Den fria radions försvarare

av Johan Svenlin Forum 2008-03, sida 25-27, 27.03.2008

Taggar: Bolag: SBS Finland Personer: Leena Ryynänen Teman: radio

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

PROFILEN

NE 3 2008

Jen fria raclions försvarare

Digitaliseringen av radion kommer att flyta smidigt genom många olika kanaler om marknaden får bestämma. Radions utveckling begränsas inte i första hand av politiska påbud utan av upphovsrättsorganisationerna, säger LEENA RYYNÄNEN, SOm leder Finlands största kommersiella radiobolag SBS Finland.

JOHAN SVENLIN TEXT

KIRSI SALOVAARA FOTO

X Många minns med blandade känslor 1980-talets lokala radiostationer. Helsingforsbor blir sentimentala och tänker på RADIO CITY. För en som vuxit uppiJakobstad på 80-talet har KORvGÖRANS reklamjingel i RADIO BOTNIA satt permanenta spår, trots att hjärnan sedan dess bombats med hundratals klibbiga radiojinglar. Inte för att jingeln var speciellt bra, men den stod för något nytt.

De 181okala stationerna som startade 1985 när YLEs radiomonopol föll, har sedan dess ersatts av starkt brandade, vinstinriktade och allt mer proffsiga underhållningskanaler, ägda av utländska och inhemska mediejättar. Ständigt nya idéer för att attrahera lyssnare och annonsörer har fungerat som drivkraft.

LEENA RYYNÄNEN har varit med hela vägen och påverkat utvecklingen, från pionjärtiden som reklamförsäljare på RADIO POR! till vd på lan INTERUJJU

Leena Ryynänen

Född: 1956 i Hauho. Familj: frånskild.

Bor: i Brunnsparken i Helsingfors.

Utbildning: ekonom. Jobb: vd på SBS Finland Oy sedan 1995.

På fritiden: driver den kommersiella radions intressen(ordförande för intresseorganisationen RÅB Finland och vice ordförande för Association of European Radios), leder scoutverksamhet och deltar i samhällsdebatten. Spela också lite golf.

dets största privatägda radiobolag, SBS FINLAND med flaggskeppen THE VOICE Och ISKELMÄ.

”I början drevs de kommersiella radiostationerna mer av entusiasm än professionalitet, men de drog nya lyssnare till radion. Radiolyssnandet hade minskat under monopolet, men när också Yle reformerade sina kanaler i början av 1990-talet upplevde Finland en radiorenässans”

Fram till mitten på 90-talet hade reklamintäkterna kommit från lokala annonsörer, men marknaden blev mer nationell i och med de första rikstäckande reklamradiokanalerna CLASSIC RADIO Och Kiss FM. När sedan MTV MEDIA år 1997 startade RADIO NOVA sattes en ny standard för den rikstäckande reklamradion i Finland.

Lyssnartid ökar. Förra året lyssnade medelfinländaren dagligen på radio i snitt 3 timmar och 16 minuter, en ök ning med fyra minuter jämfört med året innan. Åldersgruppen 15-24 år ökade mest.

”Det är struntprat att ungdomar bara laddar ner musik till ipoddar. De vill ha ny musik serverad av någon som VAPPU PIMIÄ”, säger Leena Ryynänen och tillägger att radio fortfarande är mycket merlokaläntv, där internationella format går att sprida från land till land.

Under 2000-talet har etermediediskussionen dominerats av tv-teknik, men även radion står inför en digitalisering inom en överskådlig framtid. Liksom för tv bestämdes i Finland en digital standard för radion, DAB eller digital audio broadcasting. Först ut med DAB var Storbritannien, där satsningen slutat meden stor flopp. I Finland byggde staten ut DAB-nätet för 40 procent av hushållen och Yle hade stora planer för digitalradio, innan projektet lades på is

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 200 ”Vår uppgift är att skapa vinst åt ägarna, närmare bestämt 20 procent. Den som inte accepterar det måste söka sig till Yle. för ett par år sedan. De kommersiella kanalerna gick aldrig in för DABtekniken.

”Vi trodde inte på att en teknik från 1980-talet skulle råda som enda standard och gjorde passivt motstånd mot beslutet som fattats över våra huvuden?

Istället ser hon DVB-H som NOKIA utvecklat som en perfekt standard för radion.

”Digitaliseringen av radion kommer att gå bra om marknaden får spela fritt, utan politiska beslut om en enhetlig standard. Men radion har inte samma kapacitetsbehov som tv och FM-bandet räcker ännu en tid mycket bra. Dessutom är det billigt att sända analogt”

Upphovsrättstvist. Den kommersiella radion har inte låtit sig bli omsprungen av teknikutvecklingen. Redan nu lyssnar en miljon finländare på radion genom internet, både på Yles kanaler och på de reklamfinansierade.

”Radioprogram kommer att spridas genom många olika medier. Avtalet som slöts mellan radiobolagen och TEOSTO i juni förra året var en viktig milstolpe som kommer att få konsekvenser som vi ännu bara kan ana”

Avtalet med Teosto öppnade nya möjligheter för radiobolagen att bredda utbudet på nätet. Den andra upphovsrättsföreningen, GRAMEX, har däremot varit svårare att komma överens med i fråga om nätradio och podcasting.

”Teosto tänker framåt och förstår att om radiobolagens omsättning ökar genom nya medier blir ocksåartisternas intäkter större. Gramex har en föråldrad syn, och tar saker till domstol hellre än att förhandla”

Vid årsskiftet kom Helsingfors tingsrätts dom i konflikten mellan Gramex och radiobolagen, representerade av Radio Nova, där Gramex tvingades sänka sina tariffer och betala motpartens rättegångskost > SBS FINLAND = H till nader. Men fortfarande betalar radiostationer i Finland mycket högre avgifter för musiken de spelar, jämfört med tariffernaisyd- och mellaneuropeiska länder.

”Radiobolag i exempelvis Grekland betalar under 2 procent av omsättningen till upphovsrättsorganisationer, medan finländska bolag får finna sig att betala 15-17 procent av omsättningen”, säger Leena Ryynänen som även är vice ordförande i de kommersiella radiobolagens intresseorganisation ASSOCIATON OF EUROPEAN RADIOS, AER.

Till skillnad från tv är radioverksamheten ytterst lite reglerad, både nationellt ochinternationellt. När EU i olika etapper formulerat sitt TELEVISION UTAN GRÄNSER- direktiv, med allt från produktionskvoter till sponsringsbegränsningar, har radiosektorn smidigt glidit ur uppgörelserna. Den mest begränsande regeln för europeiska reklamradiostationer är att reklam inte får överstiga 10 procent av sändningstiden.

”Det räcker mycket väl för oss”, ler Leena Ryynänen.

Säljer allt. Den fria radiomarknaden har lett till att radiobolag fått en helt annan inställning till reklam och journalistik än den som råder inom tv- och tidningshus. Inom den kommersiella radion säljs sponsrad programtid, där programledaren ogenerat puffar för sponsorn och integrerar kommersiella budskap i programmet.

”Den frågan diskuterades på 1980-talet, men vi är så öppet kommersiella att alla vet att det funkar Så. KOMMUNIKATIONSVERKET har aldrig anmärkt på att någon kommersiell station skulle ha brutit mot reglerna?

Förra året fick den tyska ägaren PRO SIEBEN SAT 1 MEDIA ut en vinst på 15 procent från sitt dotterbolag SBS Finland och för i år är överskottet budgeterat till 20 procent. Bransche ser lovande siffror inför 2008 efter att försäljningen i januari var 19 procent högre än samma månad förra året.

”Vår uppgift som bolag är att skapa vinst åt ägarna, närmare bestämt 20 procent. När jag anställer radiopratare ber jag dem förklara vad omsättning och vinst betyder. För dem som inte kan förklara berät tar jag, men de som redan vet får en guldstjärna. Den som inte kan acceptera ett sådant synsätt måste söka sig till Yle”

Starkare brand. För ett par år sedan beslöt SBS Finland att gallra bort det etablerade varumärket Kiss FM och skapa två multimediabrand - The Voice med målgruppen 18-34 år och Iskelmä för 40-plussare. Tanken är att servera publiken bekant innehåll, oberoende av medium.

”Iskelmäs lyssnare har hittat sin grej och är otroligt hängivna - de byter inte i första taget. De följer efter sina idoler JARI SILLANPÄÄ, PAULA KOIVUNIEMI eller KARI TAPIO till våra Iskelmä-kryssningar, som är slutsålda varje onsdag. Det finns allt från Iskelmäkorv till -samlingsskivor och snart också en tidning. De behöver inget annat nöje än det som finns inom Iskelmä”

Målgruppen för The Voice är inte lika lojal, men däremot mer mottaglig för nya tekniska finesser.

”De letar ständigt efter nya saker och därför är reklamköpare mer intresserade av den gruppen”

Visuell radio. SBS Finland kallar sig Finlands mest innovativa radiobolag, och teknikoptimismen syns tydligast i The Voice. Kanalens målgrupp känner sig mest hemma i de elektroniska medierna och kräver därför interaktivitet och stimulans i form av text, ljud och bild samtidigt. Det kravet uppfylls av visual radio, en teknik som Nokia utvecklat för sina telefoner och The Voice lanserat i Finland.

”Som ledande bolag inom de kommersiella radion är det vår skyldighet att ta utvecklingen framåt. Vi satsar mer än konkurrenterna på produktutveckling - 100 000-tals euro per år, saknar Yle -byråkrati och har ett rykte om oss som nyskapande. Det var därför Nokia för ett par år sedan valde oss som samarbetspartner för sin egen uppfinning visual radio”

Hittills har användarna som grupp inte tagit visual radio till sig, trots att många mobiler på marknaden har möjligheten inbyggd. En orsak är att mobiloperatörerna inte informerat om eller ens känt till att visual radio fungerar i deras nät.

Allt i mobilen. Leena Ryynänen ser mobiltelefonen som ett universalmedium och The Voice har gått främsta ledet inom DVB-H, en standard som utvecklats i första hand för mobil-tv. När SBS Finland redan 2005 inledde ett samarbete med NET ANTTILA om en handelsplats på nätet för MP3-musik, visionerade Leena Ryynänen om att göra det möjligt att köpa en låt man hör på radion, bara med ett knapptryck på mobilen. Det är ännu inte möjligt, men hon tror det kommer att bli verklighet. Ett steg på vägen är skivbolagens senaste giv, att låta kunder tanka obegränsat med låtar för en fast månadsavgift.

”Jag är inte ute efter att sälja musik, men vi kan fungera som butiksdörr eller snarare dörrvaktmästare?”

Imagen som nyskapare gör också bolaget till en eftertraktad arbetsgivare. På väggen i The Voices högkvarter i Kabelfabriken i Helsingfors

RADIOPRAT.

Leena Ryynänen samtalar med Satu Järvinen som sänder förmiddagsprogrami The Voices studio i Kabelfabriken.

hänger ett diplom från årets utdelNing av GREAT PLACE TO WORK, där SBS Finland kom på sextonde plats.

”Min ambition är att skapa en arbetsplats där alla vet att de får göra saker annorlunda, köra bort från gamla hjulspår. Ett sådant arbetsklimat lockar sådana som vill och vågar testa nya saker”

Och ägarna lägger sig varken i dotterbolagens personalpolitik eller teknikprojekt, så länge det ekonomiska resultatet uppfylls.

”I Mönchen bryr de sig inte om vad vi sysslar med här. Där känner de inte till att DVB-H fungerar alldeles utmärkt för mobil-tv och digitalradio”

I Mänchen har de knappast heller hört om Jari Sillanpää, Paula Koivuniemi eller ens Kari Tapio.