Dollar-Hanna löserkapitalbristen
av Johan Svenlin Forum 2007-07-08, sida 54-55, 30.08.2007
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 28007
FILM
Dollar-Hanna löser kapitalbristen
I bioaktuella Colorado Avenue visar huvudpersonen Dollar-Hanna hur både innovationer och kapital från Amerika satte snurr på den österbottniska kusten krin förra sekelskiftet.
JOHAN SVENLIN TEXT
X Även om nöden sägs vara uppfinningarnas moder, skadar det inte med kapital och nya innovationer. När lantbruket stod inför en omstrukturering vid 1800-talets slut importerade de återvändande Amerikaemigranterna bådadera till sina hemtrakter.
”Emigrationens ekonomi var väldigt viktig för utvecklingen i Österbotten. Många var tvungna att hitta nya näringsformer, vilket ledde till att företagsamheten ökade och specialnäringar växte fram i början av 1900talet”; säger författaren LARS SUND som gjort sin research för Siklaxtrilogin.
Kapitalbristen var stor i Österbotten vid sekelskiftet, ochtrotsattdelokalasparbankerna höll på att spridas fanns många som nekades lån för att finansiera sina affärsplaner. Andelslag blev ett sätt att investera i dyra jordbruksmaskiner, men av naturliga skälbehövde delägarna tillgång till den gemensamma maskinen samtidigt.
”Hemmanen var små och gick inte att dela, vilket gjorde att många åkte till Amerika för att tjäna pengar för att kunna lösa ut sina syskon från familjens jordbruk. De jobbade hårt i Montanas skogar eller i Klippiga bergens gruvor och kom tillbaka med en rejälhacka”
Rutinerad affärskvinna. De två första böcker nai Lars Sunds trilogi, COLORADO AVENUE och LANTHANDLERSKANS SON står till grund för filmen Colorado Avenue som utspelar sig åren 1880-1930. Huvudpersoneni Colorado Avenue, Dollar-Hanna, lämnar som 18-årig piga sin hemby Siklax och tar sig över Atlanten till Klippiga bergen. Med samma flit och sparsamhet som tjänade ihop hennes biljett, driver hon ett pensionat i Telluride. Efter tio år i USA växlar honin sin möda till dollar, när hon säljer pensionatet, och flyttar tillbaka till Siklax som rutinerad affärskvinna och ensamstående tvåbarnsmor. ”Återvändarna har satt sin prägel på den österbottniska företagsamhet som råder ännu i dag. De tidiga entreprenörerna började iliten skala med sin egen arbetsinsats som största kapital. Långsiktigt utvecklade de sina företag i takt med att pengar strömmade in. Ofta närde de en dröm om att kunna ge den lönsamma näringen i arv till sina barn”
Verklighetens Hanna. Den lokala tillgången på kapital i Österbotten fick en kännbar puff tack vare återvändarna, men minst lika viktiga var de nya idéer och tekniska innovationer som de hade med sig från USA. Lars Sund hittade många autentiska fall som han spetsade till i sina berättelser.
”Ett exempel är emigranten som börjad odla tomater under glas, alltså i växthus, enligt en modell som han sett i USA”, berättar författaren om den idé som fortfarande försörjer många Sydösterbottningar.
När Lars Sund skrev Colorado Avenue var han själv tveksam till huruvida det i verkligheten förekommit kvinnor, som i likhet med Dollar-Hanna startat och drivit lanthandlar i Österbotten.
”Jag är nu uppe i sex-sju kvinnor som mina läsare berättat om. De har varit helt övertygade om att jag tagit huvudpersonen i boken från just deras by, för allt har stämt in”; skrattar han.
Smuggelpengar. Temat ”pengar’ är tydligt i Siklaxtrilogin. Den starka österbottniska uppfattningen om att man ska göra rätt för sig återspeglas i Dollar-Hannas strävsamma hjältinna. Hennes son däremot, smugglarkungen Otto, är en hopplös förlorare trots att han tjänar en förmögenhet på sin illegala verksamhet.
I verkligheten var svarta pengar också en viktig ingrediens för att bygga upp företag och samhällen under förbudstiden åren 1919-1932.
”Skärgården hade ett stort kapitalinflöde från smuggelspriten. I Kvarken, Åboland och Nyland fanns storföretagare som byggde upp
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
KAPITAL OCHIDE.
Dollar-Hanna (här spelad av Birthe Wingreni filmen Colorado Avenue med biopremiär 7.9) återvände 1905 från Amerika med en stark revanschlust.
stora distributionsnät och anställde fiskare som kurirer. Uppköpare från inlandet betalade för en karta med spritgömman inprickad och tog den dyrbara varan med sig för vidareförsäljning”
Lätt förgånget. Smuggelpengarna tvättades genom investeringar i byggnader och dyr utrustning, bland annat båtmotorer som vid den tiden kostade stora pengar. Snabbt förtjänade pengar har också en benägenhet att brännas lika kvickt som de kommer in, och spritsmugglarna festade, likt Otto i Siklax, upp en stor del av intäkterna.
”Det fanns en omfattande fungerande smuggelekonomi. Jag har hört att man visste vilka som smugglade sprit genom att se på hustaken - de som hade plåttak fick pengar från smuggling”, säger Lars Sund.
Smuggelverksamheten fortsatte även efter att förbudslagen upphävts 1932, dels för att Alkobutikerna var glest utplacerade och sortimentet dyrt.
”Ännuefter kriget kördes varor som sprit, kaffe och textilier med båtar från Sverige eftersom accisen gjorde det lönsamt att smuggla dem till Finland”) säger Lars Sund.
Dollar-Hanna spikade igen sin handel i början på 1950-talet. Smuggelpengarna rörde hon aldrig.
NE 7-3 2007 E 0 & z [=] zD D = = å ful zD [=] = [=] z Ä
Annons Hanke ”Skärgården hade ett stort kapitalinflöde från smuggelspriten.”