ond Industrial Electronics 2226

Kabel och Maskinindustri 1694 Övriga produkter 594

Publik telekommunikalion 289 banbrytare på området — att dra telefonkablar i detta glest bebodda hörn av Europa är dyrt. Motsvarande koncept används idag i uppbyggandet av infrastrukturen ide forna östblocksstaterna och i u-länder, Med satellitteknik och basstationer som täcker upp till tio km kan man relativt billigt bygga upp ett telekommunikationsnät baserat på mobiltelefoni. Mycket av den fortsatta NMT-tillväxten kommer från dessa länder. Konkurrensen är dock hård: tyska Siemens håller på att bygga nätverk i fem östeuropeiska stater.

Avregleringens effekt

Nokias VD Jorma Ollila har kallat Nokia till “avregleringsperiodens barn”. Eftersom Finland var en av de första, snabbaste och längst hunna i att avreglera telemarknaderna har andra länder använt sig av den finländska processen som modell för att effektivera sina telekombranscher. I juni publicerade Trafikministeriet en undersökning gjord av det internationella forskningsinstitutet Price Waterhouse som visade att avregleringen har förbättrat på sysselsättningen inom telekommunikationsbranschen i Finland. Dessutom visade undersökningen, föga överraskande, att avregleringen gagnat företag och privatkonsumenter eftersom teleavgifterna i Finland har sjunkit till bland de lägsta i världen. Undersökningen presenterades även i juni för EUss teleministrar — i hopp

Färelogskommunikatian och nät 1596 om att EU skall kunna hålla

Komponenter 596 fast vid sitt löfte om att Mikrovågssyslem 39.

öppna telekommunikati Forum nr 6/9 on för konkurrens inom EU den första januari 1998,

Fria telemarknader för teleoperatörer gagnar företag som Nokia och Ericsson. De stora statliga monopolen. som t.ex. Deutsche Telecom och France Telecom, har varit politiskt bundna att anlita sina lokala leverantörer, i dessa fall Siemens och Alcatel. Friare teleoperatörmarknader innebärstörre möjligheter för “externa” leverantörer av telekomutrustning att bryta sig in på en tidigare openetrerbar marknad, eftersom nya och mindre teleoperatörer bryr sig mer om pris än om handelspolitik.

Inom EU har idag endast Finland, Sverige och Storbritannien öppnat sina fasta telefonnät för konkurrens. Inom mobiltelefoni och datakommunikation är utvecklingen i de flesta EU-länder längre hunnen. Inom EU började mobiltelefonmarknaderna öppna sig i början på nittiotalet och de flesta begränsingar kommer antagligen att släppas i början av nästa år, i USA släpptes mobiltelefonmarknaderna 1983. På datatrafiksidan har marknaderna liberaliserats i de flesta EU-länder.

Tillväxt på 70 procent!

Att branschen för mobiltelefoni är en tillväxtbransch är alla analytiker överens om. Frågan är bara hur mycket och hur änge. Chef för Nokia Mobile Phones Pekka Alapietilä uttalar sig om detta — Tillväxten är idag som störst i länder med det högsta antalet mobiltelefoner per person, d.v.s. i de nordiska länderna. Noias strategi går ut på att välja länderna med den kraftigaste tillväxten och tillfredställa de behov som finns där.

Globalt är tillväxten i apparatur för teleommunikation endast 5-6 procent per år, men på enskilda marknader kan tillväxten igga på hisnande 70 procent.

Vad är det då som får dessa marknader att växa med en så våldsam fart? Det finns tre faktorer som tvingar teleoperatörer att springa fortare för att sig i takt med konurrensen: avreglering, utvidgad kundefterfrågan och en snabb introduktion av ny teknologi. De avreglerade telemarknaderna skapar ökad konkurrens bland operatörer och tvingar aktörerna till investeringar för att bålla sig konkurrenskraftiga. Den utvidgade efterfrågan härrör i privat- och företagskunders ökade behov av att kunna vara mobila och ständigt anträffbara. Introduktionen av ny teknologi, främst inom mikroelektonik och radioteknik, möjliggör produktionen.

Telebranschen är idag enormt lukrativ och i de nya avreglerade marknaderna växer nya operatörer upp som svampar ur jorden. Alla attraheras till “nittiotalets Klondyke” -— marknaden som tidigare handhafts av ineffektiva statliga monopol. Och verksamheten kräver enorma investeringar. En tysk mobiltelefonoperatör EPlus gav i våras Nokia i uppdrag att utveckla Tysklands digitala nätverk med DCS 1800-standard för ett värde av 2,5 miljarder mark. (Denna standard baserar sig på GSM-teknik). Då Tele i Finland i juni gjorde ett kontrakt om att digitalisera sitt nätverk blir det Nokia som leverarar sina DX 200 telefoncentraler både till >

Forum nr 6/95

Eriössons fakturering och rörelseresultat 1990-9 1994 199 aktiekurs justerad för spli “det mobila och det fasta nätet. Kontraktet var det största genom tiderna i sitt slag i Finland och gick på 800 miljoner mk. Veckan därefter skrev Tele ytterligare ett kontrakt, denna gång med Ericsson. omleverans av digitala mobilsystem och AXEväxlar till ett värde av 500 miljoner mk. Men om det är dyr för operatörer att investera i utrustning så är det antagligen ännu dyrare för leverantörerna att utveckla de nya produkterna. Nokia satsar mest på forskning och utveckling av alla finländska företag — företaget satsar femfalt mer än ABB (Finland) som kommer på andra plats. Ändå är Nokias satsning på F&U. 6.4 procent av omsättningen, blygsam jämfört med Ericssons hisnande 16.2 procent. I absoluta siffror plöjer Ericsson ner mer än fyra gånger mer än Nokia i F&U. Det är nätutvecklingen som kräver de enorma resurserna. Där ligger också förklaringen till att Ericssons F&U är ”dy Nokia Telecommunications produkter kommer ofta i skymundan för Nokias mer synliga mobiltelefoner — på bilden en DX 200 telefoncentral.

rare” än Nokias — Ericsson är starkast inom det område som kräver mest satsningar. Men detta har också varit nyckeln till framgången, Då Lars Ramqvist för fem år sedan tog vid som VD vid Ericsson övertalade han ledningen att utöka F&U-budgeten med hela 50 procent. Investeringen minskade på profitabiliteten men möjliggjorde att Ericsson kunde utveckla. som enda i världen, sin mobiltelefonverksamhet inom alla standarder.

Norden på nit i USA?

Mycket av intresset kring Ericsson och Nokia har under våren cirkulerat kring de stora investeringarna i de nya digitala mobiltelefonsystemen i USA. Landet är med sina 23 millioner mobiltelefoner den största marknaden i världen. Striden har stått mellan tre olika standarder, varav vilka Ericsson kan leverara två. Den tredje, CDMA. säljs av amerikanska Motorola och AT&T och är utvecklat av ett kaliforniskt företag vid namn Qualcom 34

Nokia:

På väg mot att bli ett renodlat tele komföretag

Idrig tidigare har en aktie domine rat Helsingforsbörsen så som Nokia under de senaste åren — både vad gäller dominans i handel och publicitet. Nokias aktie har varit ett ändlöst segertåg och den utgör idag nästan 40 procent av hela Helsingforsbörsens värde. I juni gick Nokias börsvärde förbi Ericssons. Under tre månader på sommaren steg Nokias aktier med över hälften. Placerare frågar sig konstant hur länge — hur länge — kan börsuppgången fortsätta. Företaget har kommit en lång väg sedan den katastrofala diversifieringsstrategin under åttiotalet då Nokia köpte allt som kunde gå. På bara några år har Nokia förvandlats från ett krisföretag till till världens kanske lönsammaste telekomleverantör, Vändningen kan dateras till 1991 då Nokia Data såldes till brittiska International Computers Limited, ICL. Samma år köptes den likaså brittiska terminaltillverkaren Technophone. Efter det har det bara burit uppåt. Framförallt har det varit GSM-satsningen som vände utvecklingen. Nokia valde rätt teknologi och klarade den svåra övergången till den nya tekniken. Nokia är idag ett finansielli starkt företag vars tillväxt inom telekom är starkare än själva marknadens. Runt 60 procent av försäljningen kom förra året från de två renodlade telekomdivisionerna, Nokia Mobile Phones (som gör själva mobiltelefonerna) och Nokia Telecommunications (som säljer systemen. både för fast och mobil telefoni). I år lär siffrorna motsvara 70 procent. Ilustrativt för att Nokia håller på att bli ett renodlattelekommunikationsföretag var att Helsingfors fondbörs i juni beslöt att flytta över Nokias listning från ”Mångbranschindustri” till “Övrig industri”, där det noteras som ett telekommunikationsföretrag. Enligt börsen är ett företag i en given bransch ifall minst tre fjärdedelar av dess omsättning

Nokias omsättning och rörelseresultat 1990-94

VD Jorma Ollil härrör från denna verksamhet. Ytterligare ett bevis på Nokias nya kläder är att man buntat ihop de två divisionerna Nokia Consumer and Industrial Electronics samt Kabel och Maskinindustri till en division, kallad Nokia General Communications Products. Företagets största division, Nokia Mobile Phones, har en världmarknadsandel för sina mobiltelefoner på drygt 20 procent.

I USA tiliföl de amerikanska teleperatörerna val av CDOMAtekniken tillsina digitala nät under sommaren inte direkt till Nokias fördel, I digital mobiltelefoni har Nokia jobbat med den konkurre- rande tekniken 1994 1995 TDMA (som “justerat för split

GSM-systemet bygger på). För Nokia Mobile Phones är skadaninte så stor eftersom man redan sedan 1991 utvecklat en COMA-mobiltelefon, den borde vara klar då de det första COMA-nätet tas i bruk. Däremot är skadan större för Nokia Telecommunications då divisionen inte gjort basstationer med CDMA-teknik. I USA kommer man dock inte enbart att använda sig CDMA-standarden. utan att alla tre standarder kommer att existera parallellt.

Hur ser framtiden med så många olika standarder ut för Nokia? Nokia Mobile Phones VD Pekka Ala-Pietilä anser det inte vara ett problem eftersom Nokia är van vid olika standarder. Företaget anpassar sig till de olika standarderna genom att ha vissa allmänna plattformer med en uppsättning av rätt så liknande komponenter — den egentliga skillnaden finns i mjukvaran.

Nokia köper in komponenter stället för att tillverka dem på cgen hand. T.ex. köps plastskalen till mobiltelefonerna av finländska GWS Perlos. (Företaget grundar nu en fabrik i Fort Worth där Nokia också har en fabrik för mobiltelefoner). Processorer köps av processorjätten Intel — konsumenterna har än så länge sparats från ”Intel inside” klistermärken. Nokia öppnade början av sommaren i Salo världens modernaste fabrik för mobiltelefoner.

Nokias aktier ansågs vara undervärderade ännu på våren. Nu anser börsanalytiker ati den häftigaste börsuppgången är bakom — inom de kommande två åren räknar investarare med att resultatförbättringen per aktie ligger på 18 procent, vilket inte heller det är fy skam. & F (se ruta längst ned på sidan). I mars avslutades auktionen av de största operatörslicenserna för de s.k. PCS-näten (Personal Communications Services). som gick för 7,5 miljarder dollar. PCS är det amerikanska begreppet för mobiltelefoni. I april sade Ericssons koncernchef Lars Ramqvist att han räknar med att få en tredjedel av PCS-marknaden för infrastruktur.

Under sommaren har de flesta operatörer i USA beslulit om sina teknologival. Resultatet var, ur nordisk synvinkel. inte det optimala. Majoriteten av de stora teleoperatörerna valde CDMA. standarden som utvecklats av amerikanarna själva — och den som Nokia och Ericsson känner sämst till. Orsaken till valet var dels handelspolitiskt, dels 1eknologiskt. Förespråkarna av CDMA hävdar attstandarden har bättre hörbarhelt. har mindre risk för rusning i radiovågorna och att den är den nya generationen av mobiltelefoni. Som nackdel för COMA är alt den är oprövad och inte har varit i kommersiellt bruk.

Efter att det blev klart attteknologivalet för de flesta operatörer var COMA sjönk värdet på Ericssons aktier ända till 130 kronor medan Nokias hölls — teknologivalet var viktigare för Ericsson. Men trots bakslaget i USA tror branschkännare på Ericsson — senast fick företaget en leverans på 3.2 miljarder kronor tillsammans med den amerikanska telejätten AT&T för PCS-utrustning för USA-marknaden. CDMA kommer nämligen inte att bli den enda standarden i USA. Senare har aktien stigit igen vilket reflekterar en tro på företagets framtida strategi. En analytiker kommenterar telejättarnas aktieutveckling — För Nokia har vi redan sett den snabbaste resultatutvecklingen trots att utveckling blir gynnsam. Inom de kommande två åren kommer det att vara Ericsson som har den största resultatförbättringen per aktie.

Skillnaderna mellan Nokia och Ericsson

Då man jämför Ericsson och Nokia finns deten dellikheter — men desto fler olikhe ter. Båda företagen har det geografiska läget gemensamt och är produkter av ett avreglerat telesystem. Båda företagen är dessutom extremt exportinriktade. Av Ericssons försäljning går 90 procent på export — hos Nokia nästan lika mycket. Nokia är ett mer “europeiskt” företag eftersom 70 procent av försäljningen hålls inom Europa. även om Asien och Nordamerika visade den största tillväxten under 1994.

Ericsson är en bjässe som står på många ben — fortfarande starkt förankrat i fasta telenät. Försäljningen av mobiltelefoner utgör endast ca tio procent av försäljningen och Ericsson är antagligen den leverantör som erbjuder det bredaste produk1registret. Om Ericsson är brett så är Nokia desto smalare — företaget har begränsat sina systemsatsningar till ett fåtal nyckelområden. Eftersom Ericsson arbetat med telekom i över hundra år kanman kalla Nokia för en uppstickare — företaget är ungt inom telekom. Det har fokuserat sig på ett mindre antal produktgrupper och

Standardkriget i US motsats till fallet i Europa finns det vid utbyggandet av det digitala mobilnätet ingen fastställd standard för trådlös telefoni i USA. Regionala och lokala licenser för nät som fungerar i frekvensbandet 1900 megahertz har under vårens lopp sålts till högstbjudande. Den lokalateleoperatören får själv välja digital standard för sitt nät efter att den införskaffat licens. Det finns tre digitala standarder att välja emellan, av vilka de två första bygger på TDMA (Time Division Multiple Access)-teknologin. den sista på den mer avancerade COMA (Code Division Multiple Access)-teknologin. 11 av de 13 största operatörerna valde CDOMA, men alla tre standarder kommer troligen att existera parallett.

Forum ar 6/95

DCS (Digital Communicotion Services)

En variant av den europeiska GSM-teknologin som fungerar i ett högre frekvensband (1900 megahertz). Säljs av bland annat av Ericsson, Nokia, Motorola och Northern Telecom.

D-AMPS (Digital - Advanced Mobile Phone Service)

En digital utveckling av den analoga amerikanska standarden AMPS. Säljs av bl.a. Ericsson, Alcatel, AT&T och Siemens.

CDMA (Code Division Multiple Access)

En mer avancerad teknologi som ännu ej på allvar testats i kommersiellt bruk. Har utvecklats av det kaliforniska företaget Qualcomm och säljs bl.a. av Motorola och AT&T.

Telefonväxeln som gjorde succé redan å sjuttiotalet — Idag i en moder nare tappning. Ericssons AXEväxel.

har ett ungt, aggressivt ledarteam.

Ericsson och Nokia slåss både mot varandra och tillsammans för att bryta sigin på nya marknader och stärka sin ställning på redan erövrade områden. Bland annat i USA samarbetar man.

Framtiden inom mobiltelefoni och telekommunikation blir intressant. Nya aktörer kommer in på marknaden — främst vad gäller själva mobiltelefonerna. Senast meddelade Sharp att de skulle börja tillverka mobiltelefoner. I framtiden kommer vi att se allt flere och allt mer utvecklade mobiltelfoner. Med nya generationer av mobiltelefoner kommer man att ha tillgång till bl.a. mobil multimedia och till batterier som räcker veckor eller t.o.m månader. Direktör för mobiltelefonservicen på Tele. Matti Makkonen, meddelade att han tror att alla finländare i framtiden kommer att ha en mobiltelefon. Idag har drygt var sjätte finländare en. Blir det en nordisk telekomjätte eller någon annan som levererar mobiltelefoner åt de fem som är utan idag? 9

Skillnaden — mellan TDMA- och CDMA-tekniken ligger i korthet i följande -ITDMA styckas samtalen uppi tidsintervall som turvis får sändningstid på en frekvenskanal, liksom ett godståg som drar vagnar med olika varor. Varje telefonsamtal tar upp en hel frekvenskanal. T.ex. GSM baserar sig på TDMA. (Till GSM-familjen hör GSM 900, DCS 1800 och DCS 1900).

— CDMA är den nya tekniken. I COMA kan man säda fler samtal på en frekvenskanal, eftersom samtalen är markerade med en kod. Detta innebär att ca tio samtal kan sändas på samma kanal — vilket betyder att det inte lika lätt blir rusning på frekvenserna. & F 35