Direktinvesteringar i Finland: Sverige köper mest
av Fredrik Nars Forum 1996-08, sida 18-19, 29.08.1996
Direktinvesteringar i Finland:
Sverige köper mest
PUOLIMATKA, HAKA, TELIVO, TAMPELLA, HUOLINTAKESKUS, HÄMEEN SÄHKÖ, AAMULEHTI. VAD HAR ALLA DESSA FÖRETAG GEMENSAMT? DE ÄR ALLA FINLÄNDSKA FÖRETAG SOM HELT ELLER DELVIS KÖPTS AV SVENSKA BOLAG UNDER DE SENASTE ÅREN.
ånga finländska arbetare har fått finna sig i att få nya svenska herrar i huset, i Finland arbetar idag mellan 25 000 och 26 000 personer för svenskägda företag — 1990 var motsvarande siffra 18 000. Förra året talades det om en svensk invasion i Finland och i år har aktiviteten varit fortsatt hög.
De utländska direktinvesteringarna — ”en kapitalinvestering som görs för att skapa en varaktig ekonomisk anknytning till ett utländskt bolag och få bestimmanderätt i det” — har överlag ökat kraftigt i Finland. De årliga utländska nettodirektinvesteringarna i Finland låg under senare hälften av 80-talet enligt Finlands Banks statistik mellan 1 och 2 mrd mk, medan de under de senaste tre åren stigit till 4-8 mrd. Sverige toppar listan över utländska direktinvesteringar i Finland.
Bakgrunden till denna utländska ”invasion” är av juridisk art. Den 1 januari 1993 slopades klausulen om att utfänningar maximalt får äga 20 procent av ett finländskt bolag. Tidigare hade utländska bolag fått äga mer endast med specialtillstånd.
I Finland av utlänning grundat eller köpt bolag 1995 (totalt 104 bolag)
Fredrik Nars
De flesta utländska bolag kommer till Finland genom att köpa ett redan existerande bolag eftersom de då får en färdig struktur och kunnig personal. Det är lättare än att grunda ett bolag i Finland och börja från noll och riskera att göra fatala misstag.
Svenskar vill bredda sin hemmamarknad
Intresset för att investera i Finland har varit störst i Sverige. Av 104 finländska bolag 1995 som köptes eller grundades av utlänningar var över en tredjedel från Sverige, enligt statistik från Invest in Finland Bureau. Därefter kommer USA och Danmark (se tabell nedan). Branscherna inom vilka svenskarna varit som aktivast i Finland är media, banking, byggnadsbranschen samt transport & spedition. Nils-Christian Berg, VD för Invest in Finland Bureau — en organisation finansierad av handels- och industriministeriet med uppgift att locka utländska investeringar till Finland — kommenterar ”Många svenska bolag har beslutat bredda sin hemmamarknad till Norden för att få större volym och styrka mot större konkurrenter från Europa”.
Då svenska transportbolaget ASG köpte finländska Nurminen 1994 var det ett dylikt antagande som låg bakom. I det förenade Europa är det bättre att nordiska bolag bildar större enheter än att små företag blir överkörda av europeiska jättar.
Berg fortsätter: ”En annan underliggande faktor för svenskarnas intresse är det finländska kunnandet i Ryssland och Baltikum. Svenskarna utnyttjar finländska organisationer för att göra affärer i Öst”. Åtminstone köpen inom byggnadsbranschen, svenska NCC:s köp av Puoli matka och Skanskas av Haka, beror främst på detta.
Men till syvende och sist är det pengarna som avgör tillfället. Många svenska företag har två år av rekordvinster bakom sig och följaktligen stora pengar att röra sig med.I Finland har aktierna på många bolag varit undervärderade efter recessionen, vilket skapat goda köptillfällen för svenskarna.
Men om finländska bolag köps av svenskar, så köps också svenska bolag i större utsträckning av utlänningar. Förra året var de utländska direktinvesteringarna i Sverige 81 mrd SEK (ca 56 mrd mk), dvs. dubbelt mer än föregående år.
Situationen liknar en rad hundar som biter varandra i svansen. Finländarna irriterar sig över att deras bolag köps upp av svenskar, svenskarna över att de köps av amerikaner, amerikanerna över att de köps upp av japaner. Det är bara japanerna som förundrar sig över varför ingen köper deras juveler.
I somras publicerade den svenska dagstidningen Dagens Industri bankveteranen Tore Browaldhs åsikter om utländska investeringar. Denna Handelsbankens hedersordförande varnade för
FORUM NR 8/96
utländskt ägande och framlade hur ägandet i det svenska näringslivets ”flaggskepp” kunde hållas i inhemska händer.
I Finland har försvaret av inhemskt ägande av näringslivets flaggskepp blossat upp i den aktuella debatten om vilka papper pensionsfonderna skall få investera sina miljarder i. Ett argument som arbetsgivarna drivit för att de skall få investera i aktier — finländska sådana — är att man på de viset håller flaggskeppen i inhemsk ägo.
”Kritiken mot utländska företagsköp hör till en svunnen värld”, säger Berg. Kritiken riktar sig mot fall där finländska bolag köpts av utlänningar som s5edan dödat bolaget för att få marknaden. ”Dessa finländska bolag var antagligen dödsdömda från början eller hade skyddats av restriktioner. Då är det bara lyckligt att utlinningarna visat att verksamheten inte varit sund”. Berg kan inte komma på något fall i historien där ett land köpts upp till den grad att det fått skadliga effekter för dess näringsliv.
Förespråkarna för inhemskt ägande — bl.a. inom fackrörelsen — menar att utländska ägare bara friställer personal efter att de tagit över.
Ingen skillnad vem som äger
Vilka är då effekterna av att inhemska företag övergår i utländskt ägande? NilsChristian Berg: ”Det frigör kapital och ser till att de personer som har idéer kan fortsätta med nya projekt”. På detta sätt skapas nya arbetsplatser och nytt kapital. Berg nämner exemplet med den finländska telekomproducenten Martis 0y som 1993 köptes av amerikanska Tellabs. ”På två år har Martis omsättning fördubblats och likaså antalet anställda. Dessutom fick grundarna av Martis 400 miljoner mk som de kan investera i an dra projekt”. Ett annat lyckat fall — med svenskar som köpare — var då svenska ASEA (nuv. ABB) köpte Strömberg i mitten på 80-talet ABB-Strömberg är idag en av de starkaste delarna inom ABB-koncernen.
”Det är ingen skillnad vem som är ägare — endast om verksamheten är produktiv eller ej”, säger Berg.
I början av 1996 köpte svenska NCC 51 procent av Puolimatkas byggverk samhet och blev således huvudägare. Några förändringar? ”NCC vill att Puolimatka skall ledas av finländare, det är endast på styrelsenivå som det skett förändringar i personal”, säger NCC-Puolimatkas informationschef Ritva Nordgren. Hon tillägger att den nya ägaren har tillfört Puolimatka ökat förtroende med sin stabila ekonomiska grund — och att det blivit vanligare att anställda går på språkkurser i svenska. ”TJosentals Algolprodukter och en avgörande fakto som är gemensam för dem alla: kvaliteten.”
FORUM NR 8/96
ALGOL
INDUSTRIKEMIKALIER + STÅL » METALLER MASKINER » ANLÄGGNINGAR + KOMPON SYSTEM » TEKNISKA SPECIALPRODU
ESBO HELSINGFORS BJÖRNEBORG TAMMERFORS VASA « ÅBO TALUNN a RIGA
FARMACEUTISKA PRODUKTE — —