Den digitala stormen rasar vidare: Digital-TV kommer
av Bjarne Nyman Forum 1996-09, sida 14-15, 26.09.1996
Den digitala stormen rasar vidare et vi hittills sett i form av starkare hemdatorer, förbättrad teleoch datakommunikation och ett populärt och snabbt expanderande Internet är bara ett skrap på ytan i de elektroniska möjligheternas universum. Sofistikerad digital teknik skall föra oss från vardagsrummet ut i den virtuella världen. Hur skall det gå till? Naturligtvis genom att göra ”dumburken’ klokare och mer attraktiv — och interaktiv.
Efter den stora mikrodatorboomen är det nu televisionen som blivit det intressanta objektet för aktörerna på det digitala området. Med närmare 600 miljoner analoga TV-apparater i världen hägrar en ofantlig marknad för de tekniska grunkor som behövs för att digitalisera TV-tittandet.
En annan viktig orsak till det nymornade intresset är att hemdatorer trots allt inte har accepterats av allmänheten på samma sätt som TV-apparaten. För att komma in i hemmen med multimedia. Internet och annat nytt, går mar nu köksvägen.
Idag är TV-tekniken i sin helhet analog. Programmen produceras med analog teknik, överföringen sker analogt och mottagningen är analog. För att dumburkarna skall bli kloka krävs att åtminstone överföring och mottagning digitaliseras, Klimax nås när även allt programmaterial finns eller produceras i digital form och förbindelsen mellan sändare och mottagare är dubbelriktad för interaktivt samspel.
Fyra sätt att gå vidare
Tekniken ger olika alternativa vägar för klivet ut i den digitala rymden. Alternativen är helt eller delvis ställda mot varandra och därmed finns även förutsättningar för en hård konkurrens mellan intressenterna på marknaden.
Alternativ nummer ett är att digitalisera dagens markbundna TV-nät. Försök pågår i många länder och England torde bli det
Bjarne Nyman
MED HUNDRATALET TVKANALER TILL BUDS ÄR DET INGEN IDÉ LÄNGRE ATT ”ZAPPA PÅ REMOTEN” FÖR ATT HITTA DET MAN VILL TITTA PÅ. MEN I STÄLLET GÅR DET ATT BESTÄLLA PRECIS DET PROGRAM SOM ÖNSKAS. VILKEN TID PÅ DYGNET SOM HELST — TACK VARE NY
DIGITAL TEKNIK.
första landet med markbunden digital TVsändning. Introduktionen väntas ske under slutet av 1997. I USA skall de första markbundna digitala sändningarna inledas året därpå.
Den digitala tekniken ger bättre bild, men skapar framför allt utrymme för en fyrdubbling av antalet kanaler på samma bandbredd. Ur konsumentens synvinkel är det som behövs en dekoder (kallas numera set-top-box, därför att den är tänkt att placeras på den gamia TV-apparaten). I England förväntar man sig kunna prångla ut tio miljoner dekodrar om året när sändningarna kommer igång.
Framtida applikationer är t.ex. interaktiv TV och VoD (Video-on-Demand, beställvideo, som betyder att man kan beställa hem t.ex. en intressant film genom att leka lite med fjärrkontrollen). Det interaktiva inslaget kan utnyttjas bl.a. i utbildningsprogram och givetvis för att TV-shoppa i realtid.
Nackdelen med att digitalisera det markbundna nätet är att det blir dyrt för nätoperatören. Det är i Finland fråga om miljarder, kanske mer än fem miljarder mark. Och dessa kostnader måste givetvis fås igen på sikt.
Det andra alternativet är att digitaliser satellitöverföringen. Även här krävs en settop-box på TV-apparaten, förutom i det fall det är fråga om ett höghus eller höghusområde med gemensam parabol. Då räcker det med en ny dekoder i stället för den gamla. Men för en konsument som saknar parabol, innebär digital satellit-TV givetvis en betydande utgift: parabol plus dekoder. Digital satellit-TV komuner i höst att introduceras i de nordiska länderna åtminstone av Nethold, som har dotterbolagen Multichoice och FilmNet. Till en början blir det fråga om ett tjugotal kanaler och ungefär lika många digitala radiokanaler. Om ett år är kanalantalet uppe i kanske ett hundratal. I USA nås cirka 1,6 miljoner tittare av digitala satellitsändningar sedan ett par år tillbaka. Tyskarna begåvades med digital satellitTV på sensommaren lagom för att de skulle få se Michael Schumacher vinna Formel-1 på hemmaplan. Folk köpte dekodrar (som för Svrigt tillverkas av Nokia i Motala, Sverige) som besatta. Butikshyllorna tömdes på några timmar.
Kostnaderna för satellitöverföring är per kanal cirka en tiondel jämfört med en markbunden digital TV-kanal.
TV ur telefonjacket
En tredje möjlighet är att ta bem TV-sändningar via telefonnätet. Den nya tekniken bygger i detta fall på överföringstekniken ADSL (se ruta). De vanliga koppartrådarna som används för telefonen utnyttjas enbart till cirka 0,5 procent av den kapacitet de har, och med ADSL kan nu även den resterande 95 procenten användas effektivt.
Fördelen med denna teknik är att den klarar att överföra TV-signaler upp till cirka 4-5 kilometer, d.v.s. alla telefonuttag ligger inom teknikens räckhåll, eftersom
FORUM NR 9/9 abonnentlinjerna i dagens telefonnät ligger inom denna radie.
För att kunna ta emot TV via jacket måste konsumenten skaffa sig ett ADSLmodem (även det en set-top-box), vars kommande pris är svårt att förutspå i dagens läge. Det behövs dock ingen ytterligare telefonlinje, eftersom en liten del av förbindelsen är reserverad för vanliga telefonsamtal. Om detta alternativ får vind i seglen är det dock troligt att priset blir konkurrenskraftigt jämfört med de övriga alternativen.
I Sverige har Telia inlett experiment med denna teknik och hos oss åtminstone Helsingfors Telefonförening. Snabba Internet-förbindelser och beställvideo är ett par av de extra tjänster som skall locka konsumenten att satsa på detta alternativ.
Tekniskt sett finns det inom jack-TV flera alternativa lösningar, som kämpar om €n plats i solen. Just nu verkar det i alla fall som om ADSL hade mest luft under vingarna (se ruta).
Kabel-TV-näten utgör det fjärde alternativet. Näten måste byggas om och göras dubbelriktade, och så måste konsumenten naturligtvis skaffa sig set-top-boxen, ett kabelmodem, speciellt designad för digital kabel-TV.
Telecom Finland har nyligen slutfört ombyggnaden av kabel-TV-nätet i Villmanstrand, som därmed har det första dubbelriktade nätet i vårt land. Utöver TV-program kan nätet nu även utnyttjas för snabb dataöverföring och Internet-förbindelser med en hastighet på upp till 4 Mbit/s, alltså över 100 gånger snabbare överföring än vad dagens snabbaste analoga modemteknik förmår prestera. KabelTVnätet i Villmanstrand når cirka 10 000 hushåll.
Konsumenten avgör
I dagens läge vågar ingen säga med säkerhet hur TV-tittarna reagerar på de nya möjligheterna. Hur väljer hushållen att spendera sina pengar? Och vad väljer de att använda sin tid till? Många anser att det knappast finns utrymme för mer TV-tittande i europeiska hem.
Åandra sidan skapar digital-TV nya tittarvanor, eftersom ingen längre behöver passa TV-tider eller banda program på videon. I stället kan man beställa det man vill titta på.
Det är alltså konsumenterna som avgör, eftersom slutledet alltid skall stå för fiolerna. Det är både nätverksoperatörer och programleverantörer medvetna om. Ingen av aktörerna i branschen vill att det skall gå lika snöpligt som för skarp-TV (HDTV). Konsumenterna ville inte betala dyra pengar för skarpare bild och större ruta
FORUM NR 9/9 och nu har denna stora TV-satsning mer eller mindre runnit ut i sanden.
Såsom alltid när olika teknikalternativ kämpar sinsemellan, är de tekniska grunkorna som behövs specialanpassade. Settop-boxarna är idag lika många som alternativen. Om en digital-TV-freak vill ha fler alternativ, måste han skaffa sig fler boxar. Vill han banda in något på sin gamla video behöver han en dekoder också för den.
skan). &
Men man dock anta att allt kommer att bakas in i samma låda — på sikt,
På sikt kommer också själva boxarna att försvinna i och med att digitala TVapparater med all nödvändig teknik inbyggd kommer ut på marknaden. Det kommer dock antagligen inte att ske förrän en stor del av ägarna till dagens 600 miljoner analoga TV-apparater skaffat sig en dekoder eller fler. telefoffhätet. Problemet är att kopparkabeln inte klarar av dessa höga hastigheter på avstånd längre än en kilometer och kan alltså inte användas av abonnenter som befinner sig på längre avstånd från telefoncentralen. Se artikel här invid.
Kabelmodem är ett modem utveckfat för kabeltevenätet, där hastigheten från nätet till konsumenten kan uppgå till 40 Mbit/s och andra vägen till 2 Mbit/s. Sådana hastigheter är helt tillräckliga för snabba multimediatillämpningar.
TCP/IP står för Transmission Control Protocol/ Internet Protocol, som på 1970talet utvecklades av amerikanska försvarsministerietöch som ligger till grund för dagens Internet. Protokollet är även en de facto-standard för dataöverföring i företagsvärlden.
ITU-T International Telecommunications Union — Telecommunications. En standardiserings- och utvecklingsorganisation inom EN, som fram till år 1993 bar förkortningen CCITT (från fran 10 75 Bd mode 1200 Bd mode 27 VDSL (10…55Mbit/s)
N
ADSL (2…9 Mbit/s)
ISDN 144 kbit/ 9 600 bit/s mode 1960 1970 198 1990 2000
IgSbästigbeten (dvs. bandbredden) I koppar ci ån 60-talet. Idag använder ennyare dator lexien ISDN-linje.