De viktiga språkkunskaperna

av Christer Påhlsson Forum 1981-02, sida 26-27, 04.02.1981

Taggar: Teman: språkkunskaper

Blå-vit produktion:

De viktiga språkkunskapern — Eftersom vi inte kan lära omvärlden att tala finska med oss borde det gå att åstadkomma en folkrörelse i att lära sig utländska språk. Jag tycker inte det med normal begåvning skall var språk. Det kan inte heller vara riktigt att nationen är villig att satsa enorma belopp på skidåkare och 10 000 meterslöpare, som visserligen ger oss ära och berömmelse, om man inte samtidigt är villig att satsa resurser på intellektuella begåvningar.

Ö Det ovan citerade är ett uttalande som bergsrådet Stig H Hästö gjorde under Näringslivets Delegations senaste Eva-dag. Hans åsikt förtjänar allvarlig begrundan. I sin kommentar av ND:s rapport om Finland på 80-talet talade han bla om främmande språk.

Språkproblemet sönderfaller i två huvuddelar. Dels relationen mellan de idag satsade resurserna och produktens kvalitet (hur mycket eleven kan i språk x efter y antal timmars studier under z antal år); sålunda resursallokering. Dels relationen mellan denna produkt och andra motsvarande produkter (hur mycket elevgrupp A kan i förhållande till elevgrupp B): sålunda den finländska produktens konkurrenskraft på den internationella marknaden.

En riktig bedömning av relationen resurser-produkt förutsätter en bedömning av marknadsläget: mao hur är språkkunskaperna i Finland i en jämförelse med vissa andra relevanta länder?

I det här inlägget behandlas ordproduktion i engelska. Ordförrådet spelar en central roll: Utan grammatik kan mycket lite sägas, men utan ordförråd absolut ingenting. Engelskans centrala roll i internationella sammanhang är uppenbar för alla.

Nyligen publicerades resultaten av en samnordisk undersökning om kunskapen i det allmänna ordförrådet i engelskan hos personer som just inlett sina studier på universiletsnivå. Resultaten ansågs inte tyda på några egentliga skillnader mellan de nordiska länderna. Sålunda låg alla populationerna på ett genomsnittsvärde av +65 (av totalt 120 items). På basen av ca 15 års erfarenhet vet man att detta resultat är ”normalt” för denna nivå.

26

Finland avviker negatlvt

Frågetecken för konklusionen har emellertid satts av andra resultat i denna undersökning. Fortsatta undersökningar i Finland (på både svenska och finska sidan) har nu snarare gett stöd för uppfattningen att Finland avviker i negativ riktning.

Ett resultat av 248 har nämligen kommit att framstå som ”normalt” för en population där ca 75-—80 procent (eller mer) har magna eller laudatur i studentexamen både som allmänt medelvitsord och i engelska samt en god 8 i dimissionsbetyget. Att det är fråga om en god studentpopulation med ett på testet påtagligt avvikande resultat är klart.

Ett resultat om + 42 har också framkommit som uppenbarligen ”normalt”. Här har dock vitsordsnivån varit lägre: ca 60—65 procent (eller mer) med magna eller laudatur som allmänt vitsord, med mellan cum laude och magna i engelska i studentexamen genomsnittsvitsord för hela årskullen: cum laude). samt en knapp 8 i dimissionsbetyget. Klart är att denna population som ligger över det nationella genomsnittet har ett på testet starkt avvikande resultat.

På gymnasienivå i Finland har vi erhållit samma genomsnittsvärde vid gymnasietidens slut som man i Danmark fått vid gymnasietidens början, eller +38. Skillnaden är alltså ca två år eller mer till Finlands nackdel.

Man kan naturligtvis anlägga olika kritiska synpunkter på jämförbarheten hos olika delar av det föreliggande materialet. Men då varje nytt resultat pekar i samma riktning som tidigare tillgängliga data, får skillnaderna anses vara alltför stora för att kunna bortresoneras. Man kund ligt att lära sig nöjaktigt behärska tre eller fyra främmand också ifrågasätta ordbankens representativitet. K var står likväl den påtagliga skillnaden i resultat. Att hävda att de i engleskundervisningen på gymnasiet i Finland använda texterna vore i motsvarande påtagliga mån annorlunda jämfört med övriga Norden förefaller inte realistiskt.

Genom numerus clausus-systemet företräddes Finland i första testomgången av vad som karaktäriserats som en elitgrupp (intagningsgallringen hade alltså varit hård). Denna mycket homogena population kunde ha förväntats nå ett i motsvarande mån bättre resultat jämfört med övriga Norden där populationerna var mer heterogena (med hänsyn till bakgrund och skolvitsord). Ett sådant resultat presterades alltså inte. I stället har en i detta avseende mer jämförbar finländsk population uppnått resultatet 48: endast den bästa fjärdedelen har här uppnått +65.

Slutligen kan anföras att resultat från Sverige visar att 1 ex ekonomer knappast skiljer sig från andra grupper av studenter i engelska, samt vidare att studier i engelska på universitetsnivå på sina håll (Sverige) inte rekommenderas om resultatet för den enskilde på det här beskrivna testet inte varit minst 40.

Uttal, betoning och intonation

Till ordbehandling hör också uttal. betoning och intonation. Utan att gå in på detaljer kan det sägas att det i åtskilliga fel är fråga om att det nationella möstret (alltså modersmålet eller. och kanske främst för finlandssvenskar, det andra inhemska) som slår igenom. Detta är naturligtvis inte något unikt för Finland. Men mo bakgrunden av resultatet i den samnordiska jämförelsen beträffande ordkunskapen, kan man säga att genomslagskraften riskerar att bli större i Finland inom ett ordfrekvensområde som vi, i motsats till motsvarande populationi övriga Norden, inte nått upp till och därför heller inte behärskar.

Tyvärr understöds svårigheter och felaktigheter här av den praxis rörande engelska ord och namn som tillämpas för inhemskt bruk på it ex TV i Finland (undantag finns).

De något mindre frekventa orden är tyvärr ofta fMerstaviga och därför besvärliga inte bara att uttala utan också att betona rätt. med en kumulativ effekt som följd. De i det normala ordförrådet inte så frekventa orden är tyvärr gärna centrala inom yrkesområdet. Hur ofta misshandlas inte ord som analysis, economy, development, original, executive, contingency, unanimous, national, procedure, colleague osv. Att använda we was i stället för we were ger traditionellt högsta felpoäng (9 i skolan), men vad ger ett betonings- och uttalsfel som ”analar’sis” i stället för ”anä”lisis”?

Det intonationsmönster (nedåtgående kurva, på för låg tonlägesnivå, och med alltför litet tonomfång) som finländare tyvärr alltför ofta använder i engelskan är en annan negativ faktor. Budskapet på engelska blir ungefär ett korthugget ”jag har talat färdigt”, ”jag är inte särskilt intresserad”, eller att annan form av avstånd signaleras. Effekten blir alltså helt oavsiktligt ofta rakt motsatt än den avsedda.

Effekten av dessa ordbehandlingssvårigheter — (ordkunskaps FORUM 2/8 brister, osäkerhet i uttal och betoning, samt avståndstagandet i intonationen) i tex en förhandKngssituation eller i ett anförande inför en internationell publik kan lätt räknas ut.

Nu kanske dessa fel inte är det allvarligaste. Det är kanske snarare den ovana mot att metodiskt lära sig dessa ting som flertalet elever tycks ha. Övanan har de med sig från skolan. Näringslivet mottar årligen dessa elever som färdiga ekonomer, vilket understryker allvaret.

Härvid är vi tillbaka vid resursallokeringen. En rad faktorer samverkar förmodligen här. Generellt kan det vara fråga om strukturella produktionssvårigheter. bristande resurser och:eller ineffektiv resursanvändning. En starkt styrande och övergripande faktor återfinns i studentexamens uppläggning; här ingår ej någon del omfattande aktiva muntliga kunskaper. Det är svårt att tänka sig att detta inte skulle återverk på arbetet under gymnasietiden.

Låg internationaliseringsgrad

Finlands relativt låga internationaliseringsgrad berördes vid Eva-mötet. Det går knappast att i ett sådant sammanhang bortse från aspekter som kort berörts ovan.

Internationaliseringsberedskapen skulle otvivelaktigt öka om det blev vanligare att i näringslivet se språkkunskaper som en integrerad resurs (i förhållande till företaget) och som en del av yrkeskompetensen (i förhållande till den anställde).

Ett väsentligt steg kunde då vara att systematiskt bestämma språkkunskapskraven för ett företags olika befattningar (från den högsta till den lägsta befattningen) enligt en bestämd skala och att låta detta ingå i befattningsbeskrivningen såsom en integrerad del på ett lika självklar sätt som andra redan förekommande kvalifikationer gör det.

Ett annat väsentligt steg kunde vara atl med jämna mellanrum genom lämplig premiering möjliggöra för personalen att upprätthålla [eller skaffa sig) sina kunskaper (tex genom fastställt bidrag för deltagande i språkkurser), vilket inte vore någon lyx; att underhålla sina resurser gör företagen systematiskt på 1 ex maskinsidan. Ett annat väsentligt steg kunde vara att låta dylikt följas upp kontinuerligt och införas i personalregistret.

Ad hoc lösningar kan vara nödvändiga och de enda möjliga i en akut situation. Men de minskar ofta rörelsemöjligheterna. Nu blir kanske språkkunskaper och inte så mycket fackkunskaper i onödan avgörande för vem som kan uttas som medlemmar för ett internationellt projekt. Detta är inte särskilt rationell resursanvändning. Likaså är det vanligtvis billigare att förse tex e ingenjör med adekvata språkkunskaper än att förse en språkman med adekvata ingenjörskunskaper. En systematiserad integrering i företagets vardagliga verksamhet av språkfaktorn som en resurs ökar inte bara företagets internationaliseringsberedskap utan är redan i sig en ökning av Finlands internationaliseringsgrad.

Många studenter använder engelska bra. också internationellt sett. Många med förvånande höga betyg har uppenbara svårigheter ännu på högskolenivå, trots att engelska varit långt skolspråk. Nationellt sett har de flesta av högskolestudenterna uppnått goda produktionsresultat i skolan. Frågan är hur denna finländska produkt står sig i konkurrensen med motsvarande produkter från närstående producenter på den internationella marknaden. Häri ligger utmaningen.

Christer Påhlsson

Vad kräver arbetsgivaren av en nyutexaminerad DI?

Goda språkkunskaper, omfattande praktik och personliga egenskaper är, förutom goda fackkunskaper, det som arbetsgivaren främst värderar när han anställer en diplomingenjör.

Personaldirektör Leif Lindblom från Jaakko Pöyry anser att bristande språkkunskaper ofta är den felande länken i finsk marknadsföring.

FORUM 2/8 € Nyutexaminerade diplomingenjörer är ofta inte mogna att praktiskt börja använda sina kunskaper. Här borde industrin tänka mindre kortsynt och faktiskt erbjuda förnuftiga praktikplatser åt teknologerna, så att de

Direktör O A Yrjälä från Ahlström medgav att industrin ofta tänker kortsiktigt då man inte erbjuder tillräckligt med praktikantplatser.

kunde bekanta sig med sitt kommande arbete.

Samarbetet mellan högskola och näringsliv bör överhuvudtaget förbättras. Det skulle säkert båda parter ha nytta av.

Bla synpunkter som dessa framfördes och diskuterades då representanter för näringslivet träffade lärare och studenter från Åbo Akademis Kemisk Tekniska Fakultet på fakultetens arbetsmarknadsdag nyligen.

— Hos oss talar alla diplomingenjörer tre språk, största delen tom fyra, framhöll personaldirektör Leif Lindblom från Jaakko Pöyry. Han poängterade i likhet med de övriga paneldeltagarna betydelsen av att som diplomingenjör behärska språk.

— Bristande språkkunskaper är ofta den felande länken vid dålig finsk marknadsföring. ansåg Leif Borgar, som satt i panelen i egenskap av diplomingenjör med ett par års erfarenhet av arbetslivet. Men, fortsatte han, när man talar om språkkunskaper bör man inte glömma det allra vikti gaste. nämligen modersmålet. Förvånansvärt många behärskar inte ens det.

— Ingeniörerna borde nog öva sig mer på muntlig framställning, instämde Stiven Laiho från Ingenjörsorganisationernas Skolningscentral, INSKO. Den här bristen märker tydligt många av de ingenjörer som håller INSKOs kurser.

Tidigare ingick inga obligatoriska språkstudier i diplomingenjörsexamen vid KTF. Nu har dock läget förändrats. berättade fakulteten dekanus, professor Randolf v Schalien i en kort presentation av fakultetens examensreform, som genomfördes hösten -79. Den nya examen innehåller förutom språkstudier också andra allmänna studier. Samhälleliga aspekter kommer in i allt högre grad. v Schalien konstaterade vidare att undervisningen vid KTF siktar på alt ge förmåga att direkt lösa tekniska problem.

Rikligt med praktik är också en fördel när man söker arbete. De 27