Den ekologiska hönan och ägget

av Johan Svenlin Forum 2021-09, sida 30, 18.11.2021

hönan och ägge regeringens nya strategi för ekologiska produkter siktar man på att ekologiska livsmedel sk na en marknadsandel på 5 procent i handeln i Finland före 2030. Det är hälfte av den nivå som Sverige och Danmark har i dag.

JOHAN SVENLIN TEX x Det finns en ständig hönan och ägget-diskussion om hur man ska få andelen ekologiska livsmedel att öka. För att konsumenterna ska köpa ekologiska livsmedel i butiken får varorna inte vara alltför mycket dyrare än konventionella motsvarigheter. För producenter av ekologiska livsmedel gäller det att skapa volym, hitta lönsamhet och balansera priserna så att de högre produktionskostnaderna inte avskräcker konsumenterna. Dessutom följer handeln sina egna strategier.

För att ekologiska livsmedel ska klara sig på marknaden måste utbud och efterfrågan gå hand i hand. I Norden har grön upphandling använts som ett politiskt styrinstrument för att stimulera marknaden för ekologiska livsmedel.

”Många kommuner i Sverige har ganska enkelt uppnått en andel på 25 procent av de offentliga upphandlingarna, vilket regeringen satte upp som mål 2006. Nu blir det svårare att höja andelen av ekologiska varor ytterligare och samtidigt hålla budget och matgästerna

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 9202 nöjda”, säger Hanna Lindström, forskare på Handelsskolan vid Umeå universitet som undersökt resultatet av grön upphandling som ett miljöpolitiskt styrinstrument.

Uppdaterad strategi. I sin forskning har hon bland annat undersökt relationen mellan offentlig sektors ekologiska livsmedelsinköp och ekologisk jordbruksmark i Sverige. Det är inte helt oproblematiskt att gå in för att påverka marknaden med offentliga medel.

”Det finns också en risk att offentlig upphandling skapar en stor efterfrågan på exempelvis ekologisk mjölk och prisnivån följer samma utveckling. Då reagerar privata köpare negativt på prishöjningen och den sammanlagda efterfrågan sjunker.”

I Sverige, som ligger några år före Finland men några år efter Danmark när det gäller ekologisk mat, finns vissa signaler på att utvecklingen mattats av.

”Ja, man kan se en platå under de senaste åren när det gäller omställning av jordbruksmark, kor och grisar från konventionell till ekologisk. Konsumenter och producenter började med de lågt hängande produkterna, men när man nått en viss nivå blir det svårare och dyrare att utöka utbudet av ekologiska produkter.”

Styrning inte garanterad succé. För att ytterligare öka andelen ekologiska produkter krävs det omställning även inom livsmedel där ekologisk produktionsmetod är relativt kostsam.

”Det innebär i regel högre ekologiska prispremier, vilket konsumenter inte nöd vändigtvis är beredda att betala.”

Hanna Lindström påminner om att grön offentlig upphandling som ett miljöpolitiskt styrinstrument inte nödvändigtvis ger den eftersträvade effekten.

”Den beror bland annat på den offentliga sektorns storlek som köpare, dess kapacitet att implementera denna typ av policy och på privata konsumenters priskänslighet för ekologisk och konventionell mat. Dessutom är detaljhandelns prissättningsstrategier också centrala för att subventioner ska få avsedd effekt på ekologisk livsmedelsproduktion.”

Siktar på fem procent. I Finland uppdaterade regeringen nyligen landets strategi Mera ekologiskt! från 2013 och tittar nu framåt till 2030 med Luomu 2.0 Finlands nationella ekostrategi för 2030.1 nio punkter radas det upp strävanden och åtgärder för att höja andelen ekologiska livsmedel. Bland annat ska marknadsandelen höjas till fem procent (i dag cirka 2,6 procent), andelen i offentliga kök ska bli minst 25 procent (i dag cirka 15 procent) och Finland ska bli ett betydande exportland för ekologiska produkter.

”Vårt mål är detsamma som EU ställt i Green Deal-programmet, det vill säga att en fjärdedel av våra åkrar borde vara ekocertifierade före år 2030. Detta är ett tufft mål som kräver ansträngningar för att uppnås”, skriver Jari Leppä, jord- och skogsbruksminister istrategin.

I Danmark var 11,5 procent av livsmedlen i detaljhandeln ekologiska år 2018 och i Sverige låg andelen samma år på 9,6 procent.