Det gäller att ”hitta på” säger dansken

Taggar: Teman: industri

Det gäller att ”hitta på säger dansken

Teknik är för dansken som syre eller mat. Råvaror har landet inte. Kraft inte heller. Lantbruk kan man inte mera sälja — alltså gäller det att som dansken säger ”hitta på”.

| åratal har produkter av kemisk-teknisk industri, elektronik, radio- och TV-industri — små påhittade saker med dansk ursprungsbeteckning — cirkulerat i världen. Det finns företag som nästan hundraprocentigt lever av att exportera — det är trots allt begränsat hur mycket termostater, ljudmätare och specialdelar för specialmaskiner Danmarks 5 miljoner människor själva ka konsumera.

Fabriken Briel & Kjaer i sovstaden Naerum är ett exempel. 98 procent går till utlandet — Sovjet och USA, Kina, Afrika, hela den europeiska kontinenten naturligtvis, Norden, England.

Herrarna Briel och Kjer studerade som de två första i Danmark på 20-talet akustik hos Danmarks första professor i ljudlära. I dag sysselsätter fabriken Briiel och Kjar 1200. Akustiska mätningsinstrument är huvudproduktionen. Sista skottet är registreringsapparaten för engångsimpulser av praktiskt taget vilka slag som helst. Apparaten mäter, minns och ger fakta ifrån sig på order som en liten dator.

Den var ursprungligen tänkt som en hjälp att registrera överljudsflygens larm, men kan användas till alla möjliga slag av engångsimpulser. Den registerar tryck, vibrationer, oljud, praktiskt taget vad man ber den om. Vill man registrera larmimpulser över en viss nivå, tex ett förbipasserande flygplan, lastbil, eller motsvarande vibrationer (tex jordens vid en jordbävning) eller motsvarande elektriska impulser (t ex störande aperiodiska impulser på spänningsnätet — som bla kan hitta på att tända gatubelysningen i misstag) så kopplar man på instrumentet. Det mäter upp till 100 000 impulser per sekund, placerar mätningsvärdena i ”minnet” och skjuter samtidigt ut ur minnet tidigare registrerade — som inte behövs. När själva den särskilda och sällsynta händelse inträffar, som man har velat mäta och registrera — tex en spänning som ligger över ett visst värde, och som instrumentet alltså har inställts på — så har man de närmast föregående och efterföljande värdena i apparatens minne och kan sålunda rekonstruera hela händelseförloppet efteråt — det skrivs ut som på en datamat. Man kan t ex registrera vågornas tryck vid en störtflod, som med jämna mellanrum återkommer och förstör en hamnanläggning: man ställer in instrumentet när årstiden närmar sig då översvämningen brukar komma — och när vibrationens tryck kommer upp till den topp som utlöser översvämningen har man i maskinens minne en klar bild av händelseförloppets utveckling — och så har man möjlighet att motverka saken i framtiden. Instrumentet — ”Digitalimpulsupptagare 7502” — kan frekvenstransformera signalerna — sådär som man kan köra ett film- eller ljudband långsammare eller snabbare — och på det viset återge ett händelseförlopp med alla detaljer naturligt uppförstorade.

. x Laboratoriet för Dansk Elektronik DtH har utarbetat en specialskrivmaskin för rörelsehämmade. Spastiker t ex har

Forum 12/72

Skrivmaskin med aggregat för rörelsehämmade. Upptill på maskinen ses början till provraden. Ljuskäglan dirigeras fram och tillbaka med tryck på de två små tangentdosorna.

svårt att göra korrekta nedslag på en skrivmaskin tom om tangentbrädet är en meter brett. Här har man till en särskild maskin kopplat två mindre lådor med tre knappar vardera. Knapparna sänder vid tryck en liten ljuskägla som kan dirigeras omkring på skrivmaskinens tangentbord — med enkla tryck på de stora och lätt hanterbara knapparna kan man placera ljuskäglan på rätt bokstav och trycka av. Dessutom provskrivs varje rad och felslag kan rättas. Detta är en enorm fördel, för själva medvetandet, att man har svårt att skriva rätt, skapar osäkerhet. Det har visat sig att en spastiker ofta efter ett felslag får en serie psykiskt betingade muskelsammandragningar som gör att han måste hålla en paus och först kan skriva vidare när musklerna lugnat sig. Detta undgås genom maskinens möjlighet att ”hämta hem” en felskriven bokstav från provraden, rätta den, och först därefter trycka ner hela raden på papperet. Maskinen kan också ställas in på andra impulser: en handikappad som inte kan trycka kan blåsa i ett rör. Den kan inställas på att reagera på ljud — vilket gör den användbar för blinda. Det är bara en fråga om att specialtrimma den för det särskilda handikap som det är fråga om, säger professor Georg Bruun, som svarar för uppfinningen. Vänd 55

DISA, Dansk Industri Syndikat A/S mäter luftmotstånd med en laserstråle. Det är praktiskt när motståndet ska mätas t ex inne i en apparat, eller i en provtunnel för flyg, eller en provtank för båtar. Först uppfanns ett rör som man mätte med. Det var tunnate än en tiondels hårstrå — tjockare fick det inte vara för att inte skapa motstånd själv. Nu har man strålen som är tunnast, och som alltså kan skickas in utan att man behöver öppna behållaren där luftmotståndet ska mätas. Den registrerar om det ”tar emot” — och så kan konstruktionen (båten, flyget, loket) korrigeras och några miljoner i bränsle sparas Samma företag har också hittat på en automatisk gjutmaskin som påstås på en timme ensam göra samma arbete som med normal utrustning tar två man ett dygn.

Automatisk gljutmaskin från DISA, Gjutformarna ses I en rad till vänster.

Gjutformarna som vid den traditionella processen är individuellt tillverkade sandformar kommer färdiga ut på löpande band och gjutmassan som ska bli en gryta eller en bilmotor eller vad som nu ska gjutas hälls automatiskt in, sandformen faller av och sanden går tillbaka till nya formar. Enkelt och effektivt. Historien bakom DISA är en parallell till Tampella som gjorde ånglok och sen blev till det finaste linneväveri: Mannen hette Madsen och tillverkade i en liten privatfabrik i frihamnen automatpistoler och gevär — Madsenpistolerna känner vapenkunnigt folk världen runt. Det var på den tiden när danskarna inte trodde på försvar och NATO inte var påtänkt, varför Madsen beslöt sätta in på nånting mera framtidsvänligt. Så uppstod DISA med i dag 800 anställda och elektronik som huvudproduktionsfält.

x Ytterligare dansk framtidsteknik: vattenrening med ultraoch hyperfiltrering. Aggregatet görs av de danska sockerfabrikerna — och med ozon. En generator han utexperimenterats med medel från danska statens fond för teknisk utveckling. Fabriken LK-NES i Köpenhamn framställer apparaten.

Aggregat för vattenrening med omvänd osmos.

Carmen Curlers: det var Arne Bybjerg, radioteknikern i Kalundborg som hittade på hårrullarna som inte bara lockade men samtidigt och snabbt torkade håret med egen inbyggd värme. Start 1965 med 7 vänner. 1966 var de anställda 60. 1967 var de 2 000. Sedermera sålde Bybjerg och slog sig ner på miljonärers vis i Schweiz. Men fabriken köptes av ett amerikanskt företag som fortsätter med danska tekniker. Nya, lättare hårrullar har uppfunnits — order på 50 miljoner kronor till USA ligger som bäst — och en hårtorkningsapparat som inte är större än två cigarettpaket på varann och torkar tom en lejonman på nio och en halv minut är nu också i produktion. Omsättningen är i år ”bara” 50 miljoner i finska mark, men de danska påhittarna är på väg snabbt uppåt. x

Och så har professor Torben C. Hansen och ingenjör Thomas Riagholt tillsammans hittat på att utnyttja den röda lerjorden, som finns i stora mängder i tropikerna och i de subtropiska områdena, till pressade byggnadsblock. Idén är naturligtvis att utnyttja lokalt material — laterit som den röda jorden heter har man inte tidigare ansett brukbart för att det — i motsats till lera — innehåller talrika aluminiater men få silikater. Problemet klarades genom att tillsätta ett särskilt ämne (Ringholt och Hansens patent). Såhär enkel är processen: patentämnet blandas i vatten, som blandas med laterit till en tjock gröt vilken formas till byggnadsblock av lämplig storlek, som — utan vare sig ugn, press eller annan apparatur — torkas i 80 grader som solen ger gratis när man bara lägger en plastduk över de färdigt formade blocken. Snabbt, billigt, inhemskt och — säger sakkunniga — hållbart.

OO

EKONOMFÖRENINGEN NIORD rf.

NIORDS OCH HEKOS GEMENSAMMA KRÄFTSKIVA! Fredagen den 25 augusti klockan 19.00 cirka bjuder i tur varande NIORD på kräftkalas som hålls på Tjärholmen ombord på ”PIKINYTKY”. Lättsinnig piratklädsel önskvärd och anmälan sill Saga S. på kansliet senast 23. 8. tel. 490 200.

Rövarpris mk 15 för inträde och drink plus kräftor mm till dagens pris.

M-gillet Gillets båtkonferens till Travemöände och Läbeck 23. 9.—27.

5. 1972. Nytt inom marknadsekonomin är kongressens tema och bland föreläsarna kan nämnas direktör Berndt-Olof Johansson från Finlands Industriförbund. Pris mk 450,— och anmälan senast 20. 8. till Niords kansli. (tel. 490 900)

S-gillet

Tillsammans med FSE ordnas en kurs i kvalificerad tyska. Sex tisdagar med början 3. 10. 72. Kursledare = lektor = Christian Eisenberg. Kursen kostar mk 260,—. Reservera tid och anmäl om deltagande till FSE:s kansli tel. 408 394. OO

NY HUVUDREDAKTÖR

Styrelsen för Förlagsföreningen Forum rf har till ny huvudredaktör from 1 januari 1973 utsett Inger Jägerhorn, som för närvarande bestrider ett lektorat vid Svenska Handelshögskolan.

Hon efterträder ekon mag Harry Myrberg som blir verkställande direktör för det nyfusionerade bolaget Oy SandmanNupnau Ab. Od

Forum 12/72