EG-samarbetet
av Filip Hamro-Drotz Forum 1987-11, sida 16, 18.06.1987
å £G under 1985 närmare börjad diskutera möjligheterna och riktlin jerna för ett kompletterande av EG:s “grundlag” — det på 50-talet uppgjorda sk Romrtraktatet förhöll sig omvärlden skeptisk till att sådant skulle kunna uppnås. Förvåningen var dock stor när EG-länderna | februari 1986 överenskom om den sk Single European Act, — eller ”enhetsakten" som den översatts till svenska — som skulle ha samma tyngd som det egentliga Rom-traktatet. P g a sin betydelse föregicks överenskommelsen av intensiva förhandlingar. Bl a uppstod i slutskedet situationen där Danmark inte bedömde sig kunna deltaga i överenskommelsen, utan en folkomröstning i frågan. Omröstningen ledae dock till ett positivt resultat, varefter samtliga medlemsländer kunde underskriva dokumentet. Trots att det slutliga dokumentet hade uppmjukats i flere punkter genom kompromisser, innehåller det dock flere avgörande förnyelser och är en symbot för den politiska viljan att förstärka EG.
Effektivering
Uppkomsten av Single Act baserade sig på några centrala behov: Medlemsländerna ville bredda de til EG givna mandaten samt grfektivera EG-institutionernas arbetsmetoer.
Följande punkter är av speciellt intresse:
I dokumentet poängteras aktiviterna för att uppnå en verklig marknad med målsättning att förverkliga fri cirkulation av varor, personer, tjänster och kapital. EG skall också kraftigare verka för uppnåendet av en gemensam ekonomisk och valutapolitik. Därtill ökas EG:s verksamhetsmandat att omfatta forskning och teknologisk utveckling, vari målsättningen är att sporra företagen till en bättre konkurrenskraft på det internationella planet. Utöver detta skall EG även börja verka på det miljöpolitiska fältet.
Utrikespoliti Även utrikespolitiken kopplas till EG. I verkligheten har medlemsländerna redan tidigare vid behov överenskommit om gemensamma utrikespolitiska åtgärder — tex i Afghanistan — och Falkland-konflikterna, samt gentemot Polen och Syd-Afrika. Formellt har denna sidan dock inte ingått i EG:s mandat. Detta ändras genom Single Act, i vilken det deklareras att medlemmarna skall sträva till att gradvis uppbygga en gemensam europeisk utrikespolitik samt gemensamma åtgärder på detta område. För detta ändamål grundas ett sekretariat i Bryssel.
16
SINGLE EUROPEAN AC:
EG-SAMARBETET UTVIDGAS OCH EFFEKTIVERAS
EG:s medlemsländer hor de senaste åren “visat ökod integration oc förstärkning av E som gemensam! forum: området har kommit alltmer i kläm i världsekonomin i förnålland till USA och Japan.
Detta endel avgörande beslut här redan nu lett till EG, bl a överens kommmelsen om cen sk Single Act, som kompletterar EG:s konstitution — det sk Rom traktotet.
Linjeval
OQvannämnda klausul om utrikespolitiskt samarbete är ett avgörande linjeval av EG. Just denna punkt föranledde att Irland — som neutral stat — i maj måste genomföra en folkomröstning om några ändringar i sin grundlag, för att kunna acceptera dokumentet. Omröstningen ledde till ett positivt resultat, vilket betydde att Irland som sista EG-medlem kunde ratificera Single Act. Det utrikespolitiska samarbetet kommer även att inverka på utomstående europeiska länders förhållande till EG -— klart neutrala länder får hålia sig mera aktsamma i diskussioner om medlemskap, medan atlierade länder såsom Norge och Turkiet attraheras allt starkare till medlemskap.
Socialpoliti Även den socialpolitiska sektorn berörs i Single Act. Här eftersträvar man en större harmonisering i speciellt hälso- och säkerhetsfrågor samt i miljö- och konsumentskydd. EG-myndigheterna ger större betydelse åt arbetsmarknadsparterna vilka i ökande grad bör konsulteras inom ramen för EG-arbetet. Dessa parter sporras till närmare samarbete vilket med tiden kan leda till avtal på EG-nivå.
Det faktum att Single Act på flere ställen poängterar betydelsen av arbetarskydd och hälsa samt miljö och omgivning är av speciellt intresse för nordiska länder. Dessa klausuler borde dämpa farhågorna att en europeisk integration på bredare fält skulle leda till en urvattning av existerande skyddsbestämmelser. Till saken hör att Danmark genomdrev ett tillägg, att enskilt medlemsland i just hälso- och säkerhetsfrågor vid behov kan upprätthålla strängare regler än harmoniserade EG-normer.
Arbetsmetoder
Singte Act:s största betydelse torde dock vara förknippad med ändringarna i EG:s arbetsmetoder. Förutom att man specificerat samarbetet mellan de olika EG-myndigheterna, och stärkt EG-parlamentets rotl, ä effektiverandet av beslutsprocessen av största betydelse.
Här är det frågan om att övergå till beslut enligt kvalificerad rmajoritet från dagens praxis enligt vilken samtliga beslut kräver full enighet.
Stärkandet av beslutsprocessen är ingalunda ett isolerat fenomen, utan tvärtemot nära förknippat med andra centrala utvecklingstendenser i EG. Förnyelsen sammanfalter tidsmässigt med utvidgandet av EG:s mediermskap. Samtliga mediemsländer hade med tiden allt klarare insett att kravet på full enighet förlamade EG:s verksamhetsmöjligheter, speciellt då allt flere länder med åren anslöt sig till EG. Spaniens och Portugals inträde skulle i ett sådant system slutligen ha omöjliggjort all framtida EGaktivitet. Detta var länderna mycket medvetna om, vilket sporrade dem till framsteg i beslutsfrågan, parallellt med anslutningsförhandlingarna med Spanien och Portugal.
Handelshindren
Den andra helheten som är förknippad med en effektiverad beslutsprocess, är de intensiva strävanden att förverkliga en enhetlig inre marknad genom att avskaffa bl a änn fortsättning på s 21
Filip Hamro-Drotz ansvarar på AFC och ICF för relationerna till EG och EFTA.
11/1987 PORUN,