Den internationella utvecklingen

av Mikael Ingberg Forum 1984-17, sida 28-29, 14.11.1984

Taggar: Teman: ekonomi

FRUN a 17/84 17/84 F - RUN

Den internationella utvecklingen

Den internationella ekonomiska utvecklingen präglas långt av det historiskt sett mycket snabba uppsvinget i USA. Ännu under år 1982 upplevde den amerikanska ekonomin ett år av stagnation. Produktionen sjönk, arbetslösheten var rekordhög, och investeringsnivån var usel. Under år 1983 började Reagan-administrationens expansiva finanspolitik ge resultat. Nationalprodukten växte med närmare 4 procent, investeringsverksamheten tilltog i styrka och sysselsättningsläget förbättrades avsevärt utan att prisnivån för den skull steg. Inflationen stannade nämligen på enbart 3,9 procent närmast som en följd av en mycket stram penningpolitik. Den strama penningpolitiken tillsammans med ett jättelikt underskott i statsbudgeten har emellertid lett till ett högt ränteläge, som så småningom kommer att få negativa effekter på investerings verksamheten inom den

IB för den industrialiserade västvärlden har den ekonomiska utvecklingen i USA varit positiv, Den snabba tillväxten i konsumtion och investeringar i USA har öppnat möjligheter för ökad export. Den rekordhöga dollarkursen, en följd av det höga ränteläget i USA, har stärkt de europeiska och asiatiska — producenternas = konkurrenskraft på den amerikanska marknaden. Sålunda ökade USAs import av varor och tjänster under år 1983 med dryga 7 procent. Den höga räntenivån i nordamerika har emellertid också dragit till sig utländskt kapital — under 1983 ca 45 mrd dollar och under 1984 troligen närmare 70 mrd dollar — vilket på sikt kan försvåra en investeringsboom i den övriga västvärlden.

Den positiva ekonomiska ut 2 privata sektorn.

vecklingen i USA har också fortsatt under innevarande år. Enligt OECD:s juliprognos ökar totalproduktionen i år reellt med dryga 6 procent. Importen, som är en oerhört viktig motor för västeuropas konjunkturuppgång, väntas öka med dryga 20 procent. Sysselsättningsläget förbättras ännu mer.

Då det gäller utvecklingen under nästa år är osäkerheten emellertid stor. Det verkar rätt klart att en förändring av den ekonomiska politiken i USA är att vänta efter presidentvalet, en förändring med sikte på att minska budgetunderskottet och att sänka räntenivån. Samtidigt väntas också den ekonomiska tillväxten i Förenta Staterna avta. USAs roll som motor i uppsvinget kommer alltså att minska avsevärt under år 1985 och speciellt under år 1986.

Finlands exportmöjligheter

Under år 1983 kom den finländska västexporten i gång på allvar. Som så många gånger förut var det de facto exporten som drog uppsvinget i vårt land. Också under innevarande år kommer västexportens bidrag till den ekonomiska tillväxten att vara stort. Enligt prognoserna växer varuexporten detta år reelit med 5—7 procent. Varaktigheten av det ekonomiska uppsvinget i vårt land kommer också att vara beroende av hur exportutvecklingen fortsätter. Enligt OECDs juliprognos kommer efterfrågeökningen på våra varor att avta en aning under 1985. Tillväxten i USAs import räknas falla från dryga 20 procent till ca 8 procent år 1985, i Englands från 6 till 5,5 procent, i Västtysklands från 7 till 4,5 och i Sveriges från 6 till 5 procent. I ett läge då marknadernas totaltillväxt avtar kommer konkurrenskraften att spela en avgörande roll för vår exportframgång. Och kostnads- och priskonkurrenskraft har försämrats. Det framstår därför som ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål att dämpa kostnads- och prisstegringsspiralen här hemma. I dagens läge är inflationstakten hos oss ca 7 procent på årsnivå medan prisstegringen i OECD-länderna i medeltal är dryga 5 procent. OECD prognos för OECD-området för år 1985 är 5,25 procent.

Utvecklingen i Finland

Den ekonomsika utvecklingen i Finland har varit stabilare än i de flesta andra västländerna under hela BO-talet. Delvis har denna utveckling möjliggjorts av tillväxten av och möjligheterna att styra vår östhandel. Delvis har också utvecklingen påverkats av en lyckad konjunkturpolitik, Det expansiva elementet i finanspolitiken borde emellertid nu elimineras och resurser sparas för att utnyttjas då konjukturerna igen svänger, troligen redan under år 1986.

Det ekonomiska uppsving som

Av MIKAEL INGBER började göra sig gällande under våren 1983 håller nu på att gå in i sitt mognadsskede. Uppsvinget dras fortfarande av exportökningen. Under första halvåret av 198 ökade exporten av varor med c 10 procent jämfört med samma perido ett år tidigare. Skogsindustrins export ökade reellt med 11,5 procent och metallindustrins med 8,5 procent. Också exportpriserna steg en aning, med ca 6 procent.

Under senare delen av ett konjunkturuppsving brukar motorn i utvecklingen övergå från exportsektorn till investeringssektorn. Investeringsverksamheten i vårt land verkar emellertid ännu inte ta fart på allvar. Visserligen kommer industrins investeringar i maskiner och anläggningar att öka en del under 1984 och 1985 på grund av förbättrad intern finansiering, men det relativt höga ränteläget kommer troligen att bromsa investeringsverksamheten. Husbyggnadsverksamheten = verkar inte heller bli speciellt livlig. Under perioden januari-juni 1984 sjänk antalet beviljade byggnadstillstånd med 8 procent jämfört med samma period ett år tidigare.

Den privata konsumtionens ökningstakt har varit stabil under hela 80-talet, vilket beror på att hushållens inkomstutveckling har varit god. I början av år 1983 upp levde vi t o m en liten konsumtionsboom som följd av devalveringen på hösten 1982. Detta innebär att tillväxten i den privata konsumtionen under innevarande år har varit en aning långsammare.

Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att den ekonomiska uvecklingen i Finland varit god under de senaste åren. Just nu upplever vi en ekonomisk uppgång, som kommer att planas ut under 1985. Redan under år 1986 kommer emellertid den ekonomiska tillväxten att avta och finanspolitiska åtgärder kommer då att behövas för att stimulera ekonomin,

Den offentliga sektorn och den ekonomisk politiken

Den finanspolitiska linjen har under ett antal år varit i huvudsak expansiv. Speciellt statens utgiftsoch inkomstpolitik har stött den totalekonomiska efterfrågan. Statens konsumtionsutgifter ökade reellt med ca 6 procent både 1982 och 1983 medan investeringsökningarna var t o m ännu högre. Samtidigt har man inte tillåtit bruttoskattegraden att öka, vilket

OP. ber, Kos ementydig bil har ökat hushållens disponsibla inkomst och stött den privata konsumtionsefterfrågan. Den förda politiken har varit konjunkturpolitiskt motiverad. Under 1984 har den finanspolitiska linjen ändrats i mera restriktiv riktning. Skattegraden kommer uppenbarligen att höjas med en dryg procentenhet under innevarande år.

Som en följd av den expansiva finanspolitiken har statens skuldsättning ökat oroväckande. Denna trend kommer inte att brytas under innevarande år trots en ökning av beskattningen.

Mot bakgrunden av detta är det positivt att regeringens budgetförslag utgör en fortsättning på den restriktiva linje som påbörjades i innevarande års budget. En restriktiv linje, en politik som minskar ökningen i den statliga upplåningen, är nu nödvändig för att skapa utrymme för nya, effektiva finanspolitiska åtgärder vid konjunkturnedgången 1986—87, Enligt regeringens budgetförslag är statens bruttolånebehov under år 1985 också enbart 9,5 mrd mk, en dryg miljard lägre än i år. Nettolånebehovet är t o m ännu lägre, ca 2,9 mrd mk jämfört med 5,4 mrd mk år 1984, Oo

A mfört, med sandra kvar et digt i lands janks -högräntepolitik har inverpå investeringsverksamhe get osäkert. Speciellt träförä d- I td lingsindustrin ger ett splittrat i intryck. En del av sågarna har to en inte avsä » åtminstone in rer T ls Häfe et närmast. brist : Påsråvara. |

CAvsättningss ER 2

SEE såg

B licerades den: 17 oktoav ni ok jä tagedgånagn, att

OS isar bassmal tern ned lå för med sitnatio r ellervos nen i bö örjan av året, men en di:

E ia FR försämring av konjunktur- ’ — bilder kan man knappast utläsa 20 konferensrum med service

Vi har plats för 1500 personer i 20 olika konferensrum med en sammanlagd golvyta på över 1500 m”. Standardutrustningen är overhead-diaprojektor, bläddertavla och ”konferensbox” innehållande tusch, pennor, tejp etc. etc.

Även video står till förfogande.

Jag och våra två konferensmedhjälpare ser till att din konferens lyckas.

Om din konferens tillåter fritid kan du utnyttja den ute eller inne.

Tennisplan, joggingbana, havet, minigolf, dansrestaurang, Gourmet-restaurang, nattklubb, bastu, pool finns på Waskia för dig.

184 rum med bad och dusch, TV, byxpress och havsutsikt gör din vistelse trivsam. Våra bekväma sängar gör din sömn till en dröm.

Välkommen till Waskia i Vasa.

Än Katsa Nyleates

EEVA-LIISA NYHOLM Konterensvärdinna

SOKOS HOTELS”

HOTEL WASKIA, Kärleksstigen 3, 65170 Vaasa Tel. (961) 121 444, telex 74104 waski sf

ER «+: x VAASA VASA