Du sköna nya telefonvärld...
av Maria Planting Forum 1980-15, sida 10-11, 08.10.1980
Du sköna nya telefonvärld . . .
. Vi har mycket att lära oss då det gäller att utnyttja telefonen — och likaså telefonverkets service — p rationellaste sätt.
T ex ligger vi i Finland långt efter svenskarna med vårt utnyttjande av konferenstelefonen — tilläggsapparaten som används under pågående möte bl a för att ta emot expertutlåtanden så att alla mötesdeltagare hör det — eller telefonkonferensen — mötet som ”beställs” genom det lokala telefonverket. Man slänger tid, pengar och energi på att samlas till möten som lika väl kunde skötas per telefonkonferens.
e Telefonen — för de flesta av oss arbetsredskapet nr 1.
Men hur många känner egentligen till alla (eller ens en del av) de användningsområden som telefonen erövrat under de senaste åren? Vem har stiftat bekantskap med de raffinerade tilläggsanordningar som man idag kan koppla till apparaten?
Och vem har på allvar funderat på att utnyttja den omfattande service som våra telefonföreningar erbjuder — allt från användarrådgivning till växelkonsultering?
Utvecklingen på telefonområdet har skett mycket snabbt. Knappast kunde Bell i sina vildaste fantasier föreställa sig vart hans uppfinning med tiden skulle leda — från enkel ljudöverföring till dataålderns text- och bildöverföring…
Användarna hann inte med
Någonstans på vägen föll iallafall användarna av kärran, För de flesta är telefonen fortfarande ”bara” en telefon, en apparat med lur och nummerskiva som tar emot och sänder ljud. En del av nutidsmänskans vardag, en tingest som hon använder utan att reflektera över att det kanske kunde finnas tilläggsanordningar som skulle göra hennes arbetssituation lättare.
Ett exempel är den automatiska nummerväljaren som spar både tid och pengar — för att inte tala om nerver (vem har inte upplevt situationen då man ringer och ringer till ett upptaget nummer i all oändlighet). Telefonverken erbjuder olika typer av automatiska nummerväljaäre som har en kapacitet på mellan 30 och 120 nummer (varje telefonnummer kan vara 16—18-siffrigt).
Den automatiska nummerväljaren kopplas till telefonnätet med en mellankontakt som kopplas mellan väggkontakten och själva telefonkontakten. Ett litet nätaggregat hör dessutom till nummerväljaren, det kopplas till elnä 1 tet. Inne i väljaren finns batterier som garanterar att de inprogrammerade telefonnumren hålls kvar i apparatens minne också vid elavbrott eller om man vill flytta väljaren från en telefonapparat till en annan.
Apparaten har två olika slags knappar: minnesplatsknapparna som söker fram just det nummer man vill ha, samt programmeringsknapparna som också kan användas som en vanlig knappsats. Enligt uppgift tar det maximalt 15 sekunder att programmera in ett telefonnummer — förutsatt att man lärt sig använda apparaten.
Vid varje minnesknapp skriver man på en remsa in vems nummer som finns programmerat just där, och då man vill ringa till sagda person trycker man bara på knappen. Man behöver inte ens lyfta på luren, signalen hörs ändå. Är numret upptaget, hörs det också, och då trycker man på avbrytarknappen och försöker på nytt efter en stund.
Den automatiska nummerväljaren är idealisk för den som ofta ringer till samma nummer. Samtalen går säkert rätt, och dessutom fungerar apparaten som en telefonbok med eget minne.
Idag finns över 3 000 automatiska nummerväljare i användning i vårt land. T ex inom Helsingfors är installationsavgiften 50 mk och hyran 45 mk i månaden.
Radiopersonsökaren
Radiopersonsökaren är en annan fiffig grej som Helsingfors telefonförening introducerade på marknaden lagom till Kontorstekniska mässan för ett par år sedan.
Erfarenheterna har varit mycket goda från de två åren som radiopersonsökaren varit i bruk i Helsingfors nätgrupp. Den lilla sökaren är just inte större än ett cigarettpaket och väger endast 175 gram. Priset är förmånligt — anslutningsavgiften är 100 mk per sökare samt 45 mk i hyra och serviceavgif per mån. Varje anrop till apparaten kostar en mark.
Konventionella personsökare har redan länge använts av företag och institutioner, men deras användbarhet har begränsats av att den sökta personen endast kan nås så länge han befinner sig inom det egna företagets väggar.
Telefonradiosökaren får kontakt också med en person som är ute tex på kundbesök eller annan arbetskommendering.
Då mobilpersonsökaren (som ordmonstret renlärigt lär heta) introducerades på marknaden, räknade Helsingfors telefonförening med att I 200— 3 500 personer skulle komma att använda sökaren inom en period på fyra år. Idag, två år efter introduktionen, används den redan av drygt 2 500 personer!
Varje sökarapparat har sitt eget telefonnummer som man kan ringa till på s g s hela Helsingfors nätgrupps område. Då någon ringer upp apparatens nummer, ger den ifrån sig en signal som betyder att mottagaren med det snaraste skall ringa till ett på förhand överenskommet nummer. En mottagare kan också ha två olika nummer (t ex ett för chefen och ett för dem därhemma) och då är signalljuden olika.
Apparaten är också försedd med ett minne som gör att användaren själv kan bestämma när han vill ta emot signalen.
Personsökarsystemet omfattar en mikroprossessorstyrd sökarcentral som klarar av 10 000 telefonnummer. Centralen styr och övervakar hela systemets verksamhet.
Sökare istället för telefon
I många fall skulle det säkert bli fråga om direkta inbesparingar om alternativet radiopersonsökare skulle ställas mot alternativet radiotelefon i bilen — och om det förra alternativet då skulle väga tyngre.
Här är det ingalunda meningen att tala föraktfullt om radiotelefonen — tvärtom, den är också en förträfflig uppfinning som behövs — men med tanke på att den ibland är mer en statuspryl än en nödvändighet, är det skäl att noga överväga var en sådan skall installeras för att komma till mest ändamålsenliga användning.
Telekopiering
Bildöverföring per telefon är starkt på kommande inom vårt lands teletrafik. Förväntningarna på det som kallas telekopiering har varit stor, inte minst
FORUM 15/80
Tetefonverket erbjuder olika typer av automatiska nummerväljare som har en kapacitet på mellan 30 och 120 nummer.
från telefonverkens sida. Idag ökar antalet apparater i rask takt, med ca 30 procent årligen. I vårt land finns i detta nu ca 650 telekopieringsapparater.
Med bildöverföring menas elektrisk överföring av bilder (eller kurvor, hela brev, fotografier, ritningar mm) via telefonnätet. kan kopplas antingen till en vanlig telefonanslutning eller till en underanslutning till en växel.
Apparaterna tillhandahålls av telefonverken och telekopieringsservicen omfattar hyran, service av apparaterna och användarrådgivning samt naturligtvis överföringsservicen i telefonnätet. Dessutom får kunden en lista på vilka företag som redan har telekopieringsapparater installerade.
Det finns två typer av telekopieringsapparater i bruk i vårt land — en manuell som fungerar med en hastighet på sex minuter per överföring (den kan också användas med hastigheten fyra minuter per A4 -sida) samt en automatisk apparat som överför bilden på tre minuter (alternativt två minuter per A4sida). Den sistnämnda fungerar också med en hastighet på fyra till sex minuter för att den skall kunna användas tillsammans med den manuella.
Telekopieringsapparaterna förväntas utvecklas kraftigt inom den närmaste tiden. Enligt DI Matti Hyvärinen vid Helsingfors Telefonförening, förbereder man redan idag introduktionen av den tredje generationens telekopieringsapparater i vårt land — en apparat som kommer att fungera med en överföringshastighet på en minut.
DI Hyvärinen uppger att det sannolikt kommer att dröja ett par år innan den generationen finns att tillgå i Finland.
I slutet av 1980-talet kan vi se fram emot ännu en fjärde generation som till fullo skall kunna utnyttja det digitala telefonnätets hastighet på 64 kbit/sek, vilket i praktiken kommer att betyda att en A4-sida skall kunna överföras på 10-—15 sekunder.
Telefonkopieringen har inte bara vi FORUM 15/80
Telekopieringsapparaterna Den lilla behändiga radiopersonsökaren kan spara in stora summor för den som nöjer sig med en dylik iställer för radiotelefon.
sat sig vara bra som sådan, utan också ett utmärkt komplement till ett traditionellt telefonsamtal. Egentligen innebär dess introduktion en ny dimension i hela telefonens användning — synkontakten.
Det kan här nämnas att telekopiering användes framgångsrikt t ex i nyhetsförmedlingen från OS i Lake Placid och Moskva, istället för det traditionella sättet; telex.
Det skall bli intressant att följa med i vilket skede telekopieringen åsidosätter vår traditionella och än så länge oersättliga telex, eller om den någonsin lyckas göra det …
Utrikessamtal till Iokalsamtalspris
I somras kunde man i Hufvudstadsbladet läsa om ett förunderligt system som kallades ”Service 800” som i princip gällde ett telefonsamtal till utlandet till Iokalsamtalspris. En redaktör hade fått reda på att ett dylikt system existerade, men då han satte igång med att undersöka vad som låg bakom denna lockande idé, fann han en oerhörd röra — ingen visste någonting om systemet och ingen kunde heller förklara vad som låg bakom det hela.
Eventuellt kan man sätta den soppan på sommarens, semestrarnas eller det sommarstängda Finlands konto. Sanningen är nämligen den, att Service 800 och det intressanta systemet som bolaget representerar existerar framgångsrikt i Mellaneuropa och i USA.
Det är redan helt möjligt att ringa fjärrsamtal (och to m utrikessamtal) till lokalsamtalspris också i Finland. Det enda som behövs är en liten tilläggsapparat kopplad till det lokala telefonnumret som ändrar samtalet till ett fjärrsamtal som mottagaren betalar.
Ett företag som vill utvidga sin verksamhet t ex på den europeiska kontinenten, men som inte har råd eller resurser att öppna ett eget lokalkontor utomlands, hälsar säkert denna nyhet förväntansfullt. Genom den = lilla tilläggsanordningen kan också ett fin hel Karkkila .
VICHTIS NÄTGRUP . Vichli ‘0. Grånkulla Ha . Kyrkslätt
SER = Än så länge är radiopersonsökarens hörbarhetsområde relativt begränsat, men ändå används den redan av drygt 2500 personer.
ländskt företag vara billigt (nästan ”lokalt”) anträffbart för kunder i utlandet eller utanför den egna nätgruppen. Servicen ”fjärrsamtal till lokalsamtalspris” trampar ännu i barnskorna i vårt land. Man har inte ens hunnit komma överens om vad den skall heta, även om bl a polisen använt systemet för att överföra inkommande samtal till en gemensam dejoureringscentral. Positivt är att notera, att det är ett inhemskt bolag, Outel, i Uleåborg, som tillverkar de tilläggsapparater som än så länge använts i vårt land i försökssyfte.
Mera information behövs
I det senaste numret av Telefoninrättningarnas Förbunds tidning Puhelin (4/80), som i sin helhet var ägnad åt företagens teletrafiksystem, fäller industrirådet P H Pentti några kritiska ord om telefonverkets marknadsföring och information.
I en intervju konstaterar han bl a att telefonverken har många användbara apparater och serviceformer som säkert skulle intressera näringslivet — om man bara visste om dem.
Så sant! Hur många av Forums läsare kände t ex till den lilla behändiga radiopersonsökaren som i Helsingforsregionen funnits på marknaden i över två år? Eller vem hade hört talas om den automatiska nummerväljaren som kan spara både dyrbar tid och tålamod? Och hur många är det som på allvar övervägt telekopiering mellan sitt företags olika verksamhetsorter?
Kostnaderna är redan idag förhållandevis anspråkslösa — förutsatt naturligtvis att man satt sig in i vilka alternativ som erbjuds och noga övervägt vilka telefonsystem just det egna företaget behöver.
Det är alltså inte kostnaderna det kommer an på. Det är informationen som är den springande punkten. En kraftigare — marknadsföringssatsning och aktivare informationsverksamhet från telefonverkens sida skulle inte vara ur vägen.
Maria Planting 1