EEC-debatten i ett nötskal

av Hans J Sjöstedt Forum 1973-08, sida 15-16, 04.05.1973

EEC-debatten I ett nötskal

Av Hans J Sjösted e På den tiden då dagspressens sportsidor ännu var riktigt läsvärda — att de nuförtiden inte alltid är det, kan lämpligen skyllas på radions och särskilt TV:s genombrott, — på den tiden alltså, förekom ofta i större sammanhang rubriken: VAD MAN SADE. Där fick idrottsmännen schavottera med mer eller mindre intelligenta kommentarer efter väl — eller illa — genomförd kamp.

9 Detta uttryck, VAD MAN SADE, slog häromsistens FORUMS redaktion, som länge grubblat över den ekvilibristik våra politiker presterat i samband med ett eventuellt finländskt EEC-engagemang. I denna ”kamp”, Finland kontra Europeiska Gemenskapen, har det pratats länge och mycket. Men, när man börjar rota i det samlade textmaterialet om våra EEC-planer, med siktet inställt på VAD MAN SADE, kommer man snabbt fram till att rubriken är fel. En mycket mer adekvat överskrift är VAD DOM SÄGER! Just det, med utropstecken och allt.

9 Under studiet av textklippen under ca ett års EEC-debatt har man mången gång haft anledning att låta ögonbrynen skjuta i höjden. Snacket har gått kors och tvärs. Vad våra augurer bland annat yttrat får nu passera revy.

Forum 8/1973

Om begreppet EG och EEC se rutan på sid 36.

1.3, 72 Mauno Koivisto vid SDP:s partikongress: — EECfrågan är ingen partipolitisk fråga och regeringen är inget partiorgan. Den kan tvingas att fatta även obehagliga beslut.

12. 4. 72 Seppo Lindblom: — Regeringen är av den åsikten att det är skäl att ”studera korten” och detta kan leda till resultat som också kan tillfredsställa en arbetarregering. Avgörandet ligger nu hos politikerna. Förutsättningen är att landets ekonomiska tillväxtskraft kan bevaras liksom också landéts neutralitetspolitik, så att dess pålitlighet i de storas ögon bibehålles.
13. 4. 72 Jussi Linnamo: — Finland kan inte acceptera det förslag till frihandelsavtal med EEC som kommer att läggas fram efter ministerrådsmötet den 24 april. Föslaget är klart sämre än det som arbjudits andra neutrala länder.

24, 4, 72 Paavo Aitio: — Finlands bindning vid EEC på vilket sätt som helst kommer att skada våra handelsförbindelser med Sovjetunionen. Det är inte endast en fråga om handel utan även om vår utrikespolitik, förhållandena mellan Finland och Sovjetunionen.

4. 6. 72 SDP:s partikongress i Tammerfors: — Kongressen gav grönt ljus för fortsatta förhandlingar med EEC och konstaterade att ståndpunkt kan tas först då resultatet föreligger och då det framgår om detta resultat kan anpassas till partiets utrikespolitik, permanenta prisregleringsfullmakter, en lag om förhindrandet av marknadsstöringar samt på lagstiftning baserade åtgärder för dirigering av kapitalsrömmarna.
5. 6. 72 SFP i Helsingfors: — Ett avtal med det utvidgade EEC om tullfrihet för finländska industrivaror är en nödvändighet för att trygga den för Finland livsviktiga exporten. Det är dock av synnerlig vikt att Finland vid ett avtal med EEC uttryckligen förbehåller sig full frihet att utforma sin egen politik i fråga om u-områden, miljövård, socialskydd och ekonomi.

Vänd 1 9. 6. 72 GALLUP: — Varannan finländare för avtal med EEC. 16 procent anser att vi bör hålla oss utanför.

22. 6. 72 EEC-debatt i riksdagen: — Partiernas ståndpunkt i sk nötskal: — Soc.dem: — Avtal på vissa villkor. DFFF: — Frihandelsavtal bör avvisas. Kokoomus: — Nej till avtal är tillbakagång. CP: — Små möjligheter för minoritetsregering. SFP: — Stöd för förhandlingar. Liberalerna: — Finland bör egoistiskt driva endast sina egna handelspolitiska intressen. Landsbygdspartiet: — Motiv finns för kritisk hållning. Kristliga förbundet: — Inga hinder finns för avtal.
23. 7. 72 Niilo Hämäläinen: För att skydda vår ställning vid eventuella avtal behövs lagreformer, vilka skulle gälla pris- och konjunkturpolitiken, dirigeringen av kapital och användningen av valuta. Speciellt viktigt är att skydda arbetstagarna vid företagsfusioner.
24. 7. 72 Ulf Sundqvist: — Resultaten av EEC-förhandlingarna verkar inte positiva. Finlands framtida handelspolitiska ställning kräver nya ekonomisk-, struktur- och andra samhällspolitiska åtgärder. Riksdagens borgerliga grupper har i sinom tid bollen i fråga om lösningen av dessa åtgärder. Då ser man vem som står i vilken grupp.
25. 7. 72 Jussi Linnamo: — Tullskyddet för de känsliga branscherna är en av de mest betydande segrarna i EECavtalsförslaget som färdigställdes på måndagen.

EEC-AVTALET PARAFERADES I BRYSSEL

Finland. paraferade jämte fem andra EFTA-länder EEC-avtalet den 21. 7. 1972. Däremot fattades intet beslut om själva undertecknandet av ett EEC-avtal, Denna procedur uppsköts som det sades ”tills det inrikespolitiska läget i Finland medger en behandling av EEC-frågan. ”(Läget har ännu inte medgett något sådant! Forum)”.

4, 8, 72 Lars Dufbolm: — Det vore därför av vikt att nu alla de kretsar, som av blåögdhet — äkta eller oäkta — hävdat att EEC-avtalet är ”blott och bart ett tullavtal av sedvanlig art” utan några influenser i fråga om vår sociala och ideologiska samhällsstruktur och -balans, bekänner färg: Håller de fast vid sin tro, bör de kunna sträcka sig till att ge de många klentrogna garantier, de fullmakter för behövliga reglerande och balanserande ingripanden, som regeringen begär.

5. 8. 72 Samuli Suomela: — Lantbruksexporten ser inget hinder i ett avtal med EEC. Om man låter bli att underteckna avtalet, kommer vår lantbruksexport tvärtom i en osäkrare och sämre ställning än den man nått fram till genom förhandlingarna.
6. 8. 72 Sulo Penttilä: — Finlands metallarbetarförbunds ståndpunkt till en EEC-lösning är ”negativ med förbehåll”.
7. 8. 72 Veikko Saarto (DFFF): — Ett godkännande av EECavtalet skulle innebära att emigrationsströmmen från Finland till Sverige skulle bli starkare, att arbetslösheten skulle öka och att Finlands betalningsbalans ytterligare skulle förvärras.
8. 9. 72 Matti Louekoski (SDP): — Inom EG strävar man i motsats till EFTA att. likrikta medlemsländernas handelspolitik vilket kan väntas innebära att trenden i EFTA-handeln förstärks inom EG. Dett betyder ait exporttrycket på Finland ökar, att koncentrationen inom företagen fortsätter intensivare än hittills, att internationella konjunkturväxlingar påverkar finländarnas livsvillkor i högre grad och att den bristande regionala jämlikheten ökar.

1 19. 9. 72 Johan Nykopp: — EEC-avtal ger oss del av större kaka. (Rubrik i Hbl. 13. 10. 72 Ahti Karjalainen: — Frihandelsavtalet med EEC tas upp i normal ordning då det för ett beslut i saken erforderliga utredningarna och förhandlingarna är klara. Den av regeringen tillsatta EEC-kommittén får sitt utlåtande färdigt inom utsatt tid före den 20 oktober. — Då republikens president avlägger ett officiellt besök i Holland den 24—27 oktober är det realistiskt att anta att den avgörande behandlingen av EEC-frågan kan äga rum först kring månadsskiftet.

21. 10. 72 ”Socialdemokratiskt regeringshåll”: — EEC-avtalet kommer inte att undertecknas av regeringen innan socialdemokratiska partirådet beretts tillfälle att ta ståndpunkt till avtalet och det inrikespolitiska lagpaket som i enlighet med socialdamokratiska partikongressens beslut utgör ett socialdemokratiskt villkor för avtalet. Partirådet har sammankallats till den 15—16 november och det är osannolikt att partirådet, för att möjliggöra ett tidigare datum för undertecknandet, sammankallas därförinnan. 26. 10. 72 Esko Niskanen, (SDP): Såvida lagarna motsvarar socialdemokratiska partikongressens krav kommer partirådet vid sitt möte 15—16 november att besluta att EEC-avtalet undertecknas.
22. 10. 72. Sulo Penttilä, Metall: — Fackföreningsrörelsen stöder ett sådant ekonomiskt samarbete, som från jämställd bas ger alla länder möjlighet att oberoende av storlek, utvecklingsgrad eller samhällsskick verka för att trygga folkets intressen. EEC är på grund av sin övernationella karaktär en diskriminerande enhet, medan SEV saknar denna karaktär. — Då man förbereder sig på att fatta ett beslut måste man beakta de svårigheter och olägenheter ett beslut för med sig. Därför är det enligt vår åsikt viktigt att aktivt arbeta för att utöka handeln med SEV. Ju större del av vår import och export som faller på SEV desto större är vår obundenhet med EEC. Då vartdera alternativet är jämställt, är endast ordet ”tvångsläge” en sak vars svårighetsgrad är svår att uppskatta med tanke på den egna utvecklingen. (?) (Frågetecknet är FORUMS).
23. 10. 72. Johannes Virolainen, i Suomenmaa: — Förlängningen av president Kekkonens mandat utgör en ”oskiljaktig del” av EEC-paketet.
24. 10. 72. Hbl-kommentar: — Sammankopplingen av undantagslagen med presidentens mandatförlängning motiveras. med att Finland genom att säkra Kekkonens återval före EECpaketets undertecknande ger en garanti för att landets utrikespolitiska linje inte förändras, en garanti, som anses nödvändig framförallt med tanke på relationerna österut. Sammankopplingen av de inhemska undantagslagarna sker åter på krav av socialdemokraterna. Priset för EG-avtalet skulle sålunda bli dels undantagslagen för Kekkonens återval, dels fullmaktslagarna, och de partier, som skall betala detta pris, är framförallt samlingspartiet och de båda folkpartierna som gjort invändningar både mot undantagslagen och långt gående fullmaktslagar.

Här stod man alltså i slutet av oktober 1972. Och just då började det hetta till ordentligt. Hur hett det blev i debatterna återkommer vi till i nästa nummer då vi följer upp replikskiftena till den dagens datum.

KÄLLA: — Hbl:s klipparkiv. Forum 8/1973