Det slår gnistor om stålbranschen
av Henrik Borgström Forum 2014-10, sida 10, 30.10.2014
Taggar: Teman: stålbranschen
Det slår gnistor om stålbransche rak Ra Rs RE
UNDER ATTACK. Efter oljekrisen vintern 1973-74 med plötsligt omfattande energisparande var den allmänna uppfattningen att lätt aluminium skulle ta marknad från stålindustrin. Vad man inte räknade med var att stålverken snabbt förbättrade sina produkter - minskad vikt och bättre hållfasthet. Inför skarpare utsläppsregler för fordon ser aluminiumtillverkarna nu en ny chans.
Aluminum Attack! var temat för Worldsteels årsmöte i Moskva, där
USA lyste med sin frånvaro. HENRIK BORGSTRÖM MOSKVA X När ledarna för världens 60 största stålföretag samlades på Worldsteels årsmöte i Moskva i oktober utmanades de av råvaruprofilen Peter F. Marcus. Han / sammanfattade sin rapport under rubriken: AutoBody Warfare: Aluminum Attack. Marcus menar att stålverken riskerar för lora stora delar av leveranserna till bilkarosserna, där aluminium, gummiblandningar och en rad olika keramer har vunnit terräng.
Men stålsektorn har trumf på hand: 2013 uppgick användningen av nya aluminiumprodukter till totalt 69 miljoner ton medan stålet nådde 1 531 miljoner. Den värsta onjunktursvackan tycks vara passerad, och Worldsteel räknar med en uppgång på två procent 2015 och 2016.
Lugnare i Kina. Kina svarar för hälften av ståanvändningen. De senare årens kraftiga voymökning, 7 procent ifjol, väntas gå lugnare, 1 procent 2015-2016, då regeringen försöer mota en överhettning. I EU ser det ljusareut: 4 respektive 2,9 procent. EU-ländernas förbrukning är dock bara en femtedel av Kinas: 150 mot 750 miljoner ton.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 10 2014
Medan stålindustrin årligen förlorar något kilo (utav uppemot ett ton) i varje personbil till andra material, så vinner manigengäld mot cement, betong och tegel, särskilt i kontorsbyggen. Stålet gynnas, trist nog, av det spända politiska läget då många länder omprövar sina nedprioriterade försvarssatsningar. Beställningarna ökar till vapenindustrin, där lättare, mer hållfast och dyrare stål efterfrågas.
Det spända politiska läget gjorde att amerikanarna bojkottade Worldsteels kongress, trots att man själv är arrangör i Chicago nästa år. Däremot slöt europeiska och asiatiska företagsledare uppi stort sett mangrant.
Toppmodernt. Diskussionerna i Moskva kretsade kring tre huvudämnen: stålets fördelar som material, hållbarhet och miljöfrågor, samt branschens image. Varken prisfrågor eller politik fanns på officiella agendan. I korridorsnacket är melodin en annan.
Ett besök på det modernaste ryska stålverket i Kaluga 73 kilometer sydväst om Moskva ger en klar vink om att Ryssland också har tekniskt framstående industrier.
Börsnoterade ägaren NLMK har investerat närmare en miljard dollar i anläggningen som invigdes av premiärminister Dmitrij Medvedev förra sommaren. Under första året producerades 1,5 miljoner ton stål, därefter valsades 0,9 miljoner ton långa produkter resten av råstålet säljs externt. Planer finns för kraftigt utökad valsning.
Sällan eller aldrig har branschfolk sett ett så rationellt, rent och snyggt stålverk. Den lokala ledningen är säker på att man kommer att göra världens kostnadseffektivaste stål.
Massiva investeringar. Koncernchefen Oleg Bagrin uppger att koncernen investerat 11 miljarder dollar när man under ett decennium fördubblat produktionen till 15 miljoner ton (cirka fyra gånger SSAB/Rautaruukkis volym).
Siffrorna är vanskliga att jämföra eftersom NLMK är helintegrerat från järnmalmsgruvor och koksverk till fem ryska stålverk, vidareförädling samt internationella tradingbolag på Cypern och i Schweiz. Dessutom ingår köp av tre anläggningar i USA och DanSteel i Danmark.
Börskursen under första nio månaderna 2014 steg med 8 procent till ett börsvärde på 8,8 miljarder dollar. Metallurgen och bankmannen Vladimir Liskin kontrollerar 86 procent av aktierna och befinner sig i toppen av Forbes lista över de mest förmögna oligarkerna med politiska vänner.
Den andra stora ryska börsnoterade stålkoncernen Severstals värde ökade under samma tid med 39 procent till 8,7 miljarder dollar, trots en kraftigt fallande Moskvabörs.