Estniska tryckerier trotsar digitaliseringen

av Mikael Sjövall Forum 2021-09, sida 24-25, 18.11.2021

IB Enligt strategichef Kaarel Ausmees på tryckeriet Print Best i Viljandi är det numera endast 5-10 procent billigare att trycka böcker, tidningar och tidskrifter i Estland i jämförelse med prisnivån i Finland.

Det är goda tider för estniska tryckerier, digitaliseringe till trots. Och en stor del av beställningarna kommer från finländska uppköpare. Men i grannlandet är man inte villig att diskutera prisnivåns roll i sammanhanget.

MIKAEL SJÖVALL TEXT

Xx Mitt i den accelererande digitaliseringsvågen har de estniska tryckerierna lyckats öka sin omsättning med 30 procent de senaste fem åren. I fjol uppgick värdet på försäljningen till 487 miljoner euro.

”Det är framför allt tillverkningen av emballage och förpackningar med eget tryck som står för den starka tillväxten”, säger vd Katre Savi på branschorganisationen Eesti Triki-ja Pakenditööstuse Liit.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 92021

Enligt förbundets siffror har försäljningen av tryckta förpackningar fyrfaldigats de senaste tio åren. Bland annat livsmedelsindustrins behov och den expanderande näthandeln bidrar till tillväxten.

Forum träffar Katre Savi vid förbundets kontor i Ulemiste i sydöstra Tallinn. Den estniska tryckeribranschen består av cirka 400 företag, som sysselsätter över 3 700 personer. Endast hälften av företagen har en omsättnin som överstiger 70 000 euro per år.

”De estniska tryckerierna har klarat sig relativt bra också under pandemin. Mig veterligen har endast ett tryckeri lagt ned sin verksamhet under coronakrisen”, säger Savi.

Hon hänvisar till tryckeriet Uniprint som avvecklade sin verksamhet efter konkursen ifjol. Uniprint utgör ändå ett undantag i den estniska tryckerisektorn.

”De flesta estniska företag har högst 30 år på nacken. Av samma anledning är de inte bundna av föråldrade traditioner, utan kan anpassa produktionen efter den förhärskande efterfrågan på marknaden”, säger strategichef Kaarel Ausmees på tryckeriet Print Best med säte i Viljandi.

Till skillnad från läget i Finland har den estniska tryckeribranschen inte genomgått stor 1538 INNH 99 Ett segment som har bra medvin just nu är en växande efterfrågan på tryckt barnböcker. 99 Oavsett alla digitala lösninga kommer trycksakerna att bestå. Vi ser redan nu att allt fler konsumenter föredrar att läsa längre texter på papper. Det här är ingen solnedgångsbransch.

omvälvningar de senaste åren.

”Vi har inte sett till några fusioner i branschen på många år, men det kan bli ändring på det i takt med att allt fler små tryckerier vill expandera”, säger Savi.

Finska marknaden livsviktig, Finland och Sverige toppar statistiken på den estniska tryckeribranschens viktigaste exportmarknader.

I synnerhet de finländska uppköparnas beställningar utgör en viktig livlina för många estniska tryckerier. Enligt fjolårets statistik stod de finska uppköparna för 57 procent av den estniska tryckeribranschens export till andra EU-länder. Värdet på försäljningen till Finland var knappt 34 miljoner euro i fjol, i jämförelse med 51 miljoner euro året innan.

”Sammanlagt 88 estniska tryckerier exporterar sina produkter till Finland. Det är många finländska tidskrifter som trycks i Estland. Försäljningen av finländska etiketter och klistermärken är också omfattande”, säger Savi.

Trots att den lägre prisnivån i Estland underblåser en efterfrågan är prissättningen en tabubelagd fråga i Estland. Flera estniska tryckerier vägrar diskutera sin export till Finland.

”Vi har bestämt att vi inte ger intervjuer till journalister över huvud taget. Det finns säkert andra tryckerier som är intresserade av att tala med dig”, skriver verkställande direktör Valdur Rebane på Tallinna Raamatutriäkikoda i ett mejl.

Tallinna Raamatutröäkikoda är ett av landets största tryckeri med ett brett nätverk av kunder i hela Norden. Det ägs av företagets arbetstagare och är inte börsnoterat. Tack vare den konkurrenskraftiga prissättningen fraktar bolaget dagligen trycksaker från Tallinn

IB Katre Savi, vd på Eesti Träki- ja Pakenditööstuse Liit, och strategichef Kaarel Ausmees på tryckeriet

Print Best tror på en solid tillväxt för den estniska tryckeribranschen. Försäljningen av tryckt förpackningar ökade med 7,2 procent i fjol.

till Helsingfors.

”Jag kan tyvärr inte kommentera de estniska tryckerierna prisnivå och hur förmånlig den är i jämförelse med konkurrerande tryckerier i Finland. Det är våra medlemmars egen sak att avgöra om de vill kommentera frågan”, säger Savi.

Prisskillnaden krymper. Tryckeriet Print Best väljer att glänta på dörren till den hemlighetsfulla prislistan.

”Jag tror inte att prisskillnaden mellan Estland och Finland är så stor längre. Vi talar om en skillnad på 5 till 10 procent i jämförelse med finländska företag. Det är kvaliteten på våra trycksaker som är avgörande när utländska företag lägger in sina beställningar”, säger Kaarel Ausmees på Print Best.

Enligt obekräftade uppgifter från finländska uppköpare var det tidigare 20 till 50 procent billigare att trycka böcker, tidningar eller tidskrifter i Estland i jämförelse med finländska konkurrenter. Nu har papperspriserna och krisen i fraktbranschen möblerat om kostnadskalkylerna.

”Priset på det papper vi använder för tryckningen av böcker har stigit med cirka 20 procent i år. Om jag i dag lägger in en beställning kan det i värsta fall hända att jag får papperet levererat tidigast i februari. Situationen förändras dessutom hela tiden. Det försvårar vår affärsverksamhet märkbart”, säger Ausmees.

I takt med att lönekostnaderna stiger i Estland höjs likaså priserna på tryckeriernas produkter. Den estniska genomsnittslönen under andra kvartalet i år var 1 538 euro. I tryckeribranschen är genomsnittslönen för en försäljningschef2 500 till 3 000 euro, uppger Ees ti Träki- ja Pakenditööstuse Liit.

”Konkurrensen från lettiska och polska tryckerier är hård. Vår fördel med tanke på den finska marknaden är de korta avstånden och en välfungerande logistik”, säger Savi.

Det tryckta ordet består. Efter flera år av stadig tillväxt minskade omsättningen i den estniska tryckeribranschen med 3,2 procent i fjol. Försäljningen av tryckta förpackningar ökade däremot med 7,2 procent.

”Våra medlemsföretag har fått coronastöd för att kunna undvika uppsägningar, men vi talar om en kapitalintensiv bransch. Det gäller att förnya tryckmaskinerna med jämna mellanrum och satsa på automatisering. Sådana investeringar får företagen stå för själva”, säger Savi.

”Efterfrågan på produktkataloger, broschyrer och olika typer av fondväggar som används på mässor har rasat under pandemin”, säger Ausmees.

Trots svackan i branschen tror såväl Katre Savi som Kaarel Ausmees på det tryckta ordets framtid.

”Ett segment som har bra medvind just nu är en växande efterfrågan på tryckta barnböcker”, säger Ausmees.

”Oavsett alla digitala lösningar kommer trycksakerna att bestå. Vi ser redan nu att allt fler konsumenter föredrar att läsa längre texter på papper. Det här är ingen solnedgångsbransch”, säger Savi.

Hon får medhåll av Kaarel Ausmees.

”Det finns ny forskning som visar att inlärningen försvåras då man skrollar texter på surfplattan. Det tryckta ordet går en återkomst och lever sida vid sida med de digitala lösningarna”, säger han.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 92021

TIVAOIS TIA

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."