Drogmissbrukare i märkeskostymer
av Heidi Backas Forum 2008-03, sida 46-48, 27.03.2008
Taggar: Personer: Fredrik Ljung Teman: droger
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2088
Drogmissbrukare t märkeskostymer
H Beroende. Tunga droger sprider sig till nya grupper.
Drogmissbrukare i finansvärlden manipulerar sin omgivning, ljuger för chefen och kostar stora summor för arbetsgivaren. De kriminell kontakterna ökar även risken för att drogmissbrukaren begår insiderbrott och tar emot mutor.
HEIDI BACKAS TEXT
RASMUS SNABB BILD
X De nya knarkarna är högutbildade, välklädda och jobbar för högtryck. De är karriärssugna, socialt väletablerade personer med högstatusjobb som konsulter, finansanalytiker ochjurister. Amfetamin, kokain och lugnande piller är en del av vardagen för dem.
Den bild FREDRIK LJUNG målar upp av den nya gruppen knarkare i Sverige ligger långt från stereotypen där knarkaren är en utslagen och hemlös person med spruta i armen på en offentlig toalett. De nya knarkarna finns allt oftare i finansvärlden.
Ljung talar om en värld han själv upplevt, kring Stureplani Stockholm. Efter sin ekonomexamen från Handelshögskolan jobbade han på kon > LJUNG & SJÖBER sultbolag och som ränteanalytiker. I fyra års tid kombinerade han jobbet med dagligt blandmissbruk. Dygnskonsumtionen var som värst uppe i 30 lugnande tabletter, mer än en halv liter sprit, något gram amfetamin eller några tabletter ecstasy. Han åkte runt till ett tjugotal läkare för att få recept på tabletter. På jobbet spred han omkring sig diagnoser som ångest och sömnsvårigheter för att ha något att skylla på då han inte dök upp på möten eller svarade itelefon.
I dag är han nykter och drogfri, och hjälper chefer i näringslivet att upptäcka och hantera alkohol- och drogproblem bland anställda. Själv går han fortfarande på självhjälpsmöten tre gånger i veckan.
a
Var tionde missbrukar. Omkring 10 procent av personalen på en arbetsplats har alkohol- eller drogproblem.
”Alkoholenär fortfarande det stora problemet både samhällsekonomiskt och med tanke på arbetsgivarens kostnader. Men kokainet ökar väldigt kraftigt i Sverige”, säger Fredrik Ljung.
”Mycket tyder på att vinustårinför det som skedde i USA för 20 år sedan med den stora knarkande medelklassen”
Trenden är att missbruket av tabletter och kokain ökar. Också blandmissbruk blir vanligare.
”Vi får in många unga, personer i 20-30-årsåldern som har ett långt gående kokainberoende. Det gäller alla branscher, såväl konsulter som byggarbetare”
Fredrik Ljung driver i dag LJUNG & SJÖBERG, ett utbildnings- och vårdföretag som hjälper företag att hantera drog- och alkoholproblem på arbetsplatsen. Ljung grundade firman tillsammans med MARTIN SJÖBERG som han träffade i en självhjälpsgrupp för missbrukare. Killarna märkte att de hade liknande erfarenhet men från olika branscher.
”Vi kunde härja in i det sista utan att någon tog tag i situationen. Då hade vi redan orsakat stor skada för arbetsgivaren”
De ekonomiska effekterna av ett dolt missbruk är stora för arbets ”Ofta väntar cheferna alldeles för länge med att ingripa. Helst skulle de först se att den anställda har “knarkare” tatuerat i pannan givaren. Hit hör frånvaro, försämrade prestationer och skadad företagsimage. Men ett långtgående narkotikabruk är framför allt en stor säkerhetsrisk.
”Missbrukaren behöver alltmer pengar för att finansiera beroendet, och de moraliska gränserna förskjuts successivt. Förr eller senare kommer missbrukaren i kontakt med kriminella grupper?
Samtidigt ökar risken för att begå insiderbrott och ta emot mutor.
”Chefen har en oerhört viktig roll för att skydda företaget och hjälpa medarbetaren”, säger Ljung.
Jobbet är väldigt viktigt för missbrukaren, eftersom det dels ger pengar, dels är den sista brickan i fasade som visar att läget är under kontroll. Arbetsgivaren har därför sanktionsmöjligheter som familjen och vännernainte har.
I Ljung & Sjöbergs verksamhet ligger fokus på chefen. Då de startade sin verksamhet år 2005 började de med att ordna chefsutbildning för att lära cheferna se signalerna och agera.
”Ofta väntar cheferna alldeles för länge med att ingripa. Helst skulle de först se att den anställda har ”knarkare” tatuerat i pannan”
Efter kurserna hade chefernas ögon öppnats, och de ringde och berättade att de hade missbrukare som behövde behandling.
Till Ljung & Sjöbergs tjänster hör
EE FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 208 ”Om man har en magkänsla av att något inte stämmer, så har man oftast rätt. Jag har inte varit med om ett enda fall där en chefs misstankar om missbru varit ogrundade. nu också utredning och behandling.
”Från första stund involverar vi chefen och HR-avdelningen, och skapar ett lag runt missbrukaren. Under utredningen är förnekelsen ofta stark, och personen motarbetar hela utredningen. Då hjälper det att alla jobbar i ett lag runt personen och att arbetsgivaren får en tät återkoppling?”
Behandlingen är designad för näringslivet, så att personen fortsätter jobba vid sidan om. Den första delen av behandlingen räcker sex veckor och då kan personen jobba upp till 75 procent. Den andra delen av behandlingen pågår i ett år, och består av självhjälpsgrupper två kvällar i veckan.
”Då man klarat det första drogfria året förbättras oddsen för att man klarar flera år”, säger Ljung.
Behandlingen är en blandning av 12-stegsmodellen, som även är känd som Minnesotamodellen, och kognitiv beteendeterapi (KBT).
”De här två metoderna har enligt en svensk studie visat sig vara mest effektiva för missbrukare. Tidigare har man använt antingen eller, men vi kombinerar de två metoderna”
Varje behandlingsgrupp består av tio personer. Ljung & Sjöberg jobbar med personer från alla branscher, men behandlingsgrupperna samlas så att personerna har liknande bakgrund. Tjänstemänien grupp ocharbetare i en annan.
”Det är väldigt jobbigt att gå in i en gruppbehandling. Om man kan identifiera sig och känna samhörighet blir processen lite lättare”
Jobbigt för chefen. Behandlingsprocessen är en tuff tid även för missbrukarens chef. Ljung & Sjöberg coachar och stöder därför chefen genom hela behandlingstiden.
”Vi har varit med om allt från att den anställda hotar med självmord till att direkta hot mot chefen förekommer. Man kan inte nog överskat > SÄ KÄNNE na kan aululål men apar
Lan finns inge ymlome ruk lik ta chefens roll, det är helt avgörande att chefen står kvar”
Tipset till chefer som misstänker att en anställd har drog- eller alkoholproblem är att fokusera på det arbetsrelaterade och på att vara chef. Det är också viktigt att chefen ställer tydliga krav på förändring.
”Prata om frånvaron, de försämrade prestationerna, missade möten eller samarbetssvårigheter, men strunta i anledningen till dem”
De bakomliggande orsakerna utreds senare om situationen inte blir bättre.
”Grundregeln är att om man har en magkänsla av att något inte stämmer, så har man oftast rätt. Jag har inte varit med om ett enda fall där en chefs misstankar om missbruk visat sig vara ogrundade?”
Enda felet chefen kan göra är att vänta och hoppas att allt blir bättre av sig själv eller släppa fokus för tidigt, för då kommer problemen tillbaka.
”Som missbrukare kan man skärpatillsig korta stunder då man vet att strålkastarljuset är riktat mot en.”
En kollega som misstänker missbruk har en skyldighet att åtminstone tala med chefen.
”Det handlar inte om att sätta dit någon, utan om säkerheten för alla och om att hjälpa personen. Att se mellan fingrarna är att hjälpa någon att ta livet av sig”
Ljung säger att den som känner att den orkar och klarar av det själv kan konfrontera den missbrukande kollegan.
”Men man ska åtminstone ge chefen möjlighet att så fort som möjligt se signalerna och ingripa”
De allra flesta som kommer på behandling till Ljung & Sjöberg hariflera år anlitat företagshälsovården och har flera diagnoser på stress och utbrändhet. Ljung & Sjöberg utbildar nu också personal inom företagshälsovården för att göra dem uppmärksamma på missbruk.
Fredrik Ljung är aktuell med den nyutgivna romanen Parasiten, som delvis bygger på hans egna erfarenheter av att vara missbrukare i Stockholms finansvärld. Läs mer om boken på s. 43.
zz 2 = z E > = E z