Draghis löfte blev vändpunkt

av Janne Salonen Forum 2013-01, sida 08, 31.01.2013

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2013

Skicka dina kommentarer tilladressen: feedbackOforum.f

Draghis löfte blev vändpunkt

JANNE SALONEN TEXT

Tongångarna börjar nu tydligt ljusna i bedömningarna av världsekonomin för detta och nästa år. I synnerhet uppfattningen att det värsta av eurokrisen ligger bakom oss har börjat vinna terräng. Det återstår att se om denna spirande optimism infrias.

Avgörande för den nyväckta optimismen anses ha varit europeiska centralbankschefen MARIO DRAGHIS kommentar i somras om att ECB är berett att göra allt som krävs för att bevara euron.

Nu i januari har Spanien kunnat sälja tioåriga statsobligationer för 7 miljarder euro, till en lägre marginal än förut. Denna framgångsrika försäljning förbättrade tydligt stämningsläget vad gäller de skuldsatta euroländernas statsobligationer. Bland andra Portugal ser nu ut att kunna fondera sig på marknaden till rimliga villkor. Under hela fjolåret var Portugal i praktiken utestängt från att kunna anlita normala kredit marknader.

Frågan är om denna spirande optimism bara är en tillfällig respit. För alla de krisdrabbade länderna kvarstår utmaningen att minska på finansieringsgapen i de offentliga ekonomierna, så att de också framöver kan låna på vanliga kreditmarknader. Och det är ett jobb de måste fortsätta med i åratal. Det ta gäller också ett par centrala länder som inte ännu direkt har drabbats, i synnerhet Italien och Spanien. Enallt större fråga blir hur sam hällsfreden i dessa länder ska klara av en arbetslöshet som för till exempel Spaniens del iflera år kvarstår på närmare 25 procent, och en ungdomsarbetslöshet som överstiger 50 procent av arbetsstyrkan.

Htalien är siffrorna ännu inte lika dåliga, men är på väg i en sämre riktning. Landet väntas under detta år hamna i recession, det vill säga att ekonomin krymper med någon enstaka procent. Ifall SILVIO BERLUSCONI gör comeback i parlamentsvalet om ett par månader, kan detta allvarligt drabba Italiens finansiella position. I så fall finns risk att Italien blir ett krisland.

Men tills vidare utlovas inte Berlusconi någon betydande framgång. Den mest sannolika vinnaren anses vara den italienska vänsterkoalitionen; i själva verket skulle fi SPIRANDE OPTIMISM, ECB-chefen Mario Draghis löfte i somras att centralbaken gör allt som krävs fö [n att rädda euron, anses ha varit startskottet till en nyväckt optimism .

nansmarknaderna välkomna en vänsterseger, i synnerhet framom en återkomst av BerIusconi.

Ett bakslag för den spirande globala optimismen kan komma då kongressen i USA ska lyfta gränsen för den federala upplåningen, vilket den måste göra före medlet av maj. Kongressens underhus, representanthuset, kommer med säkerhet att kräva stora federala nedskärningar. Frågan är om någon överenskommelse kan nås mellan kongressen och president BARACK OBAMAS administration.

Återigen kan det vara överhuset, senaten, som medlar mellan Obamas administration och republikanerna som dominerar i representanthuset. Frågan är om den hårda lin jens republikaner som styr i representanthuset tar risken att USA:s federala funktioner börjar avstängas ifall inte upplåningstaket höjs. Också president Obama har tydligt börjat inta en hårdare linje gentemot sina republikanska motståndare, och dettakan bädda för ett krisläge.

Men ifall USA kan avvärja denna onödiga, självförvållade kris, är utsikterna för den amerikanska ekonomin rätt så goda.

I övrigt borde 2013 vara ett år för en spi rande återhämtning i världsekonomin, även om stora delar av EU fortfarande kommer att befinna sigienrecession, i synnerhet de mest skuldsatta euroländerna.

För Finlands del lyder de senaste prognoserna på en svag tillväxt på 1-2 procent. Här blir det givetvis avgörande hur världsekonomin utvecklas, och om det börjar svänga uppåt inom EU och euroländerna.

Också i Finland pågår en debatt om hur den offentliga ekonomin borde anpassas till de svaga tillväxtutsikterna och den fortsatta stora statliga upplåningen.

Allt fler ekonomer varnar för drastiska sparåtgärder eller skattehöjningar i statsfinanserna under den närmaste tiden. Mot bakgrunden av det spirande uppsvinget i världsekonomin ser många framträdande ekonomer (bland andra professor sIXTEN KORKMAN Och JUHANI VARTIAINEN vid Statens ekonomiska forskningscentral) behovet av ytterligare kraftiga åtstramningar i Finland i nuläget som mindre akut, och behäftat med stora risker för den inhemska efterfrågan och sysselsättningen. Viktigare vore att åstadkomma en förbättrad långsiktig, strukturell balans i de offentliga finanserna.