Dyrbar men billig, personlig men massprodukt
Forum 1977-13, sida 18-19, 14.09.1977Taggar: Teman: försäljning
Dyrbar men billig, Personlig men massprodukt
Vad är det som alla får men ingen annan har, som är dyrbar men helst kostar högst femtio penni? Det är naturligtvis firmans reklamgåva. Eller presentartikel, minne, SP-föremål. Kärt barn ha många namn.
Hur är det med er egen firmagåva? Är den smart, representativ och originell? Eller håller ni er til kulspetspennorna?
Nu i september är det dags att börja fundera på julgåvorna till kunder och affärsbekanta. I samma veva kan man titta över de reklamgåvor so delas ut året runt.
Den klassiska är alltså: kulspetspennan. Antagligen också den optimala. Inte så billig att den genast slängs, men inte heller för dyr. Effektiv som påminnare, man håller den i handen flera gånger och långa stunder varje dag. Givarens namn snurrar framför ögonen.
Men urvalet har blivit mångsidigare. Företagen delar ut tröjor, plånböcker, ficklampor, kalendrar hattar och äggkokare.
ww Sverige får vid årsskiftet en ny lag som förbjuder alltför dyrbara företagspresenter. I Finland har vi inte haft någon debatt om frågan. Den typiska firmapresenten är hos oss vanligtvis anspråkslös. Gränsen mellan present och muta tycks vanligtvis inte ge bekymmer.
Men står stora affärer på spel förekommer hårda satsningar för att hålla den potentiella kunden på gott humör. Resor i studiesyfte torde vara rätt vanliga. Dyrbara varuprover för privat bruk hör man talas om. Också om moralen internationellt sett är hög i Finland, så vet egentligen ingen hur landet riktigt ligger. Det är farlig mark att beträda och uppgifter är svåra att få.
Den här supernivån vet de firmor som specialiserat sig på att sälja presentartiklar till företagen ingenting om. Där rör man sig på kulspetspennornas trygga mark. Och det ska vi också göra i den här artikeln.
1 — Nej, depressionen har inte drabbat presentartiklarna, säger pol mag Jussi Carpén vid Berner Ab. Utdelningen har kanske något minskat, men inte alls lika mycket som reklamen som helhet.
Företagens reklamartiklar ska inte kallas presenter, utan påminnelser, anser Carpén, Påminnelserna hos Berner tar sig formen av pennor, ficklampor, nåldynor, engångsregnplagg och cigarettändare. I mån av möjlighet något som för tanken till företagets egna produkter. Och om en ny produkt lanseras så åtföljs den vanligtvis av en kampanjutdelning av ett sådant ”påminnelseföremål”, vars värde ligger från 50 penni till 3, 4, 5 mark. Firmans eller produktens namn har diskret framtoning. — I det ögonblick mottagaren får en känsla av att man via gåvan försöker påverka honom har man gjort sig själv en björntjänst, säger Carpén. Här går gränsen mellan korruption och gåva.
Anskaffningarna görs inte centraliserat, utan från fall till fall från den förmånligaste leverantören.
Vid Oy Esso Ab har de dåliga tiderna däremot kraftigt minskat reklamgåvorna. De inkluderas inte i den egentliga reklambudgeten men utgör ungefär 1—2 procent av reklamkostnaderna, och tendensen är minskande.
Esso är det enda av de tillfrågade företagen som har skriftliga regler för både givande och mottagande av mutor. De förbjuds strängt. Och gränsen går enligt informationssekreterare ekonom Onni Tetri vid den första undermedvetna tanken på att man via gåvor skulle kunna påverka beslutsfattandet eller attityderna. Esso koncentrerar sin givmildhet till julhälsningarna. Det blir affärsgåvor snarare än reklamgåvor och det är personalen som i sista hand besluter till vem de ges. Kalendern är den typiska gåvan. Den innehåller samtidigt nyttiga uppgifter om företagets verksamhet och kostar 10—20 mark. 95 procent av Essos gåvor kommer från hemlandet, ett specialdrag i en bransch som annars stort domineras av utländska tillverkare. På deh här marknaden har finländarna svårt att hävda sig, det är låglöneländer med massproduktion som dominerar presentartikelmarknaden, Esso ger sällan reklamgåvor som direkt anknyter sig till den produkt företaget säljer. Men man tycker om att ge nyttiga och användbara föremål. Namnet förs fram diskret ibland saknas det helt.
— Hos oss är reklambudgeten fast knuten till omsättningen, berättar försäljningschef Keijo Karvonen som ansvarar för butiksavdelningen vid Instrumentarium Oy.
I budgeten görs en prognos för den kommande försäljningen — just nu
FORUM 13/77
Företag som specialiserat sig på presentartiklar rör sig mest på kulspetspennornas trygga mark.
mycket dyster — och en viss, alltid bestämd procent av omsättningen anslås för reklam. Vår utdelning av reklamgåvor är så liten att man nästan inte kan nämna det, uppger Karvonen. Gåvorna väljs bland företagets egna produkter. Ofta är det olika elektriska grejor, som äggkokare, värmeplattor och dylikt. Vilken julklappen ska bli i år har man ännu inte beslutit. Men fördelen med egna produkter är att namnet på ett naturligt sätt kommer fram på själva gåvan. Det finns ju där redan!
Här är det alltså också mest julgåvor som ges, och praktiskt taget inte alls reklamgåvor under årets lopp. En ny affärskontakt kan dock få en present, och en ny produkt kan skickas ut som ett slags prov, för att få ett uttalande om hur den fungerar.
Egna produkter kan knappast Oy Veho Ab dela ut som firmapresent. Direktör Lasse Salonen kan inte räkna ihop reklamgåvornas sammanlagda värde eftersom de olika avdelningarna för det mesta gör sina egna anskaffningar. Bildäcksavdelningen delar ut rätt mycket tröjor. De flesta presentartiklarna gör reklam för Mercedes Benz och BMW, för japanska Honda förekommer mycket litet sådant. Typgåvorna är pennor, manschettknappar och plånböcker, allt mycket ”manliga” föremål, och på dem är det naturligtvis bilmärket som förs fram, inte företagets namn. Utdelning sker vid skilda PR-tillfällen, i någon mån i samband med normala affärer. Gåvans pris är på intet sätt i proportion till varans, framhåller direktör Salonen. Om man köper en lastbil för 300 000 mark och får en 30 marks gåva, så är nog gåvan närmast att betrakta som en vänlig gest. Julgåvan hos Veho är redan traditionell: kalkon. Det har man tänkt fortsätta med.
På sommaren infaller Oy Hartwall Ab:s säsong också när det gäller presentartiklar. Då går det åt mycket kapsylöppnare, pennor och t-skjortor, som numera fått vika alltmera för sommarhattar. Den sk massgåvan kostar mellan 2—3 mark och ‘beställs i mycket stora partier. Hur det ny reklamförbudet kommer att inverka på reklamgåvornas utdelning är inte helt klart. Till konsumenterna får man inte dela ut reklamföremål utan endast till personer som sköter import, försäljning osv. Kanske kan man vänta att reklamansträngningarna i fortsättningen koncentrerar sig på mellanledet, de som betjänar de slutliga konsumenterna.
I allmänhet tyckte man på företagen att principerna i Finland är sunda när det gäller företagspresenter och att moralen är god. Men man är medveten om att det är svårt att dra gränserna. De växlar från person till person, från företag till företag och från land till land.
De företag som deltar i internationella utställningar ute i världen rustar sig vanligtvis med olika typer av reklamgåvor beroende på i vilken del av världen utställningen försiggår. Vanligtvis sträcker sig sortimentet ungefär från pennor till små Vodkaflaskor.
Praxis för utdelningstillfället varierar också. Hos oss kommer gåvan ofta fram när affären är gjord. I andra länder är presenten nödvändig för att det ska bli affär av. Den anses som en vänlig gest, om den inte ges kan försäljaren hälsa hem.
Men som sagt, det är masspresenterna vi här i huvudsak har talat om. De mera subtila och exklusiva formerna av företagspresenter är också hos oss svåra att få ett grepp om.
aktuellt
Från färdig processteknik till WC-papper
DEN NYA TELKO-HALLEN i Hertonäs bjuder faktiskt på ett digert sortiment. Denna, hallnätets tionde försäljningspunkt, är avsedd att betjäna kunderna i Stor-Helsingfors. Invigningen av hallen ägde rum den 23 augusti och festtalet hölls av ordföranden för Helsingfors stadsstyrelse, DI Kari Rahkämo.
Telko-Hallens areal är 2000 m?, varav försäljningslagret utgör 1400 m? och affärsoch utställningsutrymmet 600 m?, Läget är centralt och trafikförbindelserna goda; en varustation för järnvägstransporter ligger alldeles intill och den nya
FORUM 13/77
Metro-stationen växer långsamt upp i grannskapet. Hallen lagerför ca 10.000 olika produkter och försäljningen handhas av en skolad yrkeskunnig personal — inemot 20 experter på industrivaror och byggmaterial. Kundservicen är snabb och effektiv tack vare bla modern ADB-teknik. Invid Telko-Hallen i Hertonäs befinner sig även företagets kemikalie- och förnödenhetslager, stållager samt det nya huvudkontoret. Att driva järnaffär går inte mer i dagens läge med att ha en allroundbutik i centrum av staden. Att betjäna industrin och byggsektorn | är inte mer det samma so att betjäna sas gatans konsument. Utvecklingen har här lett till att man måste upprätta speciella distributionspunkter som dels fung erar som varuhus dels som stora centrallager, sade VD för Telko, ekonomiemagister Erkki Railo, vid hälsnings talet.
19