Dollarn dominerar valutahandeln

av Tor V Blomqvist Forum 1980-19-20, sida 25-26, 17.12.1980

En blick på kursutvecklingen sedan år 1971 ger ett eftertryckligt besked om förhållandena på valutamarknaden under senare år. Den uppseendeväckande låga pundnoteringen år 1976 och schweizerfrangens extremt höga kurs 1978 är valutaorons mest dramatiska exempel. Dollarvärdets vacklan har dock skapat de största problemen. Trots olika reformförsök är dollarn fortfarande helt dominerande ino arbitragerörelsen.

| Alla företag engagerade i utrikeshandeln har fått pröva på verkningarna av valutakursernas häftiga rörelser. Upplevelserna har i regel varit smärtsamma. En bankman har observerat många glädjande exempel på vakenhet och framsynt planering. Tyvärr har också bokslutens beklämmande redovisning av kursförluster väckt uppmärksamhet. Diagrammens kurvor är baserade på de i finska mark uttryckta valutanoteringarnasmånatliga medeltal. Jämförda med de av Washingtonöverenskommelsen påverkade kurserna i december 1971 anges de procentuella förändringarna intill november detta år. Överenskommelsen markerade en samtidshistorisk vändpunkt. Dollarn i g Kursutvecklingen.1972 1980…

förbindelse med guldet hade avklippts redan i augusti 1971. Genom avtalet justerades de viktigaste valutakurserna i avgörande grad. Korrigeringarna återspeglade fundamentala förändringar inom den internationella ekonomin sedan krigsslutet. Samtidigt gjordes ett sista försök att bibehålla Bretton Woods-systemet.Ordningen med fasta pariteter och snäva fluktuationsmarginaler i relation till den guldbundna dollarn hade under efterkrigstiden med framgång tjänat världens återuppbyggnad. Nu var den mogen för avskrivning.

Grundtankarna som uppbar systemet lever dock vidare. År 1972 etablerades nämligen den europeiska ”valutaormen me inom EG med D-marken som ryggrad. Enligt regler na är de tiil ”ormen” an slutna valutornas kurs rörelser mot dollarn samordnade. Till de centraleuropeiska länderna och Italien slöt sig även England, Danmark och Norge. Britternas samverkan upphörde dock redan i juni. Sverige upptog och Italien övergav det valutapolitiska samarbetet 1973. Året betecknade inledningen till de fritt flytande kursernas epok efter en ny, hela 10 procents dollardevalvering. Sverige lämnade ”valutaormen” i augusti 1977 och Norge i december följande år. Frankrikes medverkan var sporadisk.

I mars 1979 inleddes ett utvidgat monetärt samarbete. Det europeiska valutasystemet trädde då i funktion. Systemet omfattar en fetare ”orm”, den gemensamma valutaenheten ECU och planer på en europeisk valutafond.

Englands återkomst till skaran av samverkande länder inväntas alltjämt. Frankrike, Italien och Irland är däremot anslutna.

Kursdiagrammen belyser en period under vilken valutornas externa värde upprepade gånger har korrigerats av de alltmera dynamiska marknadskrafternas tryck. Såväl rationella kalkyler som spekulativa beräkningar åstadkom förändringarna. Kurvorna registrerar två nedskrivningar av den finska markens yttre nivå år 1977 och en tredje 1978.

Effekten av markrevalveringen senaste och detta år kan också spåras. Enligt gä!lande lag fastställes markvärdet sedan 1977 i förhållande till en ”korg” bestående av de inom vår utrikeshandel

FORUM 19— 20/8 2 mest använda valutaslagen. Procentuellt fördelas ”korgens” innehåll enligt den vikt respektive valuta tillmäts. Sverige och Norge använder samma metod. Genom åren har centralbankernas samarbete ytterligare utvidgats. Också de överstatliga ekonomiska organisationernas inflytande är större än tidigare. Greppet om valutakurserna har sålunda hårdnat.

Räntefluktuationerna Bilden av utvecklingen på den internationella valutamarknaden uppvisar också räntenivåns tvära kast och stora förändringar. Den sk euromarknaden har numera uppnått en svårberäknad volym överstigande ettusen miljarder dollar. Beloppet anger den uppskattade totalsumman av medel placerade utanför respektive valutas hemland. Cirka 75 procent av medlen utgörs av dollar.

I juli 1974 erlades på denna marknad omkring 13 procents ränta för 6 månaders depositioner i schweizerfrang. Vid årsskiftet 1978—1979 kunde dylika depositioner banker emellan erhållas praktiskt taget räntefritt. Nu uppgår räntan för schweizerfrang till ca 6 procent.

Euroräntan för halvårsdepositioner i dollar har varierat ännu mera. Från något över 5 procent i december 1976 steg den till omkring 20 procent på våren detta år. För närvarande rör sig dollarräntan runt 17 procent.

För lika långa punddepositioner är den aktuella euroräntan ungefär 14,5 procent medan den för D-mark är ca 9,5 och för yen uppgår till något över 10 procent.

På denna mycket oroliga marknad är bankernas valutahandlare huvudaktörer. Deras utbildning hemma och utomlands avser att genom fördjupade kunskaper och praktisk erfarenhet skapa konstruktiva ställningstaganden. Forexorganisationen med omkring 7 500 medlemmar från 40 länder manifesterar arbitragörernas samarbetsvilja.

— Väl avvägda valutadispositioner är ctt allt värdefullare komplement till företagens produktutveckling och marknadsföring, skriver Tor Y Blomqvist i vidstående artikel.

Också hos oss har den internationella arbitrage- och depositionsrörelsen ökat i avsevärd grad. Transaktionernas antal och omfattning har därför i betydande utsträckning tilltagit. Balansernas slutsummor reflekterar ingalunda omsättningens volym. Spekulativa åtaganden är dock bannlysta. Myndigheternas övervakning är kontinuerlig och den interna kontrollen sträng.

Valutaavdelningarnas tekniskt avancerade utrustning håller dem i ständig takt med tiden. De för ögonblicket gällande kurserna på världsmarknaden och den aktuella räntenivån kan oavbrutet avläsas på ”dealing”-rummens TV-skärmar. Dessa återger också med imponerande snabbhet alla politiska och ekonomiska nyheter som påverkar kursbildningen och ränteläget.

Även den transoceana telefontrafiken utvecklas med stormsteg. De muntliga avtalen bekräftas vid behov per telex för undvikande av missförstånd. Terminalförbindelse med filialkontoren förmedlar kundkretsens utländska uppdrag. Det globala SWIFT-systemet ombesörjer blixtsnabb elektronisk vidarebefordran till korrespondentbankerna ute i världen. Datorerna registrerar osvikligt varje transaktion och tillåter ständig visuell kontroll av effekten på bankernas valutaposition.

Den samlade informationen delges kunderna genom kurslistor, broschyrer, presskommentarer och valutaöversikter. Det personliga meningsutbytet är dock värdefullast. Konferenser och seminarier arrangerade av bankerna har de senaste åren ofta ägnats valutafrågor.

Företagens valutarisker

Bla vid dessa sammankomster har konstaterats, att företagens valutarisker ofta kan reduceras eller rentav helt elimineras genom ökad insikt och förebyggande åtgärder. Uppfattningen stöd av inträngande akademiska undersökningar. Bankernas valutaexperter är dagligen ställda inför tidvis rätt komplicerade garderingsproblem. Deras råd är därför baserade på långvarig erfarenhet. Även tolkningen av valutabestämmelserna kräver ingående sakkännedom.

Att kartlägga företagets valutaposition är en fundamental uppgift. Kommersiella kontofordringar och -skulder i utländsk valuta bör om möjligt bringas i balans. Omdisposition av medel på valutakonton kan verksamt bidra till jämvikten.

En översyn av bankkrediterna i valuta är följande steg. Långfristiga valutalån och kortare krediter för finansiering av import eller export är värda samma uppmärksamhet. Utländska värdepapper och investeringar i utlandet kan vara tungt vägande poster. Olika slag av ansvarsförbindelser gentemot utlandet får icke heller förbises. Fordringarnas och skuldernas räntenivå kräver noggrann jämförelse.

Därnäst bör företagets utländska ”cash management” underkastas kritisk analys. Betalningsvillkoren, betalningssätten och betalningsvägarna granskas därvid ingående. Valutaströmmarnas omloppshastighet kommer då i blickpunkten. Här har den moderna banktekniken öppnat nya vägar.

Väl avvägda valutadispositioner är ett allt värdefullare komplement till produktutveckling och effektiv marknadsföring. Valet av valuta vid fakturering och kreditupptlagning, formulering av kursklausuler och överväganden i samband med multivalutalån kräver samråd med bankernas experter. Vid omväxling, diskontering och deposition av utländsk valuta behövs deras direkta medverkan.

Terminsaffärer i valuta erbjuder ett effektivt skydd mot kursrisker. Terminshandeln är därför värd ett särskilt kapitel.

Tor V Blomqvist DJ

På den oroliga valutamarknaden är bankernas valutahandlare buvudaktörer. Valutaavdel ningarnas tekniskt avancerade utrustning, bla TV-skärmar där den aktuella räntenivån oavbrutet kan läsas, håller dem i ständig takt med tiden.

FORUM 19— 20/80

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."