Utgiven i Forum nr 1990-18

Efter artificiell intelligens kommer artificiellt liv

av Leif Bergström Forum 1990-18, sida 31, 22.11.1990

Taggar: Teman: artificiell intelligens

: OVER HERE

Texi: Leif Bergström/New York

Efter artificiell intelligens kommer artificiellt liv

Efter allt tal om artificiell intelligens kommer nästa steg i utvecklingen — artificiellt liv. Genom att lära datorerna att bete sig som blommor och bin hoppas forskare att morgondagens program enligt Darwins teorier ska göras effektivare geno naturligt urval.

enna nya gren inom datorforsk ningen befinner sig ännu blott i si begynnelse. Men de bakomliggande tankarna är revolutionerande. Drömmen är atl lära datorprogram att testa sig själva, sälla bort agnarna. men bevara vetet när det bildligt talat fortplantar sig till ett nytt och högre utvecklingsstadium.

— Vi är i ett mycket tidigt skede i forskningen. Det känns som att börja skriva på ett oskrivet pappersark, ingen vet vart det ska leda. Men möjligheterna tycks outtömliga, säger Danny Hillis. Han är en av arna av Thinking Machines, USA:s sta tillverkare av superdatorer.

— I stället för att skriva nya program kan vi låta dem utveckla sig själva. Detta öppnar en helt ny horisont, eftersom eftersläpningen i mjukvarutillverkningen är det största hindret för datoranvändning idag.

Ännu är Arntificiecht liv — Artificial Life eller AL — bara ctt forskningsprojekt hos Thinking Machines. Företaget ser dock sitt första försök alt med den nya tekniken skapa ett program för att sortera siffror som cn stor framgång. Programmet ble nästan lika effektivt som de bästa program skrivna av programmerare. Sortcringsprogrammet prövade helt enkelt tusentals instruktioner. Det fann att vissa instruktioner snabbare hjälpte det att nå resultat. och kombinerade dessa med andra instruktioner som visat sig effektiva. Slutprodukten blev ett program som kombincrar olika instruktioner enligt Darwins teori om ”survival for the fittest”. University of California tillämpar tekniken i ett program som cefterapar myggors beteende och fortplantning. Programmet ger besked om när, var och hur mycket bekämpningsmedel som bör användas för att nå största effektivitet. Danny Hillis tror att artificieilt Ii framtid ska visa sig användbart i två s 1en. Dels som ett verktyg vid programmeringen, dels som cn modell som underlättar förståelsen av den biologiska utvecklingsprocessen. Det kaliforniska programmel anpassat för tredje världen kunde hjälpa till i bekämpningen av malaria. I nuvarande projekt kräver artificiellt liv ett stort antal beräkningar som begränsar

Artificiella myror jobbar I Doyne Farmer med på sin dataskärm. De använder “känsel” och ”luktsinne” för att finna ”mar”, men har inte ännu total samarbetsförmåga. Bilde visar en biologisk, inte artificiell myra.

det till superdatorerna, Beorland International har dock redan lagt in instruktioner enligt den nya tekniken för alt effektivare kunna köra deras program också på petsondatorer.

Artificiellt. liv är ett forskningsfält i snabb tillväxt. Medan vi vant oss vid att betrakta livsformer som sammansalla av DNA och RNA, väcker AL, om dess mest avancerade visioner uppfylls, oroande frågor om gränserna för liv. Men dess tillskyndare tror också att det ska hjälpa oss att förstå utvecklingen, och därmed besvara några av mänsklighetens äldsta frågor.

På I. Doyne Farmers dataskärm kryllar otaliga myror på jakt efter föda. Invånarna i denna artificiella myrkoloni beter sig i många fall som verkliga myror. och använder känsel och lukt för att finna mat. Men ännu är deras förmåga till samarbete primitivare än deras verkliga förebilder. Att förbättra den är nästa steg för forskarna vid Los Alamos National Laborator

I Massachusefts Institute of Technology’s laboratorium för rörliga robotar har artificiellt liv bokstavligen tagit steget från datorskärmarna. Små sexbenade robotar som kontrolleras av datorkretsar kilar runt för att gömma sig undan fara.

Farmer tror alt en av de första tillämpningarna av artificiellt liv i större skala kan väntas i rymden. Den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA har planer på att använda Månen som avstamp för utforskningen av mer avlägsna mål. Enligt ett förslag skulle en del utrustning kunna tillverkas på månen. Utrustning för gruvdrift enligt artificiellt liv-tekniken skulle bara behöva sändas upp i ett exemplar. Maskinerna skulle göras självreproducerande, och använda sig av nybrutet aluminium för att tillverka nya maskiner.

Artificiellt liv kan omsättas i praktiskt bruk tidigare än forskningen kring artificiell intelligens kommer att ge resultat i praktiska applikationer, säger Farmer — Vi ligger nära genombrott vad gälle 15sa Avg de delar som brukar räkna in i artificiell intelligens. Så tor jag att datorer på allvar inom några är kommer att kunna förstå talspråk. Men det har ju mycket litet med intelligens att göra. Generellt ligger förmodligen AL närmare sitt förverkligande än AI.

Som nästan alliing har artificiellt liv också en mörkare baksida. Den dag tekniken inkorporerats i eu datavirus, står den datadrivna världen inför helt nya problem. Ett sådant virus skulle med sina inneboende egenskaper kunna utveckla nya förmer kapabla att motstå varje försök att bli kvitt det. När Farmer talar om de väntande farorna låter han som en datorernas Aidsexpert.

— Vi måste förbättra de förebyggande insatserna och i framtiden förse varje datasystem med ett fungerande immunförsvar. säger han.

Av vital betydelse är att idag isolera forskarnas mödor från de öppna datanätverken.

— Lyckligen är det lättare att isolera ett datavirus än ett biologiskt virus. Allt arbete med artificiellt liv måste ske på slutna nätverk avsedda speciellt för ändamälet så att ingenting av det slipper ut i datorer i dagligt bruk. säger Farmer. L 31

Utgiven i Forum nr 1990-18

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."