Det guldvärda guldet
av Anders Löflund Forum 2011-01, sida 26, 27.01.2011
EHN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2011
Priset på guld nådde sin högsta nivå genom tiderna, 1 420 dollar per uns, i slutet av december. Inflationskorrigerat var guldpriset ännu högre - cirka 2 000 dollar — år 1980. Många prognostiserar därför att guldpriset kommer att fortsätta uppåt från dagens 1370-1400 dollar. Som jämförelse var guldpriset i början 1900-talet bara cirka 20 dollar (figur 1).
Till skillnad från finansiella placeringar såsom räntepapper och aktier som betalar kupongränta eller dividender erbjuder guld sin innehavare bara negativ periodavkastning i form av lagrings- och utvinningskostnader. Kapital investerat via räntepapper och aktier används till produktiva investeringar som genererar sysselsättning medan guld endast har begränsad produktiv användning: smycken, tänder och viss elektronik. Användningen tär guldreserven bara långsamt så särdeles knapp är den här råvaran inte.
Silver som har mycket bredare användningsmöjligheter kostar endast omkring 30 dollar per uns — en femtiondedel av guld. Fastän det i dag existerar flexibla finansiella instrument såsom guld futurer och Exchange Traded Funds (ETF:s) även på guld ändras inte huvudkällan till avkastning som kommer från den fysiska tillgången guld.
Guldprisets historia ser ut som en lång dal med tre branta stegringsfaser omkring stora finansiella kriser på 1930-, 1970- och 2000-talen (figur 1). Potentialen som investering när det vill sig är enorm: till exempel från år 1975 har guldpriset stigit med över 500 procent. Och under bara de senaste fem åren har priset fördubblats. En fenomenal investering alltså? En jämförelse av guldpriset med inflation över långa tidsperioder visar att guld faktiskt varit en usel investering: reella bruttoårsavkastningen före lagrings- och övriga kostnader är endast +0,4 procent (+3,8 procent bruttovärdestegring —- 3,4 procent inflation (enligt figur 2)). Vanligtvis alltså noll eller negativt avkastan 196 1920 1940 1980 2000 Figur1: Nominella guldpriser år 1900-207. Dollar per uns, logaritmisk skala. Genomsnittlig årlig värdestegring cirka 3,8 procent. Källa: Wolfram Alpha.
Anders Löflund är professor i finansiell ekonomi på Hanken sam rådgivare för Corporate Advisor Group.
de tillgång med stor risk och nu dessutom ovanligt högt pris.
Traditionella förklaringarna för guldefterfrågan kretsar omkring annars dåliga investeringsutsikter: rädsla för kaos i banksystemet, rädsla för inflation/ försvagning av dollar, låg ränta för alternativa placeringar. Argumentet för guld som inflationsskydd är antagligen övervärderat: egentligen erbjuder aktier likadant inflationsskydd och kan ge samma avkastning bara via sin direktavkastning, låt vara värdestegring därpå. Man kan hamna vänta på guldets inflationsskydd i decennier. Sambandet mellan guld och inflationschocker över kortare tidsperioder är inte alls uppenbart (jämför figurerna 1 och 2).
En annan möjlig, mer spekulativ källa till guldefterfrågan är lanseringen av nya finansiella instrument som placerar i guld. Speciellt i ett läge då ränteplaceringarna erbjuder närapå nollavkastning har pengar styrts bort från statspapper till råvaror, däribland guld. Stora penningflöden har strömmat ini till exempel George Soros och John Paulsons guldfonder.
En fundamental efterfrågekälla är också de förhållandevis låga guldreserverna hos tillväxtmarknadernas centralbanker. Dessa reserver måste stärkas i takt med den starka ekonomiska tillväxten. För dessa centralbanker är en breddning av reserverna utanför fragila dollar och euro till guld en naturlig spridning av risk.
Frågan är om guldefterfrågan från ovan nämnda krafter fortsättningsvis kan stöda fortsatta prisstegringar från vad vi redan sett? Historien visar att sambandet till stora kriser är klart, men lönar det sig att ännu hålla fast vid guldet när den värsta stormen enligt de flesta experter är över och till och med europeiska ännu olösta skuldproblemen i alla fall är välkända?
Som en slags försäkring för riktigt dramatiska systemrisker ter sig guld kanske intressant för vissa stora aktörer, men som en nog så riskabel spekulation för vanliga placerare. 1920 1940 Figur 2 USA:s inflation, procent per år. År 1914-2010. Genomsnittlig inflationstakt cirka 3,4 procent per år. Källa: Wolfram Alpha.
1960 1980 2000