Kärvare klimat för företagsamheten

av HN Forum 1981-20, sida 07, 16.12.1981

ledaren

KLIMATET FÖR FÖRETAGEN och företagsamheten i vårt land har under några år varit gott. Intresset för företagen och deras verksamhetsförutsättningar har varit stort både hos allmänheten och beslutsfattarna. Företagarnas sociala anseende har stigit från utsugarvågdalen. Betydelsen av de ekonomiska realiteterna har accepterats och detta har medfört konkreta — låt vara begränsade — förbättringar i företagens verksamhetsbetingelser. Det internationella konjunkturläget har, trots att någon stark och enhetlig högkonjunktur inte rått, ändå gett företagen den draghjälp de behöver i en ekonomi så beroende av utrikeshandeln som vår.

Dess värre förefaller klimatet att hålla på att svänga mot det sämre.

Först och främst är de flesta bedömare eniga om att den internationella konjunkturnedgången kommer att pågå längre än vad som först antogs. Den antas visserligen inte bli så djup som sjuttiotalsrecessionen, då oljechocken inte varit lika stark och eftersom uppsvinget inte varit så starkt som 1973—74. Då fördjupades ju krisen av överstora lager och överkapacitet.

I stället kan man anta att recessionen förlängs genom den strama penningpolitik som inflationsbekämpningen kräver. Betydligt reducerad inflationstakt anses fortfarande både i hemlandet och utomlands vara en förutsättning för ett balanserat och bestående uppsving. I de flesta länderna förefaller man beredd att hålla fast vid den strama

FORUM 20/8 penningpolitiken även till priset av en hög arbetslöshet.

Beträffande det samhälleliga klimatet är utvecklingen inte lika tydlig, men tecknen på ett försämrat klimat börjar synas.

Vi har tidigare på denna plats konstaterat, att det förestående presidentvalet lett till politisk handlingsförlamning och till att den ekonomiska politiken glömts bort. Emellertid tyder valkampens hetta nu på att presidentspelet inte kommer att vara slutspelat i och med att valet förrättats den 26 januari. Talet om svårigheter vid bildandet av en ny regering efter valet ger skäl att frukta, att förlorarna i valet kommer att vara ute efter revansch på politikens övriga vädjobanor. Risken finns att vi får en politiskt orolig vår, då den ekonomiska politiken fortsättningsvis får stå i bakgrunden. Den tvååriga inkomstpolitiska uppgörelsen kan, ironiskt nog, komma att bidra till instabiliteten genom att inte ens behovet att ro i land en inkomstpolitisk helhetsuppgörelse finns som en knölpåk för att tvinga fram en regeringsbildning i tid.

För det tredje tycks den föreståelse för företagsamheten, som föddes bland beslutsfattarna under den förra recessionen, hålla på att avta. Under budgetdebatten misstänkte man på vänsterhåll, att näringslivets företrädare är ute i ogjort väder då de varnar för det försämrade ekonomiska läget. Kraven från näringslivet på fortsatta reformer inom bla skattepolitiken har uppfattats och stämplats som krav på ökat stöd och bevis på at man aldrig är nöjd inom näringslivet. Industrins försök att stimulera diskussionen om företagens finansieringsfrågor har försmädligt avfärdats som en orealistisk ”julklappslista”.

Bakom denna kantring i opinionerna ligger deis en känsla av att företagen, i ljuset av ökande arbetslöshet och permitteringar, inte levererat vad samhället ansett sig ha köpt genom stimulanspolitiken, dels en benägenhet bland politikerna att överdriva stimulanspolitikens omfattning och roll. Man ser sjuttiotalets stimulansåtgärder som bestående reformer i den ekanomiska politiken och inte som den samling av i huvudsak temporära lättnader ) en kris som de i verkligheten var.

Sjuttiotalets stimulanspolitik var avsedd att föra oss ur den föregående krisen och inte någon biljett till ett ekonomiskt tusenårsrike. Den försämrade sysselsättningen är inte ett bevis på att politiken misslyckades eller att företagen svikit sitt ansvar.

För beslutsfattarna gäller det alltså att inse, att dagens ekonomiska läge kräver färska mediciner och att reformerna i den ekonomiska politiken och skattepolitiken inte skett enbart genom att man talat om behovet av dem.

Näringslivet å sin sida bör inte avskräckas av det kärvare klimatet och svara med samma mynt. Tvärtom kräver läget att företagen slår vakt om den trovärdighet och det förtroendekapital som byggts upp under de senaste åren.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."