EG-hunger i Mellaneuropa
av Lars-Gunnar Larsson Forum 1987-09, sida 11, 21.05.1987
cG-hunger I ÖSTERRIKE SCHWEIZ ebatten i Österrike tar ut de stora svängarna. En euroeufori sveper över landet. För tiotalet år sedan hade den varit otänkbar. Då bestämde fortfarande den gamla politikergenerationen. Den var präglad av kriget och nöjd med att Österrike fått sitt statsfördrag 1955. Man såg frihandelsavtalet med EG som maximum av vad som kunde uppnås i förhållande till Europa. Frågan om medlemskap i EG var bara ett tema för en liten grupp fantaster. De senaste åren har dock stämningen förändrats radikalt. EG-törespråkarna är båge talföra och säkra på sin sak: det är nu get gäller! Antingen inriktar sig Österrike på medlemskap i den europeiska gemenskapen ”någon gång på 1990-talet” (utrikesministerns och den konservative ÖVP-ledarens Alois Mocks formulering). Eller också hamnar sju miljoner | alprepubliken hjälplöst i bakvattnet i förhållande till den centraleuropeiska stormakt på 300 miljoner, som håller på att formera sig.
EG-slutspurt
Brådskan och intensiteten i debatten föranleds av den förestående ”slutgiltiga” integrationen av EG. Till 1992 ska enhetliga regler gälla inom hela EG. Varor, tjänster, företag och människor ska få röra sig fritt över gränserna. På sikt eftersträvas som känt enhetlig valuta och avskaffande av gränskontroller. Då ökar de relativa nackdelarna för de stater, som står utanför EG. Om EFTAländerna med handelsavtalen lyckats skaffa sig I praktiken likvärdiga konkurrensvillkor, så förestår nu en era av ny konkurrensmässig ojämlikhet.
Men det handlar för österrikarna inte bara om ekonomi. Också på andra områden
FÖRUN, 9/198 — Det gäller om Östeuropa ska börja I Salzburg aller i Sopron. Om vår betydelse ska reduceras till den som gäller för en rmellanamerikansk banNanrepublik I förhållande till USA eller ej…
Melloneuropo:
OCH TUREN har man under senare tid påtagligt upplevt de konkreta följderna av att stå utanför EG. Visumtvånget för inresa till Frankrike, och de bayerska grannarnas hot om att aidstesta samtliga inflyttande utlänningar från icke-EG-länder, således även österrikarna, är två aktuella exempel.
Neutralitet nyckelfråg vilka är då de reella möjligheterna för Österrike att komma in i den hägrande gemenskapen? Huvudproblemet gäller neutraliteten. Denna fråga är speciellt kritisk i Österrikes fall.
Neutralitet var förutsättningen för att Sovjetunionen skulle godkänna efterkrigsstaten Österrike. Den sovjetiske ambassadören i Wien antydde i början av året, att förstärkta EG-ambitioner skulle ogillas.
Ja, teoretiskt sett skulle österrikarna också kunna få bekymmer med de allierade. Som läxa efter andra världskriget har Österrike också för tid och evighet avsvurit sig varje politisk och ekonomisk integration med Tyskland…
Men alltfler ifrågasätter, om EG-medlemskap verkligen behöver strida mot neutraliteten. Den tidigare handelsministern Fritz Bock hävdar, att majoritetsprincipen inom EG i praktiken inte tillämpas i den mån som ett enskilt lands viktiga angelägenheter berörs, Så skulle det fungera även vad gäller neutraliteten, menar Bock. Utrikesministern Mock instämmer, liksom — om än med mindre bokstäver — den näringslivsvänlige nye regeringschefen Franz Vranitzky. Tesen är, att ett litet europeiskt land under alla förhållanden måste anpassa sig till EG. Sitter man med vid EG-bordet, kan man åtminstone vara med och påverka.
Alois Mock, Franz Vranitzky, utrikes- regeringsminister chef Handelsband
Alplandets utrikeshandel är redan idag starkt inriktad på EG. 56,8 procent av exporten går till EG, hela 86,3 procent av importbehovet täcks med EG-varor. En öppning till EG skulle förvisso innebära något av en storstädning i den österrikiska ekonomin, för bank- och försäkringsväsende såväl som för handel och industri. Det skulle bokstavligt talat bli fråga om att kavla upp ärmarna och sätta högsta fart — eller gå i konkurs.
En undersökning inom området konsumentvaror visar, att prisnivån i Salzburg och Wien ligger runt 25 procent högre än i Mänchen. Detta även när man rensat för den 32-procentiga lyxskatt, som österrikarna betalar för bla underhållningselektronik och bilar. Här framgår också, att den eftersträvade momsanpassningen inom EG skulle riva väldiga hål i budgeten. Hål som väl knappast skulle uppvägas av att Österrike förväntas bli nettomottagare av pengar ur EG-kassan..
Andra bekymmersamma områden gäller fördelningen av uppdrag ifrån offentliga myndigheter, lantbruket och transittrafiken. Sistnämnda kunde dock ånyo bli ett exempel på att det är bättre att kunna påverka inom en grupp än utifrån. För närvarande vill Österrike rädda sin Tyrolernatur med kraftigt höjda transitavgifter eller med en tunne fortsättning på s 2 11
