EffJohn blir Silja-koncernen

av Janne Salonen Forum 1995-08-09, sida 26-27, 08.06.1995

EffJohn blir Silja-korcerne | Östersjöns nyaste och finaste flotta

Janne Salone rar till hösten namn till Silja Oy A för att reflektera det faktum att kryssnings- och passagerarfärjetrafiken i Östersjön, som drivs under namnet Silja Line, allt klarare blir koncernens huvudrörelse. I denna artikel används redan Silja som bereckning på koncernen. Samtidigt med namnbytet sker det även ett skifte i högsta ledningen: Robert G. Ehrnrooth, som i över 20 års tid varit chefför EffJohn och förtidigare EFFOA, träder tillbaka och ny koncernchef blir Jukka Suominen. som hittills varit chef för Silja Line-enheten,

Trimning

Silja är såtillvida en något paradoxal koncern genom att den har den finaste och nyaste fartygsflottan i Östersjöns passagerartrafik. Samtidigt är koncernen av denna orsak djupt skuldtyngd, och var på god väg att bli ett krisföretag. Nu har dock värsta förlustkällan. kryssningstrafiken i Karibien som drevs under namnen Commodore Cruise Line och Crown Cruise Line, helt och hållet avyttrats, och den andra betydande affärsrörelsen utanför Silja Lines trafik, Sally UK-rederiet som trafikerar i Engelska Kanalen, utgör inte en finansiell belastning för Silja-koncernen.

Nu är Siljas framtidsutsikter helt förknippade med Östersjötrafikens och Silja Lines utveckling, och härvidlag blev Estonia-katastrofen även ett svårt

KE gskoncernen EffJohn änd 2 bakslag för Silja-koncernen, eftersom den ledde til! ett avsevärt passagerarbortfall under fjolårets sista månader, vilket ledde till att Silja Lines resultat var betydligt sämre under fjolåret än vad det annars hade kunnat vara. Silja Lines resultat sjönk något jämfört med 1993, vilket ledde till att koncernresultatet som helhet i praktiken var lika dåligt som under 1993, en förlust på 133 Mmk jämfört med en förlust på 135 Mmk året innan.

Konsolidering

Tillträdande koncernchefen Jukka Suominen säger att koncernen nu är i ett konsolideringsskede, där huvuduppmärksamheten under de närmaste åren ligger vid att få upp lönsamheten och vid att förbättra soliditeten — och att få ner den betungande skuldbördan. Härvidlag har huvudägarna på ett korrekt sätt tagit sitt ägaransvar och tecknat ett konvertibelt debenturlån på 353 Mmk. uttryckligen i syfte att stärka Siljas soliditet.

Manöverutrymmet är dock inte stort, och Silja vore nu i behov av ett par säsonger då allt går i lås och frukterna kan skördas av de stora investeringar som ledde till den tunga skuldbördan.

— Nu måste vi hålla stadigt i rodret i ett par år, säger Suominen. — Tursamt nog verkar just de närmaste årens konjunkturutveckling vara mycket god, även om Estonia-katastrofen fortfarande märks i ett passagerarbortfall

Siljas tillrädande koncernchef Jukka Svominen konstaterar att koncernen nu är i ett konsolideringsskede, och den centrala utmaningen de närmaste åren är att få upp lönsamheten och förbättra soliditeten.

rån svensk sida, som på senare tid delvis dock även torde kunna hänföras till kronans kursfall, vilket effektivt dämpar svenskarnas lust att resa till Finand.

Utsikter

Den goda utvecklingen på fraktsidan har i någon mån kompenserat bakslagen i passagerartrafiken, och Suominen ger den intressanta upplysningen att över hälften av Silja Lines trafikvoym, ifall både frakttrafiken och den nyttobetonade passagerartrafiken beaktas, består av nyttotrafik, trots att den rena nöjestrafiken dominerar i människornas medvetande, eftersom den för allmänheten synliga marknadsföringen nästan helt riktar sig in just på denna bit.

Suominen konstaterar att passagerarvolymen för Silja Line har återgått till det normala, och rentav visar en ökning jämfört med fjolåret, men att det är det finländska resandet som har ökat, medan i synnerhet svenskarnas och inågon mån tyskarnas resande fortfarande är nere.

Från Finland har också konferensoch gruppresandet åter blivit livligt, medan konferensresandet från Sverige fortfarande ligger mycket lågt nere. Resandet från Sverige påverkas av att Estonia-katastrofen fortfarande på ett framträdande sätt behandlas i svenska medier.

Tax free

Ar 1999 är det meningen att tax freeförsäljningen skall upphöra i trafik inom EU. d.v.s. även mellan Finland och Sverige. Suominen säger att koncernen förbereder sig för detta genom att planera för en triangeltrafik, där trafiken mellan Helsingfors och Stockholm skulle gå via Tallinn. Och enligt Finlands EU-avtal berörs inte Åland av tax free-försäljningens upphörande, vilket betyder att färjor som anlöper Mariehamn också i fortsättningen kan ha tax free-försäljning.

Beträffande Kvarkentrafiken är bilden betydligt mörkare, och tax freeförsäljningens upphörande får nog den effekten att biljettpriserna ökar och

Forum nr 8-9/9 urtätheten minskar. och att trafikens upprätthållande kan förutsätta någon orm av EU-stöd. Enligt Suominen är ax free-försäljningen fortfarande är ett viktigt lockbete för att locka passagerare, trots att den ekonomiska betydelsen av tax free-inköpen håller på atl minska. Fortfarande är dock Silja Lines ax free-priser ca 30 procent lägre än priserna på land. Suominen konstaterar också att Silja fortfarande har förhoppningar om att tax free-försäljningen inom EU kan fortsätta även efer 1999, eftersom den har en stor betydelse för den internationella trafiken. också för trafiken mellan EU-länder. i så gott som alla medlemsländer.

Konkurren — På Östersjön håller nog de baltiska ländernas konkurrenskraft beträffande kostnader på att få en betydande faktor för hela passagerartrafiken: den tid är förbi då rederierna med hjälp av tax free-försäljningen kunde betala märkbart högre löner än för motsva ar = RR ER ILJA TINE

Silja Europ rande jobb på land. Här blir det nödvändigt med förändringar, säger Suominen.

Silja-koncernen verkar kunna klara sig utan grundstötning, även om marginalerna inte har varit stora, och bör kunna konsolidera sin position under de närmaste årens gynnsamma konJunktur. Ingen investeringsvåg är att vänta förrän tax free-försäljningen kanske erhåller en förlängning.

Detta gör att konkurrenten Viking Line egentligen är i ett större dilemma än Silja, som inte har något emot att nyinvesteringarna ligger nere under resten av decenniet. Vikings flotta börjar snart bli överårig: skall man våga sig

Finnje på nyinvesteringar trots 1999 års deadline för tax free-försäljningen? På senare tid verkar det som om Viking snarare skulle satsa på trafiken mellan Finland och Estland, som ju har upplevt en kolossal boom. 9

PERSONLIG SERVICE GER GOTT RESULTAT

Svensk-Finland är ett litet, dynamiskt försäkringsbolag. Vår marknadsandel bland de inhemska skadeförsäkringsbolagen var 1994 1,34. Inom vårt verksamhetsområde är marknadsandelen 209.

Inom vårt marknadsområde Nyland - Åboland - Österbotten får våra kunder personlig service på 13 egna kontor och expeditioner. Dessutom samarbetar vi med Verdandi och Aktia Bank.

JD,

Forum nr 8-9/95

Svensk-Finlands nyckeluppgifter (Beloppen i milj. mk)

Premieinkomster Investeringsverksamhet, netto Ersättningskostnader Driftskostnader

Tekniskt resultat

Stokastiskt resultat Solvensgrad Balansomslutning

Persona 1994 1993 154 154 24 26 122 120 44 44 -22 -9 2 17 5396 5396 353 351 120 121

Vi sänder gärna vår årsberättelse med fullständiga boksluts uppgifter!

D Försäkringsbolaget Svensk-Finland

PB 549 00101 HELSINGFORS Tel. (90) 6935 27