Effektiva datanät bistår Östersjöns stora lyxkryssare

av Bjarne Nyman Forum 1991-10, sida 22-23, 29.08.1991

Östersjöns s

Text: Bjarne Nyma stersjöns nya lyxkryssare Silja

Serenade och systerfartyget

Symphony är annorlunda. Jämfört med de tidigare fartygen, som seglade mellan Helsingfors och Stockholm. Det märker passagerarna genast när de stiger ombord.

Resenärer och grupper blir individuellt betjänade. Personalen är hela tiden medveten om behövliga arrangemang, inklusive hytter och nycklar. Bakom det hela — utöver personalens yrkesskicklighet — finns avancerade datasystem, både på fartygen och på landbacken i Helsingfors, Åbo och Stockholm.

Datorer har länge använts inom passagerartrafiken till havs, till exempel för platsbokning och för att handha kontorsrutiner. Men lokala nätver! har tillsvidare lyst med sin frånvaro på fartyg.

— Redan när fartygen planerades konstaterade vi, att ett lokalt nätver ombord vore till stor hjälp både med tanke på passagerarservicen och övriga rutiner, berättar planeringsche Kari Lummejoki vid Silja Lines hu vudkontor i Åbo. — Tanken på e lokalt nätverk med PC-datorer var alla fall fftämmande inom vårt företag, eftersom vi nästan uteslutande vant oss vid att använda centraldatorer och terminaler.

f t 22

Efter en inbördes jämförelse av olika alternativ framstod ett lokalt nätverk i alla fall som det bästa alternativet.

Informationen i flera olika miljöer

Planeringen av det lokala nätverket ombord på Silja Serenade, som färdigställdes först av de två systerfartygen, började våren 1989. Arbetet baserades på de existerande centraldatorerna på land och de funktioner och cen Planeringschef Kuri Lummejoki och kapten Kari Larjo diskuterar datanätet, fartvgets “nervsystem”.

Kongresservitrisen ombord checkar beställningarna med dator.

Effektiva datanät bistår tora lyxkryssar traldatorer som låg i åtanke för själva fartyget.

— Den främsta målsättningen med fartygsnätverket var att få terminalförbindelser till alla centraldatorer från alla arbetsstationer ombord på fartyget, berättar Kari Lummejoki. — Vi ville på detta sätt ge alla, som använder lokalnätet. möjlighet att stå i förbindelse med centraldatorerna utan mellanhänder.

Också bristen på utrymme för kontorstutiner och service talade för valet av ett lokalt nätverk. När man vill ha

Silja Serenades kapten Kari Larjo på kommandobryggan.

10/1991 FRUN så stora utrymmen som möjligt för passagerarna är det av nöden påkallat att arbetsutrymmena för personalen blir rätt trånga jämfört med förhållandena på land.

Lokalnätet effektiverar det dagliga arbete — Trots att vi använder oss av många olika centraldatorer ville vi ha endast ett kablage. Dessutom hade vi som målsättning att få cn fungerande dataöverföring från land till fartyget och tvärtom, säger Lummejoki.

Den fjärde målsättningen för det lokala nätet var att skapa ett enhetligt kontorssystem ombord.

— I det här skedet, när nätet har varit en tid i användning kan jag bara konstatera, att det har fungerat enligt förväntningarna, säger systemplanerare Turo Niemi vid Silja Lines huvudkontor i Åbo.

— Trots att lokalnätet är nytt för många. har det tagits emot med glädje bland personalen. Det behövs dock ännu utbildning, för att vi skall kunna få ut så stor nytta som möjligt av nätet.

Silja Serenades och Symphonys nät baseras på ScaNet-kort i PC-datorer, totalt ett trettiotal på fartyget. Den fysiska basen är ett fiberoptiskt nät, vars olika delar har kopplats ihop med hjälp av multiportrepeaters. I fartygets datacentral finns, förutom fartygsdatorerna, den Novell-server med programvara, som utgör kärnan i fartygsnätet. Allt kablage. alla nätkort, repeaters och nätprogram har levererats av Nordic Data Comm. Utöver de cirka 30 PC-datorerna ombord finns det fem laserskrivare och cirka 20 matrisskrivare inkopplade i nätet.

Bryggor förena fartyget med land

Fartygsnätet kopplas i hamnarna ihop med landnäten via TransLan-bryggor, också de levererade av Nordic Data Comm. Sådana bryggor finns förutom på fartyget i Helsingfors, Åbo och Stockholm.

När fartyget är tex i Helsingfors hamn. kopplas dess lokala nät via Trans-Len-bryggan ihop med cen Trans-Len-brygga på land och förbindelsen med datorerna på land är därmed öppnad. Via TransLan-bryggan i Helsingfors kommer man vidare till det lokala nätet och centraldatorerna vid huvudkontoret genom den brygga som finns i Åbo.

Vid behov kan samma princip utnyttjas om användaren via Helsingfors vill ia kontakt med datorerna i Stockholm. Situationen i hamnen i Stockholm är likadan. Behövlig data kan bekvämt överföras mellan datorerna

F- RUN, 10/1991

Gågatan ombord på Silja Serenade. n på fartyget. i hamnen och vid huvudkontoret.

Kontorssystemet och bokningssystemet används mest

I Novell-servern ombord på Serenade finns ett integrerat kontorssystem, som utöver vanliga applikationer såsom ordbehandling och tabellkalkylering innehåller elektronisk post, en kalenderfunktion och ett tidövervakningssystem. Av dessa används den elektroniska posten flitigast av personalen.

— Det är bekvämt att sända meddelanden till andra medarbetare på fartyget eller på land. På fartyget är applikationen speciellt nyttig, eftersom meddelanden också kan sändas till medarbetare i nästa skift, berättar Niemi.

Kaptenen flitig användare

Kapten Kari Larjo på Silja Serenade har under årens lopp aktivt noterat datorernas intåg på fartygen och har även själv på ett betydande sätt varit med och utvecklat olika system, främst på navigationens område.

I befälhavarens arbetsmiljö, dvs på kommandobryggan kan kaptenen via nätanslutna PC-datorer stå i kontakt med alla resurser i nätet. Det går till exempel att ta kontakt med fartygets allmänna tekniska system, som kontinuerligt samlar in information från mer än 2 500 mätpunkter på fartyget. När som helst går det att kontrollera vilket läget är i olika delar av fartyget, t ex bränsleförbrukningen, vilka branddörrar som är öppna, hur mycket det finns i vattentankarna, OSV — Systemets viktigaste funktion är att beräkna fartygets stabilitet, som man alltid bör känna till med tanke på säkerheten. Alltid när vi lägger ut från hamnen beräknas fartygets stabilitet på basen av de uppgifter som systemet samlat in och antalet bilar och passagerare. Systemet meddelar automatiskt vilka vattentankar som behöve påfyllning och vilka som skall töm mas, berättar Kari Larjo.

Dubbelarbete undviks

En av de största fördelarna med nätet är enligt Kari Larjo att dubbelarbete kan undvikas. De olika funktionerna ombord sysselsätter inte längre varandra. Varje funktion sköter sina åligganden i nätet och informationen finns sedan där klar för nästa medarbetare att vidarebearbeta.

— Det är uppenbart, att allt fler funktioner på fartyg kommer att överföras på datorer, både när det gäller kontorsrutiner och själva styrningen och kontrollen av fartyget. År 1984 kom den första PC-datorn upp på kommandobryggan. Ombord på Wellamo, som byggdes år 1986, fanns det redan två PC-datorer. På Silja Serenade och Silja Symphony har vi nu fyra PC-datorer på kommandobryggan. Utvecklingen kommer knappast att stanna här. säger Kari Larjo. o

REGIONAL NÄRHET HBL täcker 73926 av

Stor-Helsingfors . Syrska kiga" hushåll > ; $i SSE

HUFVUDSTADRSBTADET

KMT/TCI 907 23

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."