Den svåra jakten på affärslivets gyllene snitt

av Jan Sten Forum 2016-01, sida 25, 28.01.2016

Skicka dina kommentarer till adressen: feedbackÖforum.fi

Den svåra jakten på attärslivets gyllene snitt

JAN STEN

Goda grannar är alltid bra att ha. D kan tömma postlådan om familjen är på resa. Man kan få låna verktyg som man själv saknar eller har förlagt. Därtill kan de förstås också vara trevligt sällskap under de mest varierande former.

Fast det är inte det som Affärsnätverket Forums debattörer har fokuserat på under den senaste tiden när det gäller grannar. Nej, frågan har varit huruvida svenskarna är bättre på ledarskap och affärer än vi finländare.

Fast egentligen har det inte varit så mycket av en debatt, snarare flera samstämmiga inlägg som konstaterar vilka skillnader som & tycks föreligga mellan finländskt och svenskt affärsliv.

I Finland gäller det, eller har gällt alltför länge, att ledaren leder och bestämmer. Det finns en viss 4 ordergång och den följs. I Sverige diskuteras det i all oändlighet, men ändå ser det ut att leda till bättre resultat än i Finland.

De här generaliseringarna tycks $ de flesta omfatta samtidigt som det erkänns att det kan finnas fö or om havet.

Det mest intressanta finns i utkanten av den här diskussionen, och det är det som får mina förlupna tankar att söka sigtillkonsten och det gyllene snittet, allt så uppfattningen om att det finns en viss harmoni i strukturers förhållande till varandra.

Det här kan beaktas när tavlor målas eller fotografier tas, för att få välkomponerade bilder, men det går också att ha det här i åtanke när det gäller att bedriva framgångsrik affärsverksamhet.

Rätt grejer, på rätt vis. En radikal förenkling inom också den här kontexten leder till at beslutsfattande inom affärslivet kan koncentreras till två olika beslut. Det gäller dels att göra rätt saker och dels att göra dem på rätt sätt.

SKÖNHETSIDEAL, “Divina proportione” symboliserar fullkomlig retagsvisa variationer på båda sid- harmoniinom bildkonst, arkitektur och design; även inom naturen. Bland annat kreditkort och flaggor är mallade enligt denna proportion.

Vår nätdebatt har fokuserat väldigt mycket på det senare men i alldeles för liten utsträckning på det förra, det gyllene snittet har följaktligen tappats bort. Mycket fokus har varit på huruvida det diskuteras för mycket eller ifall ledaren ger bra direktiv, men huruvida vi ska få finländska företag att göra derätta sakerna, det har det varit mindre diskussion om.

Det finns säkert behov av att förändra sättet att kommunicera inom finländ ska företag men det ger nödvändigtvis inte upphov till nya intressanta tjänster och produkter som är attraktiva på en global marknad. Till det behövs något annat och med det i åtanke vill jag lyfta fram speciellt två inlägg från debatten.

Estetik och alternativ. Det ena är et inlägg av Johannes Savolainen so betonar att affärslivet har blivit mer estetiskt. Det vill säga det har blivi allt viktigare hur saker och ting ser

Wi ut, och hur produkter och tjänster | uppfattas.

Det här verkar inte finländare ha tagit till sig lika väl som svenskar och därför ligger vi efter radikalt på konsumentsidan. Vad är det som svenskar ser som vi inte förmår lägga märke till, lyder kärnfrågan.

Det andra inlägget är av Peter Grönholm som förundras över avsaknaden av alternativa åsikter i det finländska affärslivet. I Sverif ge är det mera accepterat att ha en 4 avvikande åsikt, och det är kanske H just via det angreppssättet som de är lättare att komma fram till de riktigt attraktiva lösningarna. Deflestavetju att den först uttalade åsikten eller idén sällan är den bästa. Det tar tid att ta fram de alternativa och riktigt attraktiva lösningarna. Den tiden har svenskarna eftersom de sätter så mycket tid på att se till att allt går rätt till. Det längre tidsförloppet ökar chansen att även komma fram till något som blir den rätta saken att göra.

Via den svenska modellen får man två saker till priset av en, om man så vill, och det brukar ju aldrig vara fel ur konsumentsynvinkel.

Där har vi mycket att lära ifall vi vill få enkursförändring till ståndidet finländska affärslivet. IH

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR12018