Det nya redskapet

av Maria Planting Forum 1981-11, sida 14-15, 17.06.1981

Ala Ö Det är lite väl positiva siffror, så positiva att man knappast vågar uttala dem, tycker svensk CAD-expertis.

Men de är sanna. Dessutom är de bara godtyckligt plockade exempel ur alla positiva jämförelser med konventionella metoder.

CAD — Computer Aided Design (datorstödd konstruktion eller planering) — är nyckeln.

Och så plenty med pengar, förstås…

Lägger man ännu till CAM — Computer Aided Manufacturing (datorstödd produktion) — finns det inga gränser för vad framtidens konstruktör, med sin egen dator, kommer att klara av.

Uppskattningsvis finns CAD-system i bruk i ett trettiotal företag i vårt land idag, i Sverige är siffran åtminstone dubbelt så stor och även Norge är några steg före oss.

Antalet CAD-utnyttjare ökar snabbt, många vill tillgodogöra sig den nya och revolutionerande tekniken.

I hela världen uppskattar man att det nu finns drygt femtusen CAD/CAM-system i bruk. Hälften av dem finns i Nordamerika, 35 procent i Europa och 15 procent i övriga världen. Finland utgör ca 2 procent av den europeiska marknaden.

Revolution i verkstaden

Det har talats om en ”revolution” i verkstaden. Men är det i sak fråga om annat, än ett nytt redskap som underlättar konstruktörens och verkstadens arbete?

CAD är en form av kommunikation melian konstruktör och dator. Konstruktören skisserar sina konstruktioner på sin egen terminals bildskärm och om de rätta programmen finns i datorns minne, gör den de beräkningar som behövs.

Ännu är de flesta CAD-system sådana som på bildskärmen visar geometrin hos detaljerna som trådmodeller. En stympad kon ser t ex ut som en lampskärmsstomme.

Mer avancerade system är på kommande. Volymmodellerna, d vs datorer som på bildskärmen tillåter manipulering med z-axeln, djupet, förutom x- och y-axlarna, finns redan på marknaden.

Den grafiska informationen finns lagrad i datorns minne och varje förändring i konstruktionen förmedla 1 Över 100 gånger snabbare går det att ta fram grafiska underlag och beräkningar. Över 20 gånger effektivare fås sammanställningar och skisser görs över 10 gånger snabbare. Detaljritningar görs åtminstone 2,5 gånger effektivare med en enda åtgärd: Med att konstruktören byter ut sitt ritbbräde mot en dator med bildskärm.

Det nya redskapet .

H

Redskapet — eller egentligen redskapen— för den datorstödda konstruktionen är en imponerande arsenal maskiner som ersätter ritbrädet.

dit. När CAD kopplas ihop med en numeriskt styrd verktygsmaskin, t ex en fräs eller svarv, talar man om CAD/ CAM. Det är steget verkstäderna väntar på.

Men än så länge har de flesta gått in för att lära sig använda CAD, först därefter blir det de integrerarade systemens tur.

Någon samlande beteckning eller förkortning på hela den datamaskinsassisterade — produktframtagningsprocessen finns ännu inte. CAD/CAM måste duga, tillsvidare.

Mest CAD

Pionjärerna på området använder fortfarande främst CAD. Erfarenheterna övertygar:

Konstruktören slipper rutinarbete, tidskrävande ändringsarbeten och tolkning av informationerna samtidigt som han slipper upprepa samma sak i brist på sammanhang i beskrivningen av konstruktionen.

CAD eliminerar alltså de två nackdelarna — dubbelarbetet och bristen på samband.

— När man bygger upp en tredimensionell modell i datorn, innebär det att objektets storheter definieras en gång för alla och därefter finns denna information lagrad i datorns minne, förklarar en av d ledande CAD/CAM-försäljarna i vårt land.

— Det som är bekant om objektet meddelas datorn bara en gång och i verkliga mått — konstruktören behöver inte grubbla över hur det skall presenteras.

— Också komplicerade modeller görs till varianter inom helheten och genereras som funktion av denna. Ändrar man i modellen, ändras data för beräkning och tillverkning automatiskt, säger han.

Vid värdeanalys och annan optimering erbjuder CAD uppenbara fördelar. Men det återstår att se hur stora restriktioner den lägger på kreativiteten.

I vilket skede slutar konstruktören göra de jobb som CAD inte är programmerad att klara av?

De integrerade systemen

De integrerade CAD/CAM-systemens lov sjungs högst av systemleverantörerna själva än så länge.

Både konstruktions- och tillverkningsfaserna görs snabbare, man sparar material, får högre kvalitet hos slutprodukten genom att ha möjlighet att pröva och analysera fler varianter, och dessutom görs ändringar på ett rationellare sätt och en mängd felkällor försvinner.

En av den nya teknikens fördelar är att man kan simulera prototyper innan

FORUM 11/81

Exempel på hur en CAD-konstruktion kan se ut.

Filmindustrin hörde till de första som tog CAD-tekniken i bruk. Vem minns inte de fantastisk rymdfarkosterna i ”Star Wars”, eller denna som finns med i ”Buck Rogers”?

Marknaden växe Ö Vilken systemleverantör med självaktning är inte intresserad av en marknad som växer med hundra procent per år? Det är en grov uppskattning om den finländska CAD/CAM marknadens tillväxt…

En försiktig gissning är att det i år i vårt land kommer att installeras ett tiotal medelstora turn key-system, med 3—4 arbetsstationer var.

Men, som sagt, det är än så länge fråga om en gissning. Flaskhalsen kommer sannolikt att vara svårigheten att få tag på utbildat folk. Först i höst kommer tex Tekniska högskolan i Otnäs att börja ge systematisk CAD/CAM-undervisning. Andra högskolor är före.

Det är klart att alla världens stora systemleverantörer redan nosat sig till den potentiellt lukrativa marknaden i Finland. Computervision — både hard- och softwareleverantör — har stadigt fotfäste, Gerber som använder sig av Hewlett Packards maskiner, likaså. Gerbers agent i Finland är Ahlström.

Control Data Oy har kommit igång med buller och bång — en aktiv marknadsföringsstrategi garanterar att man är med i leken från första början. Saab Univac verkar också här, likaså IBM — den sistnämnda ännu något mindre synligt på CAD/CAM-marknaden med också i IBM:s fall väntar man sig större satsningar i framtiden.

FORUM 11/81

Bland alla CAD/CAM-systemerbjudanden finns det också plats för servicebolagen. dvs företag som dels lIeasar utrustning (för dem som vill pröva sig fram till det bästa alternativet) och dels erbjuder tex bara CAD-tjänster för företag som inte ännu vill kasta sig helhjärtat över det nya redskapet.

Ett sådant servicebolag är tex norska Eldak som nu redan i liten skala opererar i Finland, men som enligt uppgift först i höst kommer att etablera sig här.

Eldak erbjuder mindre och medelstora företag sina tjänster — leasad utrustning och ett antal färdigutvecklade program för olika slags konstruktion.

Idén är att företag kan ansluta sig till Eldaks datacentral via egna terminaler och får då tillgång till sju olika huvudprogram som den norska firman utvecklat. Rena konstruktionsprogram utgör basen, dessutom erbjuder man bla bibliotck för framtagning av mönsterkort, elscheman, integrerade kretsar. mekaniska detaljer och rörledningsdragningar samt utmatning av dokumentation.

Marknaden av denhär typen av tjänster väntas öka snabbt — FEldak kommer knappast att vara ensam om sin scrviceform länge.

— Men vi kan ge mindre och medelstora företag en flygande start. hävdar norrmännen.

M själva produktionen sätter igång.

Men till det räcker det inte med att ha ett system som i CAD-stadiet bygger upp geometrin hos modellerna som ”trådar” på bildskärmen. Det behövs mer avancerade system som jobbar med volymmodeller och som kan åskådliggöra t ex olika maskindelars rörelser 1 produktionen.

Det enda som — förutom prisfrågan — ännu bromsar införandet av CAD eller CAD:CAM är bristen på tillräckligt omfattande program.

De flesta system som säljs i vårt land är sk turn key-system, färdiga paket som byggs upp kring en minidator.

Priserna på dessa varierar mellan en halv miljon och två miljoner mark. För den summan får konstruktören sitt hjälpmedel, NC-verktygsmaskinernas datorer måste antingen förstå CAD/ CAM-enhetens språk, eller också krävs ännu en mini/mikrodator som mellanled.

Det andra alternativet. den sk in ouse-lösningen, går ut på att CAD/ CAM-program matas in i den redan befintliga datorn i företaget och allt som behövs är arbetsstationer med önskad kringutrustning.

Också det senare alternativet går löst på åtminstone två miljoner mark. Det kan vara skäl att fråga verktygsmaskineverantören om styrpulsfrekvensen innan man tror att husets centraldator direkt kan styra fräsen på verkstadsgolvet…

CAM i tjugo år

Den nya teknologin utnyttjas av verkstadsindustrin (tex i maskinritning), 1 elektronikindustrin (tex kretskort), i textilindustrin (möster) samt den grafiska industrin, för att nämna några.

Vi skall iallafall inte glömma bort att datorn är en gammal bekant tex i verkstadsindustrin, där den använts för olika typer av beräkningar och i planeringen redan i tjugo år. Den första datorstyrda vertygsmaskinen kom till Finland redan i början av 60-talet. Det var CAM i dess tidigaste form.

Den dagen är inte avlägsen då varje företag har sin egen dator med terminaler ut till varje avdelning, till verkstaden och lagret. Då passar programmen för konstruktion och beredning i varje företag och tillverkningen sker med hjälp av datorstyrda NC-maskiner (NC = numerically controlled, numeriskt styrda).

Ingen science fiction

Framtidsvisionen om den obemannade verkstaden, där datorn både konstruerar och tillverkar produkterna och där mänskohjärnan inte behövs till annat än att skriva program är ingen science fiction mera idag.

(Forisätter på sid 19 15