Den lekande professorn

av Heidi Backas Forum 2007-04, sida 35-37, 26.04.2007

Taggar: Personer: Alf Rehn Teman: göretagsekonomi

ALF REHN är ekonomiprofessorn som är ute för att provocera. Han efterlyser fräckare företagsekonomi och homosexuella kommunstrategier, och uppmanar sina akademiska kolleger att syssla med nutidsvetenskap i stället för att söka lösningar på problem som inte funnits i företagsvärlden sedan 1970-talet.

HEIDI BACKAS TEXT

ROBERT SEGER FOTO

X Professor ALF REHN är passionerat intresserad av företagsekonomi som vetenskap, men han tycker att teorierna är mördande tråkiga. Sin inspiration och sina idéer får han ii stället från serietidningar, dataspel, populärkultur och köer ileksaksbutiken.

Den unga professorn vid ÅBO AKADEMI OCh KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN uppfattas av vissa som provokativi överkant, andra har kallat honom naiv. Själv försöker han hitta balansen mellan att skaka om och bli tagen påallvar. Vara seriös men absolut inte gravallvarlig. Skapa diskussion — och ge en sannare bild av ekonomin.

”Jag brukar säga att jag går ut och ställer konstiga frågor och försöker provocera fram lite mera kreativt tänkande. Jag tror att företagsledare överlag är oerhört intelligenta och kreativa, men ibland kan det hjälpa att man kommer in och ställer konstiga frågor och hjälper folk att omvärdera sina egna tankar”

Då får man leva med att bli kalllad rabulist, filosof, naiv eller oseriös och spexig.

INTERVJU

Alf Rehn

Född:1972 i Åbo.

Familj: fru Jutta AhlbeckRehn, forskare i sociologi, och två barn; Sean 11 år och Line 7år.

Karriär: Professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi och gästprofessor i entreprenörskap vid Kungliga Tekniska Högsko lan i Stockholm. Var Finlands yngsta professor då han som 31-åring utnämndes 2004.

Disputerade år 2001 p en avhandling om gåvoekonomi och olaglig spridning av programvara via internet.

Aktuell: Författare till boken “Vad är företagsekonomi?” som ges ut av Na tur och Kultur i höst.

”En stor del av företagsekonomerna fokuserar väldigt mycket på hur man ska verka för att vara legitim, elegant, snäll och duktig - istället för att fundera på vad som egentligen händer i världen?”

Leksaker en jättebransch. Alf Rehn studerar normalt inte sådant som uppfattas som seriöst och allvarligt, utan väljer ämnen som andra företagsekonomer inte tittar på. Lyx, spel och lek, barnpopulärkultur, fildelning och förbjudna fält som knarkhandel och pornografi. Dels för att det gör jobbet roligare, dels för att det enligt honom faktiskt är där pengarna rör sig.

”Till exempel leksaksindustrin är en jättebransch. Kultur och kreativitet är antagligen viktigare för modern västerländsk ekonomi än att bocka plåt och hugga ved. Ändå verkar det inte riktigt seriöst att prata om saker som smink, leksaker och dataspel - sådana saker som jag intresserar mig för”

Rehn delar generöst med sig av sina tankar och analyser i kolumner vetenskapliga artiklar, bloggar, och e-böcker. På kommande är boken VAD ÄR FÖRETAGSEKONOMI? som ges ut av NATUR OCH KULTUR. Med boken vill han visa att ekonomin är det vi alla lever och agerar i.

Rehn menar att företagsekonomi är en så väsentlig del av allmänbildningen att det borde vara ett skolämne redan i grundskolan.

”Inte för att skapa en generation av entreprenörer utan för att barnen ska kunna delta i diskussioner hemma om varför samlarkort kostar så mycket och varför alla på pappas jobb fick sparken”

Alf Rehn går gärna ut till företag och talar med företagsledare. Han gör en del konsultjobb och håller föredrag, helst om oväntade teman och utmanande frågeställningar. En gång då publiken bestod av kommundirektörer lyfte Rehn fram frågan om varför alla kommunstrategier liknar varandra så mycket.

”Alla kommuner ska marknadsföras så de blir antingen turistorter, lockartillsig biotech eller blir “Björke och stjärnan” -liknande. Varför har så EA

HN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 208 ”Företagsekonomi är en diskussion där det är alldeles för mycket män i slips och alldeles för lite barn som leker. få kommuner en åldringsstrategi eller kanske en strategi för homosexuella? Det är en kundgrupp som viinte tittar på för att det finns folk som är homofoba — men det är trots allt en mycket stark konsumentgrupp?”

Lyxig peppar. Lyx är ett område inom företagsekonomin som Alf Rehn upplever vara understuderat - och därför högintressant.

”Ekonomi skapas inte av att vi går omkring och funderar vad vi skulle behöva, utan genom att vi hittar på onyttigheter”, säger Rehn och räknar upp moderiktiga kläder, smink, parfym och leksaker vi köper åt barnen och åt oss själva.

”Jag har en mobiltelefon som kan göra fantastiskt roliga saker, men som jag absolut skulle kunna överleva utan”

Lyx är inget nytt fenomen. Rehn menar att vihar konsumerat onyttigheter de senaste 800-900 åren. Som exempel tar han peppar, en krydda som blev stor i europeisk matlagning under tidiga medeltiden.

”Folk har för sig att peppar kom in för att man skulle maskera smaken av skämt kött, vilket är en skrattretande idé. Peppar hörde till de mest värdefulla substansernaivärlden, så om du hade råd med peppar hade du nog råd med färskt kött ”När Alarik intog Rom krävde han lösensumman inte i guld, utan i peppar. Peppar var en central del av upplevelseekonomins framväxt och utveckling?”

Sedan medeltiden har vi alltså levt ien upplevelseekonomi.

”Trots det tar företagsekonomin bara upp det dystra och seriösa. Det ären diskussion där det är alldeles för mycket mäni slips och alldeles för lite barn som leker”

Alf Rehn vill göra diskussionen lekfull och samtidigt mera vetenskapligt djupsinnig. Han bjuder därför in leken, upplevelserna och de > ALF REHN OM kreativa i forskarrummet. Och företagsledarna verkar köpa resonemanget om lyx och upplevelser.

”Jag pratade med en kille som tillverkar plast. Plast är nyttigt. Allvarligt och seriöst. Jag frågade honom vad plasten används till. Ja, det är ju mest till leksaker, och en del går till rör. Och vad går rören till? Jo, ofta till överdådiga villor, som ska ha en swimmingpool eller liknande?”

Svårfångad kreativitet. Den främsta utmaningen i den kommande ekonomiska omvandlingen har enligt Rehn att göra med hur vi hanterar kreativitet.

”En stor del av företagsekonomerna håller på att lösa problem som inte har varit aktuella sedan 1970-talet, och är helt inkapabla att hantera de problem vi har nu. Våra barn är faktiskt mycket mera ”in tune” med vad som är modern företagsekonomi än vad många professorer är i dag”

Rehn efterlyser mera realism och färre teorier.

”Företagsledarna är inte intresserade av finare eller mer strategiska modeller. De vet att det som genererar värde är kreativitet, innovation och det entreprenöriella - allt det där svårfångbara och luddiga. Därför är det vansinnigt att man som professor blir kritiserad för att man är intresserad av lättsinne, lekfullhet och det lätt galna”

Allt intressant som händer i ekonomin har enligt Rehn en koppling till passion, estetik eller känsla.

”Jag säger inte det här för att skapa någon fjollig new age-teori, utan för att det är seriösa frågor. Ekonomins kärnaär inte sparandet och snålandet. Kärnan ärleken. Problemet är att den hårda kärnan i modern företagsekonomi är så mjuk att den nästan försvinner. I kärnan av värdeproduktion finns i daglekfullhet, kreativitet, skapande —- och inte effektivering, optimering eller produktion?”

Rehn menar därför att man redan i skolorna borde stöda kreativitet, i stället för att bestraffa de kreativa.

”Hur kan vi till exempel tro att mera matematikundervisning automatiskt ska leda till mera innovationer, vilket en del högt uppsatta personer i näringslivet verkar tro?”

Läppsnörp. När Alf Rehn tar till orda applåderar företagsledarna, men bland akademiker kan mottagandet vara kyligare.

”Akademiska företagsekonomer har en mycket snävare bild av ekonomin än vad praktiserande företagsekonomer har. När jag talar om att tänka på barn och barnkultur så förstår företagsledarna genast vad jag menar. Och om jag säger att pornografin är en ganska intressant bransch så går det hem hos företagsledare, men akademiker börjar snörpa på läpparna och blir förbannade”

Alf Rehn är väl medveten om att han uppfattas som provokativ.

”När jag var yngre var jag, precis som alla unga män, nästan olidligt kaxig och kanske lite patologiskt provokativ. Jag har kanske lite mattats av i mitt sätt. Jag vidmakthåller fortfarande att det finns stora problem i den akademiska företagsekonomin och att det är viktigt att vi disuterar dem. Men jag är kanske inte längre fullt så hätsk”

Ett av problemen är enligt Rehn att den akademiska företagsekonomin ofta är oläsligt tråkig. Allt fascinerande och spännande som händeri verkliga företag saknas i teorierna.

”Man försöker skapa en bild av företagsekonomin som inte är sann och som företagsledarna inte känner igen. Givetvis behöver vi allting —- vi behöver torr och lite tråkig redovisningsteori, vi behöver modeller för strategic management, men vi behöver också det frivola, det lite busiga och opassande - för det är en del av företagsekonomin?”

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 288 ”I riktig företagsekonomi är folk jobbiga, konstiga, förälskade, berusade, de går igenom skilsmässor, leker, snuskar ur —- de gör allt möjligt. Men i den akademiska företagsekonomin verkar inte människor göra någonting alls. Du kan läsa fyra-fem akademiska böcker om företagsekonomi och det finns inte en människa där”

Upphovsrätt. När Alf Rehn listar de kritiska frågorna för dagens före Alf Rehn menar att Finland måste in i de kreativa industrierna om vi vill ha kvar en ekonomi i framtiden.

tagsekonomi är alla en följd av globaliseringen. Mångfalden är en utmaning.

”Vi har aldrig svarta lesbiska kvinnor i finska företagsstyrelser, delvis förstås för att de är svåra att hitta här. Men Finland håller på gå in i en ekonomi där man inte kan spela det gamla medelklasspelet där alla i hela världen är vita, medelålders män?”

Globaliseringen påverkar äve vad som styr ekonomin. Rehn menar att vi måste överge tron på att det är produktionen och fabrikerna som driver ekonomin.

”Finland kommer inte att leva på produktionsindustri så länge. Om vi ska ha kvar en ekonomi i Finland måste vi in i de kreativa industrierna och content industries.”

Frågorna om immateriella rättigheter är därför centrala, och det här är enligt Rehn en förändring som företagsekonomerna inte lyckats greppa.

”Hur ska vi leva i en värld där vi kan sprida böcker och bilder till hela världen på ett ögonblick utan någon som helst kostnad? FuicKR kan sprida foton till 20 miljoner användare på nolltid. Det ger en fantastisk möjlighet att sprida konst och arbeten — men det kan bli ett problem för dem som jobbar med att producera konst”

Rehn är kritisk till hur hårt vissa upphovsrättsfrågor drivs. Själv delar han frikostigt med sig av texterna han skapar, såväl artiklar som e-böcker finns fritt tillgängliga på webben.

Filosof. I förordet till sin nya bok VAD ÄR FÖRETAGSEKONOMI? berättar Alf Rehn om hur han, som egentligen skulle bli filosof, valde att studera företagsekonomi för att bli något ’nyttig ”Jag trodde, fastän jag kanske inte skulle ha erkänt det, att jag skulle lära mig enkla, raka modeller för hur man gör, och drömde om att någon skulle berätta för mig hur man blir rik?”

Studiernaochteorierna var ohyggligt tråkiga, men det han läste om företagen BUSINESS WEEK, KAUPPALEHTI och journalistiska böcker var verkligt spännande. För där gick folk inte omkring och tillämpade modeller.

”Nej, det var folk som hade jävliga slagsmål och det var passion, hat, kärlek, sex, drugs and rock’n’roll ända upp i board rooms. Det är riktig företagsekonomi”