Dödsdömd sjöfart full av framtidshopp?
av Christian Schönberg Forum 1989-16, sida 11-12, 26.10.1989
som existerar i sjömannens hemland. Inkomsten för de ombordvarande är dessutom skattefri. Den norska lagstiftningen gäller alltså inte mera ombord. Däremot är fartyget och alla landfunktioner fortfarande stadigt förankrade i det norska rättsväsendet.
Till en början gick norrmännen miste om en massa jobb. Dock endast tillfälligt. NIS växte däremot explosionsartat och betecknas idag som en lyckad lösningsmodell. På grund av en kraftig ökning av handelsflottan i Norge lider landet i dag till och med brist på sjöbefäl.
mark att deras sjömän var för dyra för att få rederinäringens debet och kredit att gå ihop. Det nya DIS-registret befriar även de danska sjömännen från skatt.
Sverige gick däremot inte in på samma lösningsmodell. I Sveariket beslöt man i fjol att i stället gå in för att i efterskott restituera innehållna skatteintäkter och socialskyddsavgifter. Redarna tillgodo. Åtgärderna innebär en inbesparing på 35-40 procent av rederiets kostnader.
I Finland har statsrådet ännu inte ansett landet moget att ta dylika drastiska steg för att förbättra våra rederiers beredskap inom den skärpta konkurrensmarknaden på den internationella sjöfartsarenan.
Om rederinäringen inte erbjuds mer än vad budgetpropositionen ger vid handen torde utflaggningen av handelsfartyg. som något avstannade i början av 1980, åter ta ny fart. För att uppnå de kostnadsinbespatingar som krävs kommer förmodligen de fartyg som seglar på Nordsjön och Östersjön att överföras till övriga nordiska eller tyska fartygsregister.
Handelssjöfartens hopp ställs nu till en arbetsgrupp under ledning av regeringsrådet Raimo Kurki som under detta år utreder frågan om grundandet av ett parallellregister i Finland. Enligt planerna skall eventuella lagförslag i ärendet ges till riksdagen under våren 1990.
fortsättning på sid 27
Finland har med rätta sagts vara organisationernas förlovade land. Enligt Per Forsskåhl är den stora splittringen på fyra förbund och två centralorganisationer dock en klar belastning för finländsk sjöfart.
F RUN, 16/1989
Dödsdömd sjöfart full av framtidshopp?
Text: Christian Schönberg
Bilden av en dödsdömd finländsk sjöfart — full av framtidshopp — verkar i högsta grad schizofren. Tar man däremot
Ett år senare accepterade även Dan- ekonomidirektör Henrik Österberg från Effoa på allvar, kan man kanske ändå med god vilja se en ljusning randas vid horisonten.
ffoa-ekonomen gav vid ett föredrag E;: Handelsgillet i Helsingfors sit och sitt företags syn på hur näringsgrenen har hamnat i den situation som nu råder och filosoferade sedan vidare om vart finländsk sjöfart nu är på väg.
Att segla under finländsk flagg är inte lönsamt vilket den drastiska minskningen av flottan sedan slutet av 70-talet ger vid handen. Den egentliga orsaken står att söka i den fenomenala kostnadsökningen för besättningen under finländsk flagg. Däremot håller Österberg inte med om de domedagsprofetior som VD Per Forsskåhl från Finlands Rederiförening strödde omkring sig i september.
- Något ”fem före slutet” för den finändska handelsflottan. kan jag inte gå med på.
Nej tack till statssubventioner
Trots alla ekonomiska problem tar Österberg klart avstånd från subventionsdiskussionerna. Vilka. enligt honom. leder til snedvridningar i kostnadsstrukturen och den vägen till felaktiga investeringar. Man bör dock hålla i minnet att ekonomidirektören talar utgående från sin position inom passagerartrafiken där subventionskraven inte är så starka. Dagens minskning av bemanningen ombord är däremot ett steg i rätt riktning. Liksom även möjligheterna till dubbelregistrering av fartygen. Vilket ger de finändska rederierna möjlighet att konkurrera på lika villkor. Utan subventioner. Nuvarande osubventionerade årliga bemanningskostnader för ett fartyg med en styrka på 24 man uppgår för närvarande till cirka 12 miljoner svenska kronor i Finland. Med det nya subyentionssystemet i Sverige kan redaren klara sig med 8 miljoner medan man genom registrering i det norska NIS kommer undan med 5 miljoner kronor. Väljer man sparlinjen och går in för bekvämlighetsflagg sjunker årskostnaden till endast 2 miljoner kronor.
Lönsam passagerartrafik
Trots det ökande kostnadstrycket har passagerar- och linjelasttrafiken klarat sig bra under hela åttiotalet. Orsaken till framgångarna ligger i den höga intäktsnivån kombinerad med avsaknaden av internationell konkurrens. samt fortgående ratio naliseringsåtgärder. Främst i form av större enheter. För passagerarsjöfarten gäller dessutom ökade intäkter från kryssningsoch konferensverksamheten. Taxfreeförsäljningen inte att förglömma. Som ju de facto står för en tredje del av intäkterna.
Utvecklingen har alltså gått från människotransport mot begrepp som ”aktivitet och rekreation”. Passagerarna är villiga att spendera allt mer pengar ombord, Inte enbart på mat och dryck. Utan även på förströelse och varuinköp. Däckspassagerarnas antal har minskat radikalt.
De enda hotbilder som i detta nu kan målas upp för passagerartrafiken i samband med de europeiska intergrationssträvandena är slopandet av taxfree-alkoholen. Samt en överhettning av kapacitetsutbudet. Rent penningmässigt motsvaras en indragen taxfree försäljning av en övergång till helt internationell besättning.
Effoa-från kris till välmående
Effoa var år 1984 ett förlustbringande företag. Man var mitt uppe i sjöfartskrisen som satte djupa spår både i lönsamhet, soliditet och på börsen. Företaget valde år 1986 att koncentrera alla sina resurser p vänd Ekonomiedirektör Henrik Österberg, Effoa är optimist och därför inte helt överens med VD Per Forsskåhl om den finländska sjöfartens vara eller inte vara i ett längre tidsperspektiv.
1 fortsättnin två lönsamma: områden -passagerartrafik och -lasttrafik mellan Finland och Europa. Organisationen bolagiserades för att få en bättre grepp om styrningen.
Lasttrafiken avskiljdes till en skild koncern i början av detta år och förstärktes samtidigt genom förvärv av Satama Stevedoring, inkorporering av gamla Finnlines samt bildandet av Kantvik hamn. Lastkoncernen fungerar under namnet Finnlines-group. Som för övrigt skall bli ett börsnoterat företag. Lasttrafiken går mer och mer mot integrerade transportsystem och JOT-konceptet blir allt viktigare. Genom ”just-on-time” filosofin med begränsade exakta försändelsecheman kan både säljarnas och köparnas lagerhållning dras ned till ett minimum. En uppenbar strävan från företagets sida är att behärska en så stor del av transporthanteringen som möjligt. Utan att dock splittra sina krafter på ett icke räntabelt mångsyssleri, som föregick den ännu pågående omstruktureringsprocessen. Effoa:s policy är, fortsatt expansion och breddning av produktsortimentet.
Samarbetet med svenska Johnson Line, inom ramen för det gemensamma bolaget Effjohn, International ser ut att bära god frukt. Bolaget bedriver genom sina affärsbolag en omfattande passagerar- och kryssningstrafik som i dag ligger i den absoluta världstoppen. Omsättningsmässigt sett.
Inom Effoa koncernen har man av allt att döma en optimistisk syn på den finländska sjöfartens framtid.
”Finländsk sjöfart kommer alltid att finnas, trots att den finländska flaggan har en osäker framtid”, resonerar man inom Effoa-toppen. .
BEMANNINGSKOSTNAD 1989 24 man
I NM S oo Ne - a Se
LÄHDE: SVENSK SIÖFARTSTIDNING 41/1988 . Korapletterad med motsvarande finsk bemanning, utan statsstö 1 & flagg men
Sjöfartsstatistik 1988
Finlands handelsflotta, 400 brt och större fartyg
Milj brt Fartyg, s 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2,0 1,9 1,8 17 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0, 7 78.7 a - UTFLAGGAT m med asiatisk
I besättnin — - UTFLAGGAT 7 med brittisk iz befäl oc 31.12. 1976 227 s 1977 224 1978 224 1979 220 1980 221 1981 210 1982 208 1983 199 1984 179 1985 143 1986 118 1987 9 80 81
Finlands Rederiförenin 1.7. 1988 9 2.039.303 br 2.239.395 2.292.684 2.382.996 2.330.288 2.410.028 2.153.194 2.197.457 2.015.276 1.592.670 1.186.162 782.444 795.37 83 84 85 86 87 88
Utvecklingen inom passagerarsjöfarten sker i rask takt. Ståtliga ”Finlandia” av år 1981 är nästan passé. En ny generation rekreations- och shoppingfärjor är redan på kommande.
asiatisk besättnin - SVENSK FLAGG e& med statsstöd m under främmand med svensk — besättning
EO SVENSK FLAGG |2 AA utan statsstö - FINSK FLAGG utan räntestöd från state & fr 16/1989 FORUN,