Eurogate går via Hamburg
av Christian Schönberg Forum 1991-10, sida 18-19, 29.08.1991
fortsättning
Detta förutsätter dock att de ekonomiska balansproblemen kan lösas. VD Harri Malmberg koncentrerar sin positiva uppfattning i tre punkter.
Ö Den ekonomiska tillväxttakten i Norden kan åter öka om inte balansproblemen fortgår och tvingar till fortsatt stram ekonomisk politik. Den europeiska integrationens framskridande skapar nya investeringstillfällen och Östeuropas återupbyggnad innebär ökad efterfrågan på investeringsvaror. Nordiska företag kommer då med i suget, som öppnar nya möjligheter till intensifierat samarbete.
€Q De nordiska marknadernas liknande strukturer erbjuder metallindustriföretagen allt större s k hemmamarknader. Trots att företagen globaliseras är hemmamarknadens betydelse som underlag för tillväxt och kompetensutveckling lika viktig som tidigare. Hela EES kan i detta avseende inte tjäna som hemmamarknad för de nordiska länderna eftersom de interna skillnaderna är alltför stora också fast de direkta konkurrenshindren försvinner. Ö En tredje synpunkt som framhåller de nordiska lädernas betydelse är företagens nuvarande samarbete. den höga levnadsstandarden och utbildningsnivån samt gemensamma branschelusters.
Vad för något?
Branschelusters är ett begrepp som många experter den senaste tiden fäst stor uppmärksamhet vid i sina analyser av skillnaderna i konkurrenskraft och graden av framgång internationellt. Tankekonstruktionen härstammar från den kände amerikanske strategiexperten professor Michael Porter som gjort en omfattande internationell undersökning om detta, där bl a Sverige och Danmark medverkat.
Enligt Porter uppstår sådana clusters under ett långt tidsförlopp som ett samlat resultat av specialiserade produktionsfaktorer. krävande kundkategorier. kompletterande branscher samt inhemsk konkurrens och kompetensutveckling. Ofta har slumpen en stor betydelse, åtminstone i inledningsstadiet. Som internationella exempel nämner Porter bl:a den tyska tryckerimaskinsindustrin, den amerikanska = sjukhusinstrumentindustrin, den italienska kakelindustrin och den japanska robottillverkningen.
—Den nordiska metallindustrin som i sig inrymmer betydande gemensamma clusters har säkerligen de största möjligheterna till framgång på grund av att sådana clusters oberoende av hur de handelspolitiska konstellationerna utvecklas under det innevarande årtiondet. L 18
Eurogate går via Hamburg
Text: Christian Schönberg
Förbundsstaterna Hamburg och Schleswig-Holstein konsoliderar sina ositioner inom Östersjöområdet. Nordisk öretag, som söker nya inkörsportar til Östeuropa, erbjuds ekonomiska morötter för att etablera sig i regionen.
yskland kommer enligt samstäm miga expertröster att spela e ytterst framträdande roll i ett integrerat Europa. Det är inte enbart D-markens starka ställning inom den blivande valutaunionen som ger landet en stark basposition i handelspolitiska frågor. Även det nu återförenade tyska rikets geografiskt strategiska placering 1 mitten av händelsernas centrum kommer att framhäva dominansen.
Tankar på att återuppliva ”Hansan” dyker med jämna mellanrum upp på olika håll inom Nordeuropa. Östersjön som under en Jång tidsperiod utgjort en broms på utvecklingen av handeln i området borde enligt nordtyskarna snabbt återfå den funktion av enande länk havet i tiden hade. I synnerhet nu då en ny dimension håller på att återskapas i och med Rysslands väg bort från planhushållningen, En omsvängning som rätt behändigt skulle upphöja Leningrad/St Petersburg till en viktig handelscentralpunkt i regionen.
Nordtyskland ökade mest
Det nordtyska ekonomiområdet erbjuder, med sitt moderna och flexibla näringsliv samt stora avnämarpotential, idérika företagare goda etableringsmöjligheter. Delstaterna Schleswig-Holstein och Hamburg ökade i fjol sin BNP med 5,2 procent vilket var klart högre än landets medeltal på 4,7 procent. Ökningen beror till stor del på att förbundsstaterna de senaste åren genomgått en drastisk strukturomvandling som fört upp dem på toppen av den tyska utvecklingsvågen. Närmast rör omstruktureringen det traditionella jordbruket som fått stryka på foten för den högteknologiska frammarschen.
De båda förbundsstaterna har, via lokala Hamburgische Gesellschaft ftir
Wirtschaftsförderung mbH i Hamburg och Wirtschaftsförderungsgesellschaft Schleswig-Holstein mbH i Kiel, slagit sig samman i en gemensam marknadsföringskonstellation och bjuder nu ut sina tjänster till såväl handelskamrar som företagare inom det nordiska ekonomiområdet. Tysk-Finska Handelskammaren i Helsingfors är konsortiets representant i Finland, landet som tillsammans med Japan och ett tiotal andra länder anses ha intressanta investeringsvilliga företag, värda att bearbeta.
Investeringsstöd eller hyresfri byrå
Hamburg och Schleswig-Holstein går nordiska företag till mötes vid etablering av produktionsanläggningar eller då man står i beråd att grunda filialkontor, servicepunkter, dotterföretag, idka lagerverksamhet o d. Aven vid direkta investeringar, vid joint venture- eller andra samprojekt med lokala bolag kan företagen räkna med betydande ekonomiska fördelar. Schleswig-Holstein erbjuder direkta investeringsstöd medan Hamburg ockar med hyresfria kontorsutrymmen för en inkörs- eller marknadsundersökningsperiod på sex månader.
Det finns för närvarande tio konorscentra i Hamburg som hyr ut 15-20 kvm stora byråutrymmen för kortare eller längre tidsperioder. Den hyresfria tidsperioden kan i specialfall förlängas till ett år. Värmekostnader och moms står hyresgästen själv för, ävensom kostnader för telefon, telex och telefax. Däremot är det inte nödvändigt att anställa sekreterare eftersom det centrala sekretariatet tar emot telefonsamtal, renskriver brev och arrangerar möten.
Om den hyresfria tiden inte leder till konkret verksamhet kan utrymmena sägas upp, utan att företagaren lidit någon större ekonomisk förlust p 10/1991 FRUN,
RUMÄNIE försöket. Om man däremot beslutar fortsätta sin verksamhet på någon annan ort inom det tyska riket avkrävs man givetvis en retroaktiv hyra för den tid man verkat i Hamburgs ”gratisutrymmen”.
Det kan visa sig vara en lönsam investering att ta vara på dylika erbjudanden. På ort och ställe är det enklare och går betydligt snabbare att rent konkret få klarhet i bl a lagstiftningsfrågor, möjlig placeringsort för ett blivande dotterbolag och nödiga statistiska uppgifter för att kunna fatta rätta beslut etc. HWF som samfällt ägs av Hamburgs finansdepartement. två stora banker och nio andra penninginstitut, handelskammaren samt hantverkargillet. gör vid behov upp investeringskalkyler, bistår i anställningspolitiska och registreringstekniska frågor samt gör utredningar angående framtida utvecklingsmöjligheter. Finansieringsstödet kan uppgå till 10 procent, i undantagsfall ännu högre. Ett specialprogram ger företagaren möjlighet att utnyttja ett 9 procentig räntestöd under tre år för lånefinansierade investeringar vilka inte överskrider 2 miljoner DEM.
Hamburg locka Över femtio finländska företag har i detta nu dotterbolag eller försäljningskontor i Hamburg. Inte att undra på eftersom staden har goda transportförbindelser i alla väderstreck och bl a verkar som centralort för 10 procent av de omsättningsmässigt största företagen i landet. Ändå domineras näringslivet i staden av små och medelstora företag. Värdet av detaljhandeln nådde år 1989 över 23 miljarder DEM.
Hamburg är i kraft av etableringsort för en mångfald tidningshus, förläggare, reklam- och marknadsföringsbyråer, TV- film- och radiobolag. förbundsrepublikens viktigaste mediacentrum.
Också utbildningssektorn för utlänningar utvecklas. 600 elever från 40 länder studerar för närvarande på engelska vid Hamburgs internationel Grunden för ett utökat handelsutbyte inom ”Hansan” är ett fungerande trafiknä på Östersjön.
la skola som öppnar möjligheter för de utexaminerade att läsa vidare vid tyska universitet. Nordiska läroanstalter utvecklar kontinuerligt elevutbytet med motsvarande organisationer i Schleswig-Holstein. Efter examen kan mången få intressanta tjänster, t ex som representant för nordiska företag, i Tyskland.
Hamburgs centrala läge drar till sig handelsmän från när och fjärran. Japan, Kina och Taiwan har förutom flera öststater grundat handelsrepresentationer i Hamburg. Nyligen anslöt sig även Sovjet till skaran. Stadens status som centralort för östhandeln verkar yttermera ha förstärkts efter det gränserna mot öst öppnats och den europeiska integrationen går mot sin fullbordan.
Hamburg i kompanjonskap med Schleswig-Holstein och -Mecklenburg-Vorpommern har dessutom en gemensam målsättning att ännu under 1990-talet kunna återuppväcka den gamla Hansan, dvs ett gemensamt friandelsområde där förutom Tyskland och Skandinavien även Polen och de baltiska staterna skulle ingå. e
Vad kostar kalaset?
Tomtpris i Hamburg — på industriom- FIM råde ägt av 189-354/kvm Hamburg sta — inom privatägd tomtmar 472-826/kvm
Hyreskostnader — produktions- eller lagerutrymme — kontorsutrymmen inom rimligt avstånd från centru — med mattor och airconditio — i centrum av Hambur 14-24/kym/må 35-83/ kvm/må 59-94/kvm/må 71-118/kvm/mån
Byggkostnader — produktion och lage — kontorsutrymme — parkeringsområ- = 47-212/kyvm de
Underhållskostnader.
1416-2360/kv 3450-4720/kvm
Personal — verkställande direktör årslö — industriarbetare årslö — språkkunnig sekreterare årslö — teknisk arbetsle- — 142 000-190-000 dare årslö — försäljare årslö 300 000-350 000 118 000-137 000 113 000-133 00 189 000-236 00 19