Dystra utsikter för USA-ekonomin

av Mats Kockberg Forum 1981-20, sida 18, 16.12.1981

Taggar: Personer: Ronald Reagan Orter: USA Teman: ekonomi

Den av president Ronald Reagan ledda nya ekonomiska politiken i Förenta Staterna har råkat i blåsväder i oc med att de flesta indikatorer nu pekar på en recession, som kan bli både djup och långvarig. Också i Reagans egna läger hörs nu mången tvivla på att den nya administrationen kommer att nå de mål som ställdes upp vid makt övertagandet i januari 1981.

Dystra utsikter för USA-ekonomi Ö De senaste uppgifterna om det ekonomiska läget i Förenta Staterna har inte varit särskilt upplyftande för president Ronald Reagan och hans stab. Arbetslöshetssiffrorna för oktober översteg 8,5 miljoner personer — dvs omkring 8 procent av hela den arbetsföra befolningen. Senast noterades lika dystra siffror under den recession som inföll efter oljekrisen åren 1974—75.

Också en rad andra tecken tyder på att USA-ekonomin drabbats av en djupare kris än vad man ännu för ett halvt år sedan föreställde sig. Försäljningen av nya bilar föll i oktober med hela 27,2 procent jämförd med motsvarande må 18

Efter att under d tre första kvartalen av 1981 fått regera under förhållandevis positiva betingelser kommer president Reagan uppenbarligen under den kommande vintern att möta ökat motstånd då det gäller att föra en konsekvent ekonomisk politik.

nads siffror året innan. Trots kraftiga rabatter och förmånliga avbetalningssiffror nåddes nu den lägsta bilförsäljningsvolymen sedan år 1958. Också den övriga handeln såg dystert på läget; effekterna av den skattesänkning som trädde i kraft den 1 oktober har hittills uteblivit och detaljhandeln väntar en magrare julförsäljning än på många år.

Också bostadsmarknaden har — främst på grund av den höga räntefoten — råkat i svårigheter. Volymen i september var den lägsta på sex år och priset på fastigheter sjönk kraftigare än någonsin under hela efterkrigsperioden. Den åtstramade penningmarknaden gö sig vidare gällande i investeringsstatistiken — orderstocken då det gäller exempelvis maskiner och förnödenheter är just nu den lägsta på fem år.

Obefogad optimism?

Dessa ekonomiska indikatorer har vållat en hel del huvudbry i Vita Huset. I samband med presidentskiftet i januari 1981 lovade den nya republikanska administrationen få den amerikanska ekonomin på fötter före utgången av år 1984. Man tog främst sikte på att åstadkomma balans i den federala budgeten, dämpa inflationen, öka investeringsbenägenheten och produktiviteten och sålunda i största allmänhet vitalisera näringslivet.

Ekvationen skulle fås att gå ihop genom kraftiga budgetnedskärningar inom samtliga federala sektorer med undantag av försvaret, skattesänkningar och en strikt finanspolitik. Det ambitiösa programmet baserade sig på en överoptimistisk prognos, som bla den blivande budgetchefen David A Stockman varit med om att utforma. De ekonomiska reformerna som man ämnade vidta skulle snabbt medföra ett uppsving, hävdades det i rapporten.

Reagans ekonomiska program hade från början splittrat de republikanska leden och även inom näringslivet såg många med skepsis på presidentens möjligheter att ro iland hela paketet. Grundmålsättningen — att lätta på skattetrycket och minska den offentliga sektorn — rådde det självfallet enighet om. Men de allra mest ortodoxa ”monetaristernas” och ”utbudsekonomernas” tankegångar har aldrig gått hem på Wall Street.

Den allmänna stämningen inom Reagans stab var tämligen optimistisk fra forts. sid. 20

FORUM 20/81