Ekenäs — Västnylands handelscentrum

av Tommy Westerlund Forum 1988-19, sida 10-12, 01.12.1988

Taggar: Personer: Göran Vide Teman: handel

na för en investering i ett nytt tågfärjeläge, eller max 20 miljoner mark. Följande investeringar, till exempel den nya kajen, skulle göras efter en emission. Luoma intygar att intresset för en emission har varit stort på privat håll.

Målsättningen är att få bolaget bildat nästa år.

Ja säger stadens ledning

Stadsdirektör Arvi Suvanto stöder tanken på att bilda ett hamnbolag. Han tycker också att Luomas modell i stort sett innehåller rätta principer för ett kommande bolag och anser det inte osannolikt att det kan bli verklighet redan nästa år.

— Men åtminstone till en början skall vi inte sälja aktier till utomstående. Vissa funktioner kunde eventuellt delas upp och sålunda ge andra intressenter en möjlighet. Och på sikt kan jag nog tänka mig att spjälka upp hamnbolaget och sälja ut aktier, säger Suvanto.

Men frågan om hamnen skall bli ett bolag eller inte är inte en ödesfråga med tanke på kommande storinvesteringar. Suvanto försäkrar att staden inte bromsar utvecklingen av hamnen utan ser till att de investeringar som behövs också görs.

— Hur som helst har vi väckt en viktig fråga även om ett bolag inte blir verklighet. Om Hangö hamn ombildas till ett bolag blir det fråga om det första hamnbolaget i Finland. Och det sporrar förstås lite extra, medger Suvanto.

Nja säger förtroendevalda

En viss tveksamhet råder bland de förtroendevalda. Tvivlarna är rädda för att intäkter som hör till staden försvinner om hamnen blir ett bolag. En viss rädsla kan också finnas för att nya ägare far i väg med hela hamnen.

För tillfället är det i alla fall de förtroendevalda som har bollen. En hamnbolagskommitté har tillsatts och den skall nu utreda möjligheterna att ombilda det kommunala hamnverket till ett aktiebolag.

— Vi har hållit ett möte där vi gick igenom olika synpunkter. Vi beslöt att göra en hel del utredningar om det ekonomiskfinansiella läget, vad som i dag finns i hamnen, personalläget och eventuella randfunktioner, berättar kommitténs ordförande Sture Söderholm (stp).

Alla åsiktsriktningar om administrationen av hamnen finns representerade i kommittén och Söderholm är försiktig med att ge någon vink om vartåt det lutar. Han vägrar också själv att ännu ta någon ställning. Han konstaterar i alla fall att ett aktiebolag eller en fortsättning som tidigare inte är de enda alternativen. Även andra bolagsformer och lösningar kan tänkas.

På vårvintern skall hamnkommittén vara klar med sitt jobb och ha en rekommendation om hur det skall bli med Hangö hamn i framtiden. Om en bolagisering rekommenderas är Hangö hamn sannolikt ett bolag före årets slut. LJ

D 10

Stadsdirektör Göran Wide:

Privatföretagsanheten

Text och foto: Tommy Westerlun 19/1988 FORU skall blomma iEkenäs

Ekenäs stad är liksom de flesta andra kommuner inne i en liten ekonomisk kris. Pengarna räcker knappt till för driftkostnaderna. Men man ser ändå ljust på framtiden och tror på stadens starka sido - handeln och servicen, Handeln i Ekenäs upplever ett sällan skådat uppsving. Nya affärer oc far hela affärscentrer har KH oykt upp som aldrig förr.

ägt rum inom näringslivet är so bäst på gång i kommunerna. Vi går från tillväxtutveckling till förändringsutveckling. Näringslivet kom lindrigare undan då det lättare än offentliga sektorn kan tackla snabba förändringar. En kommun kan exempelvis inte drastiskt skära ner någon verksamhet. Här är processen långsammare. Men trögheten kan minskas och flexibiliteten ökas.

Det säger stadsdirektör Göran Wide i Ekenäs. Han tog över Ekenäs-rodret i vintras och ställdes genast in för de ekonomiska svårigheter som de flesta andra kommundirektörer i dag gör. Kommunernas utgifter ökar mer än intäkterna.

Huvdorsaken till kommunernas försämrade ekonomi är de ökade pålagorna från statligt håll. För att få ett driftsöverskott måste kommunernas hela verksamhet nu synas. Vad kan göras för att öka intäkterna, utan att höja skattöret och utan att försämra servicen?

E n strukturomvandling som redan na is Dilemma | — Servicen är vårt dilemma. Ekenäs har | höjt servicenivån betydligt över genomsnitI tet bland landets kommuner. De tre tunga posterna, socialvården, hälsovården och ut 4 Linvävaregatan i Gamla Stan i Ekenäs. Gatu namnen avlöjar att Ekenäs alltid har varit e hantverkar- och handelsstad. Ett västnyländskt handelscentrum skall staden vara också i framtiden.

FÖRUN 19/198 bildningen, slukar betydligt mer av våra intäkter än i genomsnittskommunen. I medeltal går knappt 11 penni av skattöret till de tre stora sektorerna. | Ekenäs går det 14,5. Vi är pressade, men har samtidigt goda och outnyttjade serviceresurser, säger Wide.

Nästa år höjs skattöret i Ekenäs med 0,5 penni till 17,5. Något konkret, synligt får ekenäsborna inte för den här höjningen. Allt går åt till driften, det finns inget utrymme för stora investeringar.

Trots allt oroar den ekonomiska situationen inte stadsdirektören. Han glädjer sig åt att situationen har öppnat politikernas ögon. De inser nu att samhället har förändrats och ser mer realistiskt på de förhållanden vi lever i.

Handel och service, natur och kultur

För att kunna bibehålla åtminstone nuvarande servicenivå och skaffa intäkter för eventuella investeringar har man gjort upp en plan, Ekenäs 2000, som innehåller förslag till lösningar på såväl kort- som långsikt. Planen vill framförallt värna om stadens position som centralort för handel och service i Västnyland. Den livskvalitet som Ekenäs kan erbjuda poängteras också i planen.

— Dels vill vi ha ny företagsverksamhet.

Men vi försöker inte roffa åt oss vad som helst, utan endast sådant som passar oss. Vi är starka på handels- och servicesidan och där vill vi satsa mer. För exempelvis sonsult- och arkitektbyråer är Ekenäs också en lämplig ort. Vi går däremot inte aktivt in för att locka mer storindustri, som dessutom skulle ha svårt att hitta arbetskraft här. — Dels strävar vi också till att förbättra underlaget för det näringsliv vi redan har. Vi måste utnyttja vårt centrala läge, närheten ill skärgården, miljön och vår kultur. De här jaktorerna skall kunna ge avkastning utan att Ekenäs måste överexploateras. Göran Wide avser främst ”besöksnäringarna”. Turismen kunde bli livligare med satsningar på skärgården med bland annat iske, utbyggt sommarhotell, ny campingpats och en ordentlig gästhamn. Kurser, ongresser och festivaler står också inskrivet i Ekenäs 2000-planen som outnyttjade inkomstkällor.

Paketlösnin med livskvalitet

Han understryker att Ekenäs strävar till att kunna erbjuda ett helt paket. Staden kan erbjuda såväl bostads- som affärstomter och dessutom vad han kallar livskvalitet. Till exempel i Langansböle, tre-fyra kilometer från centrum mot Karis, finns en hel del affärstomter och 170 bostadstomter.

Ekenäs har service, natur och kultur. Livskvalitet för den som föredrar att bo i en småstad. Wide säger sig vara förvånad om det inte finns unga i huvudstadsregionen

Stadsdirektör Göran Wide.

som inser fördelarna med att bo i en stad som Ekenäs.

— Här finns det mesta de kan begära och avståndet till Helsingfors är under hundra kilometer. Det innebär att vi också borde kunna hålla kvar våra egna unga.

Åldersstrukturen bland ekenäsborna har förändrats kraftigt sedan 1970-talet. 1970 var antalet barn under 14 år nästan dubbelt fler än åldringarna, över 65 år. Idag är åldringarna fler än barnen. Nästan var femte ekenäsbo är pensionär.

Bland annat köpstarka pensionärer anses ha skruvat upp bostadsprisen, speciellt i stadskärnan. Men enligt Wide finns det bostäder till skäliga priser också för unga. Och någon nämnvärd bostadskö för hyresbostäder finns inte, påpekar han

Men i centrum har få unga råd att bo. Enligt en fastighetsförmedling i Ekenäs har bostadspriserna i staden stigit med närmare 40 procent under ett år. I utkanten av staden kan man få en bostad från 5 000 mk per kvadratmeter. Går man närmare centrum stiger priserna i jämn takt så att en relativt ny bostad mitt i staden har ett kvadratmeterpris på över 8 000 mk. Och vidstående artikel visar att betydligt dyrare bostäder är på kommande.

Äntligen samarbete

Avundsjuka har alltid funnits mellan speciellt de tre stora kommunerna i svenska Västnyland - Ekenäs, Hangö och Karis. Det allt kärvare läget för komunerna har emellertid haft en positiv inverkan på samarbetet i regionen. Alla drar inte längre enbart åt sitt håll. Tankar om hela regionens bästa har plötsligt dykt upp.

Hangö har sin hamn, Ekenäs starka sida är handel, service, kultur och läget mitt i regionen, Karis är en järnvägsknutpunkt och ligger inom ”pendelavstånd” från Helsingfors och Tenala har en levande landsbygd.

— Det finns klara tyngdpunktsområden och varje kommun måste kunna se vad den är bra på och vad grannkommunen eventu - 11

Ekenäs:

Det är inte bara i Eira och Brunnsparken i Helsingfors man kan bo dyrt. Också Ekenäs kan erbjuda bostäder för astronomiska summor. Eller vad sägs om drygt en miljon mark för 60 kvadratmeter varteret 43 vid Rådhustorget | EkeKö får en ansiktslyftning. Föruto renovering av befintliga affärs- och bostadsutrymmen byggs också en del helt nya utrymmen. Inom ett år står en hel del nya affärslokaler och bostäder färdiga. En del har redan sålts.

Det låter mycket lockande att bosätta sig vid Rådhustorget | Ekenäs. Till exempel i den nya fjärde våningen I hörnet av torget och Parkgatan. Där byggs bostäder med utsikt över Gamla stan, Södra viken och Stadsfjärden. ellt kan bättre. Då det finns en klar fördelning elimineras en hel del negativa sidor som en konkurrenssituation skapar. Vi bör inse att om det går bra för till exempel Hangö och Karis har vi också nytta av det, förklarar Wide.

Ett av de synligaste bevisen på ökat samarbete är Hangöudds utvecklingsbolag som grundades då sysselsättningskrisen var som värst. | bolaget ingår Hangö, Ekenäs och Tenala plus ett antal företag. Enligt Wide är det möjligt att också Karis och Pojo i framtiden tas med.

Handelscentrum Ekenäs roll som handelscentrum i Västnyland har förstärkts betydligt den senaste tiden. Nya affärer och flera affärscentrer har öppnats och kraftigt ökat utbudet. Ytterligare några affärer kommer till om cirka ett år då kvarteret intill Rådhustorget är sanerat.

Många var rädda för att dels en del nya företagare snabbt skulle gå under och dels en del gamla få ge plats åt de nya. Men någon stor omvälvning har inte inträffat.

— Jag anser inte att det finns för mycket affärer i Ekenäs. Nyetableringen är enbart positiv. Det är hälsosamt med konkurrens och det leder till förbättrad servicenivå. Det finns outnyttjade marknadsområden till exempel i Bjärnå-Salo-trakten och i huvudstadsregionen. Där borde Ekenäs marknadsföras effektivare.

En del nya företagare har visserligen int 12

Men smakar det så kostar det.

— Det är fråga om lyxbostäder med bästa tänkbara inredning. Priset på en tvårummare på 60 kvadratmeter går över en miljon mark. Och en hundrakvadratmeters lägenhet i samma hus och samma våning kostar drygt 1,5 miljoner. Och de har redan sålts, berättar Kaj Bergman som står bakom hela projektet.

Sammanlagt blir det 15 helt nya bostäder. Men inte heller de normala, mindre lyxiga, säljs för någon spottstyver. Mellan 10 500 och 13 600 mark per kvadratmeter får man betala för dem.

Annu mera affärer Affärsutrymmena I kvarteret har funnits redan tidigare, men de får en ansiktslyftning. En del större utrymmen delas också upp i fleré mindre affärslokaler. De flesta säljs, endast några få hyrs ut. Priset på affärslokalerna är i samma klass som bostäderna. Trots att utbudet på nya affärslokaler har varit enromt den senaste tiden i Ekenäs är intresset för Bergmans affärslokaler stort. — Det största intresset har redan etab lyckats som planerat utan tvingats sluta kort efter starten, men det är enligt Wide inte så tarligt.

— Låt privatföretagsamheten blomma. En del startar ett företag på för lösa grunder på grund av blåögdahet. Vi är inte betjänta av företag som går dåligt. Det gäller att först undersöka marknaden och det finns fortfarande marknadsnischer som väntar på att utnyttjas i vår stad, säger han.

Horsbäck — bilcentrum

Ekenäs håller också på att utvecklas till centrum för bilhandel. I Horsbäck, fyra-fern kilometer från centrum mot Karis, finns från tidigare tre bilfirmor, de utökas inom kort med två och om ytterligare en tid skall det finnas sammanlagt sju - åtta bilaffärer i området. Också bilbesiktningskontoret kommer att flytta ut till Horsbäck.

Staden satsar just nu mycket på Hors bäck och skall skaffa ytterligare mark för att få tilläggskapacitet. Bland annat en del verkstadsfirmor skall vid sidan av bilbranschen etablera sig där. På affärssidan står Ekenäs dessutom och väntar på att möbelfirman Asko skall etablera sig i staden. Företaget har redan erbjudits tomt i Västerby.

— Vi siktar också på att få ett nytt kongresshotell som samtidigt kunde vara ett badhotell. Vi har flere placeringsalternativ med strandtomt. Intresse finns såväl på privathåll som inom de stora hotellkedjorna, vet Wide.

2 r+tk, 60 m? - I miljon m lerade företag i Ekenäs med omnejd visat. Men också stora affärskedjor som från tidigare inte finns | Västnyland har hört sig för, berättar Bergman. En del kontor kommer också att flytta in i de nyrenoverade utrymmena.

Det blir byggstart i början av december. Han hade planerat inleda byggnadsarbetena redan tidigare, men på grund av kvarterets känsliga läge har museiverket haft en held del åsikter som man har tvingats beakta. Kostnaderna för hela projektet går på över 30 miljoner mark.

Det här projektet är inte det enda som sysselsätter Kaj Bergman. Han har många järn I elden och är en av de ledande affärsmännen i Ekenäs

Då Finska Bult slog igen dörrarna i sin fabrik i Ekenäs köpte Bergman fastigheterna. Nu har de renoverats och byggts om och i dagarna flyttar hans tre firmor inom byggnadsbranschen in under samma tak.

Kaj Bergman betecknar Ekenäs som en bra ort ur företagarsynpunkt. Kommunen är företagarvänlig.

Tw 9

Frikommun som fördelar avsvar

Ekenäs hör till de kommuner som har ansökt om att få bli frikommun då experimentet nästa år inleds. Stadsdirektören själv har varit en ivrig förespråkare för att staden skall gå med i experimentet, till och med för ivrig enligt några fullmäktigeledamöter som har ställt sig negativa till försöket.

— Då det ges en möjlighet skall vi utnyttja den. Vi har ingenting att förlora på det. Om det visar sig vara misslyckat kan vi när som helst tryggt gå tillbaka till det gamla systemet.

Någon räddningsplanka eller patentlösning för exempelvis det svåra ekonomiska läget är frikommun-projektet i alla fall inte, åtminstone inte till en början. Systemet med friare disposition av statsanslagen tas i bruk först 1990.

Många kommuner som vill gå med kommer att skära ner antalet nämnder och direktioner och på det sättet eventuellt minska byråkratin och skära ner på utgifterna. Ekenäs väljer en annan väg. Wide vill följa SAS-chefen Jan Carlzons recept och ”riva pyramiderna”.

— Den bärande idén hos oss är att ändra systemet med ansvarsområden och fördela ansvaret. Vi behåller bland annat nämnder och direktioner som andra frikommuner kanske slopar och ger dem i stället större ansvar. L 19/1988 FORUN,