Det nordiska samarbetet kan förstärkas oberoende av EEC-frågans lösning

av H. M. Forum 1972-12, sida 09-11, 22.08.1972

Taggar: Personer: Tryggve Bratteli Teman: politik

Tryggve Bratteli:

Det nordiska samarbetet kan förstärkas oberoende av EEC-frågans lösning

FORU i intervju 9 Den 25 september 1972 säger norska folket sin mening om regeringens utspel i EEC frågan och i början av oktober är frågan aktuell i Stortinget. Regeringen går in för medlemskap och alla diskussioner innan resultatet är klart har endast ett begränsat värde, säger statsminister Tryggve Bratteli till Forums utsände medarbetare.

0 Vi tror att EEC-medlemskapet är det säkraste underlaget fö ekonomisk tillväxt och utveckling i Norge. Det skulle förmodlingen vara en fördel om alla de nordiska länderna vore medlemmar i EEC om man ser på frågan rent ekonomiskt, men jag drömmer inte om orealistiska pröjekt och jag respekterar fullt Sveriges och Finlands ståndpunkt i denna fråga.

9 Diskussionen om det nordiska samarbetet är snedvriden. Jag har varit med i det nordiska samarbetet redan före andra världskriget och framför allt efter kriget och det har aldrig varit någon enkel och lätt uppgift. Men eftersom vi i Norge tror att det behövs ett starkt nordiskt samarbete har vi parallellt med dagens integrationsutveckling gått in för att satsa mer på att stärka och effektivisera detta samarbete. :

FORUM: — Hur har Norges ekonomiska utveckling varit 1971—72?

BRATTELI: — På ett undantag när är vårt ekonomiska läge enligt min uppfattning idag mycket gott. Vi fick i Norge praktiskt taget inte någon känning av den avmattning, som inföll i tex Sverige, Storbritannien och andra europeiska länder senaste år. Perspektiven är också goda för tiden framöver. Vi hoppas att det skall-bli en tillfriskning i den europeiska ekonomin i år.

— Det enda förbehållet jag gör gäller prisnivån, som på grund av den starka ekonomiska pressen 1971 har stegrats något mer än vi egentligen finner försvarligt. Utvecklingen skiljer sig inte mycket från andra europeiska länderr, men det är en litet för kraftig prisstegring, 6—7 “/o per år.

Forum 12/72

FORUM: — Hurdant är sysselsättningsläget i Norge?

BRATTELI: — Den registrerade arbetslösheten var extremt låg under 1971, och nu under den senaste vintern var den lägre än vad som varit normalt. Vi har praktiskt taget inte haft någon arbetslöshet i Norge på många år, och det har vi inte heller idag. Tidvis och särskilt i vissa distrikt är det betydligt större tillgång på platser än det finns sökande.

FORUM: — Anser NI att ett handelsavtal med EEC automatiskt senare betyder fullt medlemskap?

BRATTELI: — Låt mig först säga: det är nödvändigt när man skall bedöma den norska inställningen till EEC, att man Vänd s El. sia Tryggve Bratteli är född 11. 1. 1910 i Netteray där fadern var skomakare. I Norge besökte Bratteli endast folkskola men han studerade senare i såväl England som USA. I ungdomsåren och fram till 1943 arbetade han i olika yrken: springbud, försäljare, byggnadsarbetare, valfångare, etc. Han var därjämte sedan 1934 redaktör för den socialistiska tidningen Folkets frihet och utgav även den halvmånatliga tidskriften ArbeiderUngdommen och verkade som sekreterare vid Arbeiderpartiets ungdomsförbund. Bratteli häktades av tyskarna 1942 och satt sedan I koncentrationsläger till krigets slut.

1945 blev Brattell sekreterare i Arbeiderpartiet och viceordförande i dess centralbyrå. Denna befattning innehade han i 20 år och satt samtidigt i flere repriser i stortinget. Åren 1951—55 och 1956—60 fungerade han som finansminister samt som samfärdselminister 1960—64. 1965 efterträdde han Einar Gerhardsen som partiordförande. 1971 blev Bratteli Norges statsminister i spetsen för ett minorltetskablnett.

1 beaktar att de rent handelspolitiska frågorna inte ensamma dominerar diskussionen om vårt förhållande till den europeiska gemenskapen. Det är ju starka utrikespolitiska och generella politiska skäl som påverkar dem som är anhängare och dem som är motståndare till gemenskapen. När det gäller de rent handelspolitiska förhållandena vill jag gärna säga, att principiellt sett är det enligt min uppfattning självklart inte något som hindrar, att man skall kunna ingå ett handelsavtal — inte bara för ögonblicket utan också för framtiden — som säkrar att ett land som inte önskar det inte kommer i något närmare medlemsförhållande till gemenskapen. För såvitt ett handelsavtal eventuellt skulle sätta igång en utveckling, som leder till medleinskap, kommer det enligt min uppfattning icke att finnas någon inbyggd automatik i själva avtalsförhållandet. Det är helt avhängigt av det land som ingår avtalet.

FORUM: — Vilka fördelar får Norge genom medlemskapet i EEC?

BRATTELI: — På det handelspolitiska fältet, som för mig inte är det avgörande, talar man mest om för- och nackdelar. Vi lever ju i Norge, och för övrigt i de andra nordiska länderna, i en integrerad ekonomi. Vi har i Norge en export, som motsvarar 40 9/9 av vår totala produktion. Det område, som blir den utvidgade gemenskapen, alltså de nuvarande sex och Storbritannien, är det dominerande utomnordiska området för alla våra ekonomiska förbindelser. Det är av den anledningen vi tror att ett medlemskap i ECC ger det säkraste underlaget för ekonomisk tillväxt och utveckling i Norge.

FORUM: — Ser Ni överhuvudtaget några nackdelar med en EEC-anslutning?

BRATTELI: — Om man är generellt återhållsam och ängslig för att komma in i ett europeiskt samarbete, så måste ju en del av de institutionella förhållanden som existerar räknas som nackdelar, men de utgör det pris som man måste betala för att uppnå de fördelar, som man kan få på det rent ekonomiska området. På det sättet kan man se det; i själva verket ser jag inte det så, utan enligt min uppfattning är det en av fördelarna med vår tids utveckling, att vi får till stånd ett närmare organiserat samarbete länderna emellan. Det är för mig en fördelaktig konsekvens av den ekonomiska utvecklingen och inte en olämplig följd.

FORUM: — Ser ni det som en nackdel att Sverige och Finland blir utanför?

BRATTELI: — Om man skulle se det rent ekonomiskt, så skulle det förmodligen vara en fördel om alla de nordiska länderna var medlemmar. Men jag för min del drömmer inte om sådana orealistiska projekt, jag ser helt klart de grunder som både Sverige och Finland har för den ståndpunkt de intar till medlemskap. Jag accepterar alltså den ståndpunkt de har.

Forum 12/72

EEC det säkraste underlaget för ekonomisk tillväxt och utveckling i Norge

FORUM: — Det finns väl i Norge grupper som är ganska mycket emot EEC. Hur starka är de?

BRATTELI: — Det är klart att motståndarna har haft och har möjligheter att påverka opinionen, särskilt vissa grupper och i vissa landsdelar. De som bedriver jordbruk och fiske är ängsliga för utvecklingen. På många sätt är ju dessa grupper i alla länder ängsliga inför den moderna samhällsutvecklingen. Det är självklart, att en så våldsam emläggning, som skett under en generation, vilken reducerar två primärnäringars andel av yrkesbefolkningen från nära hälften till ca 10 9/0 skapar osäkerhet. Denna ”osäkerhet” har mobiliserats som en motståndsfaktor mot medlemskap i EEC. Därför är också motståndet starkast i de distrikt i Norge, som är mest präglade av hela denna väldiga omläggning och av de konsekvenser den har.

FORUM: — På vad sätt har man försökt skydda dessa näringar?

BRATTELI: — Detta var en central uppgift för den norska regeringen under EEC-förhandlingarna. Vi har ju sysslat med dessa problem i tio år. Samma frågor var aktuella när det gällde Nordek-avtalet. Regeringen och flertalet i Stortinget menar, att det avtalsutkast som föreligger ger en rimlig trygghet för dessa näringar. Motstånderna hävdar, att de inte uppnår någon sådan trygghet. Det kommer alltid att vara en angelägen uppgift för den norska regeringen att trygga norskt jordbruk och norskt fiske. Man kommer aldrig att kunna lämna dessa näringar och deras utövare åt sig själva. Där ingår ju ett moment av särskild tyngd, som jag vill nämna speciellt med sikte på Finland: en rad av de problem jag här har berört är särskilt framträdande i Nordnorge, och inte bara av nationella och sentimentala skäl utan av alla anledningar, kommer varje norsk regering att se det som ett centralt ansvar att göra vad som kan göras för att bevara verksamhet, bosättning och tillväxt i Nordnorge.

FORUM: — Vilka möjligheter tror Ni det finns att bygga upp ett nordiskt samarbete i framtiden?

BRATTELI: — Den utvidgade gemenskapen kommer inte att bli ett slutet område. Jag hoppas, att vi genom de avtal som ingåtts med de icke-medlemskapssökande länderna, skall kunna ta vara på de ekonomiska kontakter och den utvecklingstrend vi nu skall igenom. Och jag betraktar det som självklart, att det i den vidare utvecklingen i Europa skall bli vidare kontakter också mellan dem som blir medlemmar i den europeiska gemenskapen och de länder, som på annat sätt vill ha enbart ekonomiska kontakter med detta område.

— På det hela taget är ju hela-diskussionen om det nordiska samarbetet snedvriden. Enligt min uppfattning finns det ju idag en viss tendens att tala om det nordiska samarbetet som något lätt och enkelt, som bara är att sätta igång bara man ville hålla sig ifrån Europa. Jag har varit med i det nordiska samarbetet redan före andra världskriget och framför allt efter det andra världskriget, och det har aldrig varit någon enkel och lätt uppgift. Det man märker i Norden är pressen av integrationen, som också präglar Europa, och mig är det

Forum 12/7 reellt när jag säger, att tendensen mot stadigare nordiskt samarbete och tendensen i Europa är samma grundtendens, som i verkligheten bara skiljer sig genom att det är ett utspel i ett mer begränsat geografiskt område, när det gäller Norden. Det är inget tvivel om att, förutsatt att freden består och det blir en generall expansion, kommer vi att få ett vidgat nordiskt samarbete i fortsättningen.

FORUM: — Var brister det mest idag i samarbetet mellan Norge och Finland?

BRATTELI: — Jag är alltid mer intresserad av utvecklingstendenser än av status, och det kan enligt min uppfattning inte vara något tvivel om att det under de senaste tjugo åren har varit betydligt bättre samarbete mellan Finland och Norge än någonsin tidigare. Man kunde dock önska att det funnes ett ännu starkare samarbete. Men det har gått i rätt riktning. Det är väl också inom Nordiska Rådet, där alla de nordiska länderna aktivt medverkar, som vi kan bygga ut detta samarbetet. Det är helt uppriktigt från vår sida när vi parallellt med dagens utveckling har gått in för att satsa mer på att stärka och effektivisera det nordiska samarbetet. Jag tror för min del att — helt enkelt genom det sätt som de nordiska länderna är placerade geografiskt i förhållande till varandra »ett stadigt bättre samarbete kommer att pressas fram. De är klart att i allt. samarbete betyder alla enskilda parters hållning dock mycket.

FORUM: — Om folkomröstningen ger ett dåligt resultat, om det blir ett nej, vad händer då i Norge?

BRATTELI: — Den saken har ju gett anledning till en massa diskussioner. Jag tror för min del att en sådan diskussion har begränsat värde. Idag är i och för sig positionerna klara. Regeringen och Stortinget går in för medlemskap. En betydande gruppering går emot.

FORUM: — Vad anser Ni om den planerade säkerhetskonferensen?

BRATTELI: — Konferenser av denna art betyder ju alltid minst två saker. För det första är de en symbol för ett tillstånd som man har nått fram till, för det andra kan de vara ett redskap för en praktisk insats. Nordiska Rådet är ett utpräglat exempel på detta: en symbol för utvecklingen och det inbördes förhållandet mellan de nordiska länderna och samtidigt ett praktiskt arbetsredskap för lösningen av många uppgifter. Säkerhetskonferensen är något liknande, och det är klart att om det allmänna politiska tillståndet konkretiserar sig i att det hålls en säkerhetskonferens, så är det en ljuspunkt i sig själv. Ingen tror ju, att världens problem löses på en konferens. Den är bara ett första steg. Om den lyckas, är den första steget in i en lång framtid, och därför har vi sedan detta började varit för arbetet och för denna manifestation och för att få igång ett sådant arbete. Vilken realpolitisk betydelse det kommer att få på kort sikt är svårt att säga, men det är helt klart att en rad länder i Europa lägger betydande vikt vid konferensen, bl a som en manifestation att de är självständiga nationer. HM. O 1