Ekonomen på 1970-talet

Taggar: Teman: ekonomer

Svenska Handelshögskolan 60 år:

Ekonomen på 1970-talet

Hur skall ekonom- och korrespondentutbildningen effektivast skötas i framtiden vid våra handelshögskolor. Allt flera har tillfälle till högskolestudier men den akademiska arbetslösheten blir samtidigt allt värre. Forum har vänt sig till lärare, en f.d. och en nuvarande elev vid SHH för att få några aspekter p problemet.

Professor Gunnar Fougstedt:

Under den senaste tiden har jag haft anledning att tänka en hel del över den framtida ekonomutbildningen inte bara vid vår egen högskola utan också vid övriga handelshögskolor i Finland, Handelshögskolornas rektorsmöte har gett mig i uppdrag att uppgöra en beräkning om den framtida arbetsmarknaden för ekonomer (korrespondenterna medräknade). Prognosen har nyligen blivit färdig och håller på att tryckas. I fråga om utbudet av ekonomer stöder sig beräkningarna bl.a. på uppgifter från högskolorna om den planerade intagningen av nya studerande. Detta antal väntas stiga från c. 1500 år 1970 till c. 2 100 år 1980.

Antalet utexaminerade nya ekonomer och korrespondenter kommer att ökas kraftigt. I fall studietiden på ekonomlinjen såsom nu planeras förlängs med ett år i början av 1970-talet, beräknas hela antalet utexaminerade under detta decennium bli c. 10500. Om däremot den treåriga studietiden bibehålls, blir antalet enligt kalkylerna c. 11600. Hela ekonomkåren ökas från c. 12 200 år 1970 till alternativt c. 22 200 eller 23 300 år 1980. Den förra, lägre siffran gäller om studietiden förlängs till 4 år på ekonomlinjen.

Kommer denna starkt ökade ekonomkår att kunna placeras inom näringslivet och förvaltning? Den efterfrågeprognos, som jag uppgjort, tyder på att den planerade intagningen troligen inte kommer att leda till överproduktion av ekonomer, i varje fall inte om studietiden förlängs till 4 år på ekonomlinjen.

Inom Svenska Handelshögskolan har intagningen av nya studerande ökats kraftigt under de senaste åren. Mycket större årskullar av studerande kan inte gärna få rum i vårt högskolehus. En påtänkt utväg är att starta grundutbildning även vid en filialhögskola i Vasa. Ifall planerna på förlängning av studietiden till 4 år förverkligas, får studierna för grundexamen en ny karaktär, Den del av studierna, som gäller högre vitsord, ökas mycket starkt. I det fall att ekonomexamen bibehålls som treårig kan man räkna med en stark ökning av antalet studerande för kandidatexamen. Denna utveckling har redan börjat. Småningom kommer detta synbarligen även att leda till ett ökat antal licentiatexamina. Hittills har ekonomie licentiaterna till allra största delen knutits som lärare vid handelshögskolorna, men i framtiden kommer de sannolikt att i ökad utsträckning bli anställda av näringslivet. Så är ju redan fallet t.ex. i Sverige.

Den planerade nya studieordningen för vår högskola kommer att innehålla stadganden som begränsar möjligheterna att fritt kombinera olika ämnen. Sålänge vi inte vet hur dessa stadganden kommer att utformas, är det svårt att säga något mera exakt om de olika examensämnenas relativa betydelse i framtiden. Det är dock självklart att företagsekonomin, som ju i vår högskola uppdelats i fyra läroämnen, kommer att vara det dominerande facket.

Från och med denna hösttermin är det möjligt att vid vår hög skola avlägga vitsordet approbatur i databehandling. Detta läroämne har från början väckt ett betydande intresse bland våra studenter och jag tror att många kommer att välja in det i sin ämneskombination under det kommande decenniet.

Slutligen en from förhoppning. Matematiken intar för närvarande en mycket undanskymd plats i vår läroplan. Undervisning i detta ämne ges främst inom ramen för läroämnet statistik. Med tanke på att matematiska metoder används i allt större utsträckning inom samhällsvetenskaperna och i företagens administration vore det önskvärt att matematiken skulle bli ett självständigt läroämne vid vår högskola. Så är fallet vid de andra handelshögskolorna hos oss; vid alla dessa ä ämnet företrätt av en professur. O Vänd!

Debattörerna om ekonomernas framtidsvyer: I vänstra raden ekon.stud. Barbro Appelquist och ekon.kand Per-Erik Lönnfors. Till höger = uppifrån, professorerna Gunnar Fougstedt, : Lars Wahlbeck samt Gösta Mickwitz.

Forum 16/69 1

Ekonomen på ”70-talet.

forts.

Ekond. kand. Per-Erik Lönnfors:

Jag tror inte att högskolans uppgift är att proppa kunskap i studenterna. Minns ordspråket att det är bättre att lära en hungrig man fiska än att ge honom en fisk — då är han hjälpt också för framtiden.

Ge alltså studenten i första hand förmågan att inhämta kunskaper, i andra hand kunskaperna. Förmågan behöver han alltid, de kunskaper som behövs på olika områden förändras dag för dag.

Utsätt således för det första studenten för en ordentlig gnuggning i forskningsmetodik. Förmågan att snabbt inhämta sakuppgifter, genom att använda källor eller gå ut »på fältet» är sällan överflödig.

Träna för det andra upp konsten att analysera de insamlade kunskaperna. Detta är det klassiska kravet att högskolan skall lära ut förmågan till analytiskt, kritiskt tänkande.

Lär för det tredje studenten att delge andra resultatet av sin analys, muntligt, skriftligt och med moderna kommunikationstekniker. Detta är provet på den analytiska förmågan: man kan inte skriva eller tala väl utan att tänka väl. Språket är dessutom det viktigaste instrumentet för att leda människor. I Finland blir finskan alltmera detta instrument, och måste därför behärskas i alla ledarbefattningar.

Träningen i att inhämta, analysera och presentera kunskaper bör så klart läggas upp så att man samtidigt lär sig språk och matematik, ekonomi och samhällskunskap.

Jag fick en del av detta i Hanken 1955—358. Men jag tror att jag hade kunnat bli bättre utrustad. Tempot i övningarna kunde ha varit högre (jag fick senare uppleva hur man klarar detta vid ett amerikanskt universitet).

Jag tror dock att det finns större brister i undervisningen vid andra högskolor, i gymnasiet och grundutbildningen än vid handelshögskolorna.

Professor Gösta Mickwitz:

Som en allmän ram får vi räkna med 4-åriga studier och jag hoppas på heldagsstudier även på laudaturnivå under 70-talet. Personligen hoppas jag också på avbrott för organiserad praktik, som också ställer krav på företagens medverkan.

För Svenska handelshögskolan speciellt bör tyngdpunkten läggas på den internationella ekonomin, och studierna i synnerhet i ekonomisk teori måste fördjupas.

Här kommer kravet på ökad matematisk utbildning och träning. Ekonomerna måste kunna klara av avancerade teoretiska analyser och kalkyler.

Dataprogrammering och simulatorteknik är områden som blir allt viktigare också för ekonomerna, och närmare samarbete med teknikerna måste inledas på dessa fält. En sekundär förutsättning för detta att forskningsinstituten utbyggs.

Jag hoppas också att utbildningen på det samhällsekonomiska området skall förbättras. I samma takt som miljöproblemen ökar, ökar också efterfrågan på personer med gedigen samhällsekonomisk utbildning.

Nationalekonomerna måste också utbildas till universitetsnivå, för avt de skall kunna samarbeta med universitetsekonomerna i näringslivet och i statliga forsknings- och planeringsbyråer, för att på detta sätt kunna inverka på den statliga planeringen. Ekonomerna från Svenska handelshögskolan kan också på detta sätt bättre medverka i internationella organisationer och OECD, Efta och Nordek.

Ekon. stud. Barbro Appelqvist:

Högskolans administration kommer att förändras. Studenternas inflytande kommer väsentligt att öka, vare sig dett 12 Forum 16/6 sker utgående från förvaltningsreformen baserad på en man en röst, eller något kvotsystem. Frågan är än så länge oklar, man kan endast hysa starka farhågor för att Hanken kommer att påtvingas en förvaltningsmodell som varken tar hänsyn till dess särart eller autonomi.

Jag tror att lärare, studenter och representanter för näringslivet tillsammans och utan statens »hjälp> kunde utveckla en fungerande högskoledemokrati, som skulle ta hänsyn till de olika parternas intressen, och samtidigt skapa en trivsam och inspirerande arbetsmiljö för såväl lärare som studenter.

En ökad satsning bör göras på forskning. En eller flera separäta forskningsinstitutioner borde skapas inom högskolans ram. De nuvarande institutionerna är alltför bundna vid den löpande undervisningen. Forskningsmiljön måste förbättras så att de mest begåvade studenterna stannar i högskolan för vidare studier och vetenskapande. Skapandet av mera stimulerande forskningsförhållanden är inte enbart en fråga om pengar, utan kräver också en aktiv insats av professorerna. Jag har en känsla av att alla professorer i detta avseende inte har fyllt sin uppgift. Målsättningen bör vara upprätthållandet av en vetenskaplig nivå som är konkurrenskraftig med alla handelshögskolor i Norden. När det gäller själva underisningen, har språkundervisningen utan tvivel blivit åsidosatt, efter införandet av i övrigt rätt effektiva epokstudier. För att hankeiterna framgångsrikt skall kunna tävla på arbetsmarknaden, krävs vidgade kunskaper i språk. Studenternas valmöjligheter inom och mellan olika ämnen bör utvidgas. National- och företagsdemokratin får varken ges ekonometrisk eller verbalekonomisk slagsida.

1970-talets ekonomer, som arbetar i en allt mindre värld, behöver en bred allmänekonomisk bas att bygga upp sina specialkunskaper på.

Den obligatoriska sommarpraktiken, som förmodligen snart slopas, måste ersättas av ett intimare samarbete mellan näringslivet och högskolan även inom ramen för själva undervisningen. På denna punkt har det brustit i vilja att kommunicera på båda sidor. Speciellt hoppas jag att näringslivet aktivare än hittills tar kontakt med högskolan.

<

Professor Lars Wahlbeck:

Inom handelshögskolarna pågår sedan två år ett omfattande planeringsarbete, som kommer att normera ekonom- och korrespondentexaminas karaktär under 70-talet, Den stabila efterfrågan på ekonomer och de behov som kan härledas utgående från uppgifter för beslutsfattande i ekonomiska frågor, talar för partiellt mera omfattande och nivåmässigt högre samt fördjupade grundexamina.

De kommande särdragen för Svenska handelshögskolans examina är emellertid beroende av såväl externa som interna begränsningar och förlopp. Ett utvidgat samarbete mellan olika högskolor inom poängsystemets ram och en utvidgning och omstrukturering av kombinerade studielinjer — ekonomingenjörer, förvaltningsekonomer och högre merkantil — språklig examina — inom Åbo akademi, kan öka resurskoncentrationen inom Svenska handelshögskolan till centrala element inom ekonomutbildningen.

Den lovande begynnelseutvecklingen avseende vetenskaplig återväxt inom företagsekonomin under 60-talet, och de möjligheter till acceleration som statens budgetförslag för år 1970 genom initialforskartjänster inom företagsekonomin öppnar, kan avlägsna de hittills mest kännbara hindren för omdaningen av handelshögskolornas examina.

Ett helt nytt fält, med konsekvenser för grundexaminas karaktär, blir härvid en yrkesinriktad variant av licentiatexamen, som samordnats med den företagsledarutbildning som redan existerar och som genomgår en snabb utveckling.

Nya forskar-, lärar- och studentgenerationer skapar en bättre högskola.