Depression som på 30-talet? Vad händer år 1975?

Taggar: Teman: ekonomi

Forums panel av prognosmakare lade andra året i följd fram sina siffror för det kommande året.

I panelen satt:

Tf avdelningschef Timo Relander (finansministeriet folkhushållningsavdelning)

PD Kaarlo L arna, ETLA (näringslivets forskningsinstitut) PL Pekka Korpinen, TTT (arbetarrörelsens forsknings institut)

Prof Gösta Mickwitz (Mercators index i Forum). VD för Sparbanksförbundet i Finland, Matti Ali-Melkkilä, gav också sina siffror, men var förhindrad att delt i paneldiskussionen.

En ensiffrig inflationsprocent nästa år är tydligen enligt Forums panel helt otänkbar.

För inflationen angav panelen de årliga genomsnittet 1975, meda prognoserna för konsumentprisindex återspeglade den situation man vänta vid årets slut.

Larna var mindre pessimistisk än d andra, och samtidigt starkt kritisk mo de högsta siffrorna. — Jag anser att en prognos på 17 procent inte bara är orealistisk utan också oklok och opsykologisk.

Inflationen dämpas enligt honom a följande orsaker — de internationella energiprisen stiger inte nästa år. Enbart deras inverkan på årets inflation har ju legat mellan en tredjedel och hälfte — minskad efterfrågan utomlands

Prognos 197 påverkar den finländska exporten och därigenom inkomstökningen. Råvarornas priser (med undantag av livsmedlen) har redan nu sjunkit kraftigt, även om deras prisutveckling till stor del slår igenom först näst år i slutprodukterna.

— ”gluttförhandlingarna” leder till förlängning av avtalet på arbetsmarknaden, alltså inga extra löneförhöjningar.

Relander undrade om det i ETLA prognos ingick förhöjningen av alkohol priserna från januari, eller accis på tung och lätt brännolja efter mars månads utgång. Om man tar med dem förklarade han sig villig att själv spela med högre tal. I annat fall gav han

ETLA ganska rätt.

Korpinen: — För löntagarna är de svårt att komma med någon prognos

Finansministerie eftersom planering och prognos ligger varandra så nära. Han trodde att det i importprisen ännu finns mycke outnyttjat inflationsbränsle för nästa år.

Är överhuvudtaget ”endast” en 11 procents inflation realistiskt tänkbar, frågade sig panelen. Ja, svarade bl a Relander, men det krävs hårda tag o inflationen ska sjunka under 17 procent.

— Vi vet, sade Relander, att vi bör räkna med vissa löneförhöjningar. Vi vet om att vissa lantbruksprodukter höjs. Vi vet att beräkningsgrunderna för de sociala kostnaderna ändras. Vi vet att alkoholpriserna stiger. Vi vet att höjda avgifter är att vänta bl a inom den offentliga sektorn. Finansiministeriets 12.5 procent är alltså ett slags minimiprognos på dessa grunder. Pessimistisk och skeptisk var däremot Mickwitz ifråga om utsikterna för en

ERE

ETL rationell ekonomisk politik. Likaså motsåg han de höjda importprisernas fulla inverkan på vår egen inflation.

Försämrad export biter i företagssparandet

En svag ökning av nettoinlåningen trodde de flesta på, Mickwitz stannade för minus. De nya sparkontoformerna trodde man skulle spela en viss roll. Relander: — Men vi får ett annat sparande också, människorna investerar i juveler, tavlor, mattor — läs bara annonserna i dagstidningarna! En typisk inflationspsykos, sade han, medan Larna trodde den vågen redan var förbi, och hänvisade till sjunkande priser på denna marknad,

TTT

Depressions;om på 30-talet? Vad händerir 1975?

Hemhushållens depositioner är sist och slutligen stabila, framhöll Korpinen. Däremot är företagens checkkonton konjunkturkänsliga. Försämrade exportutsikter biter hårt i den delen av inlåningen, Relander påpekade, att största delen av de skattelättnader som beviljats detta år nästa år ligger på hushållens bankkonton, likaså semesterersättningen. Först senare används de för konsumtion.

Svårt att ge folk sparken

Sysselsättningen i början av år 1975 väntades blir ganska hyfsad men nästa höst stiger arbetslösheten till när 4 procent. Relander påpekade att arbetskraftspolitiken är svår att förutse, men några nämnvärda offentliga

Sparbanksförbunde Är det vettigt att jämföra prognoser med det verkliga utfallet? Nej, svarade panelen, prognoserna ska tjäna beslutsfattandet. Och beslutsfattarnas uppgift är att göra verkligheten bättre än vad prognosen förutspår. Prognosen är passiv, beslutsfattandet ska vara aktivt.

sysselsättningsarbeten planeras inte. Mickwitz trodde på dämpning av den negativa utvecklingen tack vare bristen på skolad arbetskraft och en översysselsättning på vissa håll. Företagens beteende kommer att ha stor betydelse, konstaterade panelen. Man sparkar inte folk lika lätt i dag som tidigare.

Skogsindustrin har brakat de senaste veckorna

Industriproduktionen berättar mycket om den framtida utvecklingen, eftersom exporten lättast uppfattar depressionssignalerna utomlands. Skogsindustrins fall nedåt de allra senaste veckorna ger anledning till stor pessimism, sade panelen.

Vänd!

Mercators index

Panelens prognoser är baserade på de uppgifter som just vid prognosögonblicket fanns tillgängliga. Prognosen tar sikte

Tim på situatlonen i december 1975.

1. BNP ökning

Relande högst 3 ?/ 370

Pekk 2,5.0/0

Korpinen

Matti Ali-Melkkil 3,5 2/0 dec 1974—dec 1975

Gösta Mickwit 2,5 2/0 i voly 10. Lantbruksproduktion +/— ?/

Forum 20/74

Forum 20/7 2. Inflation årsnivån 12,5 /o på basen av i det- 11 2/9 (konsumentens prisindex) mattas av 14/0 17 Yo ta nu kända faktorer 3. Arbetslöshet 2,4 2/0 2,0 27/0 2,5 2/0 2,2 Yo 2,3 2/0 co [1] 4. Löntagarnas realinkomst- 37/0 5,0 2/0 4/0 0/0 20/0 ökning (inkl. semesterersättn.) 0 DJ 5. Industrins produktionsökning 3—4 fo 3/0 2/0 5 9/0 20/0 | 6. Inlåning +/— ?/o +15 Yo +16 “Yo +13 Yo +16 Yo +12 2/0 nominellt 7. Konsumentens prisindex 152 eller över 10/0 under årets 151 se p. 2! 158 164 i december 1975 (1972 = 100) lopp 8. Färdigställda bostäder 1975 ca 56 000 58 000—60 000 55 000 54 000 60 000 9. Bytesbalansen underskott 4—4,5 mrd mark 4,1 mrd mark 4 mrd mark 4 mrd mark 3,5 mrd mark 0/0 eller ett litet minus —1 2/0 +/— 0 +29/0 +270

Nolltillväxt är inte helt utesluten, ansåg man. Men om en verklig depression med nolltillväxt kommer redan 1975, då ändras också alla andra siffror i prognosen.

TTT gav ”normativ” löneprognos

De höjda semesterersättningarna inverkar nästa år på realinkomsten med ett plus på cirka 1.5 procent. Panelens prognoser var rätt samstämmiga. Korpinens grundfilosofi avvek från de övriga paneldeltagarnas. Hans fyraprocentiga reallönestegring vår en normativ prognos, politisk om man så vill. Realinkomsten får enligt honom inte svänga med konjunkturerna, utan ska snarare tjäna som stabiliserande faktor. Fyra procent ansåg han motsvara

Petrodollarn och världsekonomin

Konjunkturrecessionen inträffar ungefär samtidig i alla stora västländer. Därför är den oroväckande. Det gör prognosernas osäkerhetsmarginal mycket större än tidigare år.

Vad som händer på den internationella scenen är nyckeln till vår egen utveckling. Men det är fel att tala om ”världens ekonomiska situation”. Man måste titta på utvecklingen i fyra olika huvudsektorer — de stora industriländerna, med knappast någon tillväxt alls detta eller nästa å — de små industriländerna, med hyfsad efterfrågetillväxt, 3—3.5 procent i genomsnit — de socialistiska länderna — framför allt Sovjetunione — u-länder utan betydande råvarutillgångar.

Vissa länder är speciellt viktiga för oss.

Förutom naturligtvis Sovjetunionen också Sverige. Där väntas efterfråga fortsätta ganska tillfredsställande 1975 också om pessimismen sprider sig.

I Tyska förbundsrepubliken k a n e livligare aktivitet väntas, medan läge i Storbritannien liksom under föregåend år fortsätter att vara svagt.

Utvecklingen i USA inverkar på os främst via andra länder. I första han på investeringarna, i andra hand p konsumtionen. Panelen dröjde lite vi detta.

RELANDER: — I New York Times konstaterade man att det inte till produktivitetsökningen på sikt. Mickwitz kommentar: — Jag förstår att man kan besluta om vilka de nominella lönestegringarna bör vara — men hur kan man besluta om reala lönestegringar som är beroende av hela den övriga utvecklingen?

Korpinen: — Det är just dem man borde besluta om!

Relander tog skarpt avstånd från Korpinens prognos om tillväxten.

Enligt honom ligger produktivitetsökningen (lantbruket undantaget) betydligt under 4 procent en följd av år framåt.

Hur stort underskott kan vi finansiera?

Underskottet i handelsbalansen var kanske den mest villkorliga av prognoserna, och på sätt och vis summa vidare är fråga om depression i USA. Arbetslösheten ökar visserligen. Men sysselsättningen ökar också!

LARNA: — Läs Economist eller Business Week, så går nog kalla kårar längs ryggraden! Vi har en alldeles onödigt försiktig terminologi. Varför tala om att situationen i USA ”kanske” är ”något sämre” nu? Situationen är alldeles klart sämre än senaste sommar. — Arbetslösheten där når nästa år antagligen över 7 procent. Då går också miljoner arbetslösa i Tyskland, Storbritannien, Italien, antaglige i Frankrike.

Oljekrisen är fortfarande en realitet.

KORPINEN: — Den bröt inte bara utvecklingen på kort sikt. Den ledde också till stor osäkerhet i företagens investeringsprogram. Väntaochsementaliteten sprider sig. Olyckskorparna kraxar om 30-tals depression. Kommer den?

RELANDER: — Vi har delvis att göra med en konstgjord depression. Det beror på att den ekonomiska politiken överallt i världen har varit klart tillväxtbegränsande, för att dämpa inflationen.

LARNA: — Depressionsmentaliteten har underblåsts genom alla dessa jämförelser med 30-talet. Börskommentatorerna överbjuder varandra i dystra tongångar.

RELANDER: — Det påstås visserligen att en 30-tals depression inte är möjlig, att ekonomisterna i dag har en bättre arsenal att kämpa med. Men samhället har förändrats mycket snabbare än ekonomisternas arsenal och den ekonomiska politikens alla hjälpmedel. Jag tror att man relativt sett är mycke av de övriga. Vilket underskott kan vi finansiera? Får vi inte utländska krediter, då blir underskottet också mindre, påpekade Relander, och gav en vin om att det tydligen finns möjligheter att få lån i petrodollar, den nya faktorn på den internationella kreditmarknaden.

Byggande och lantbruk nedåt

Byggnadsproduktion och lantbruksproduktion låg lite utanför de övriga siffrorna. Boskapen minskar och de ger kraftigt utslag i mjölk och kött. Veteproduktionens ökning är osäker. Inom bostadsbyggandet väntades en nedgång i volymen med kanske lit över 10 procent. Här skulle en prognos för 1976 förstås ha varit intressantar — där kan man ännu påverka utvecklingen.

ger rame hjälplösare i dag än på 30-talet. Samhällsekonomin är sårbarare och öppnare för inflytande utifrån.

KORPINEN: — Många — bland annat jag — har talat om att den offentliga sektorn och styrningen av det ekonomiska livet kan fungera som ett slags buffert. Jag tror ändå att de är konstgjorda hjälpmedel, En depression förefaller tekniskt sett otänkbar. Men det finns ”endogena” politiker som möter ökad arbetslöshet med större protektionism, oberoende av vad de ekonomiska experterna säger. Den internationella ekonomiska politiken är ännu inte rationell

MICKWITZ: — Mig förefaller tanken på en djup depression främmande. Den grundläggande faktorn, konsumtionen, kan i alla fall inte sjunka lika snabbt (Relander: varför inte?) . .. för att man politiskt inte tillåter det, och för att den offentliga sektorns andel är för stor. En konstgjord nedgång kan bli följd av inflationen, men jag tror inte ens att realinkomsten kan sjunka.

KORPINEN: — Men inte ens den statliga sektorn kan ta mot en alltför stor stöt, bara inotn en viss marginal. En lång depression kan leda till att droppet i investeringar skjuter i sank det som konsumtionen förmår upprätthålla. Och när nettoinvesteringarna är vid nollstrecket, då är vi verkligen inne i ett fruktansvärt läge. Då sjunker produktionen med några tiotals procent och inte ens en flechundraprocentig ökning inom den offentliga sektorn kan rädda oss…

MICKW ITZ: — Så snabbt går det inte. De stora investeringscyklarna tar flera år, Här sker ändå en utjämning. O

Forum 20/74