Ekonomi för tekniker

Taggar: Teman: utbildning

Synpunkter 6 Synpunkter 9 Synpunkter 9 Synpunkter 9 Synpunkter Synpunkter

Ekonomi för tekniker

I anslutning till de uppgifter, som ingick i nr 4/73 av denna tidskrift om fortbildning i ekonomi för tekniker, har rektor Gunnar Björndahl vid Jakobstads Handelsläroverk skrivit nedanstående kommentar, där han redogör för de fortbildningsresultat som uppnåtts i Jakobstad.

Idén som kläcktes vid Jakobstads Handelsläroverk 1968 gick ut på att förena ekonomi och teknik och på så sätt skapa en slagkraftig kombination. Man startade en utbildningsform, vars mål var att ge personer med teknisk utbildning kompletterande skolning i ekonomiska ämnen.

Inledningen var en djärv satsning i form av en 2-terminers finskspråkig dagkurs. Programmet utarbetades av handelsläroverkets eget folk och följde i stort uppdelningen i handelstekniska ämnen och i språk. I den förra gruppen ingår ämnen såsom bokföring, kostnadsberäkning, handelslära, inköps- och försäljningsorganisation, utrikeshandel, ADB samt seminarieövningar. Språken ägnas stor uppmärksamhet; utöver modersmålet läses det andra inhemska språket och ytterligare engelska. Denna första kurs startade med 13 tekniker från olika delar av landet.

Sedan inledningen en gång var gjord, har den finskspråkiga kursen i Jakobstad aldrig släppt greppet. Varje år har en ny kull tekniker slussats ut på arbetsmarknaden via skolbänken i handelsläroverket. I vår fullbordas kurs nr 5 — egentligen inte längre i kursform utan nu som ordinarie specialklass.

Uppmuntrade av framgångarna satte man sommaren 1969 i gång med förberedelserna för en motsvarande svenskspråkig kurs. Reklamkampanjen riktade sig givetvis till de svenskspråkiga teknikerna i landet. Kursen blev verklighet men samtidigt också en besvikelse. Från södra Finland kom nämligen inte en enda deltagare. Det var endast de österbottniska teknikerna som var på alerten.

Kursen utföll till belåtenhet, men året därpå var det stopp. Till följd av för få anmälningar måste kursen inställas. Sedan dess har den svenskspråkiga kursen legat nere trots upprepade förfrågningar från teknikerhåll. Svenskspråkiga tekniker har i viss mån kunnat tas emot på den finskspråkiga kursen, förutsatt att kunskaperna i finska inte lagt hinder i vägen.

Erfarenheterna visade, att en utbildning på svenska bör ges i form av kortare kvällskurser. Nu tog man kontakt med Tekniska Funktionärer i Jakobstad rf. Sommaren 1970 utarbetade man gemensamt ett program på 60 timmar och på hösten satte man i gång. På schemat finns “ämnen såsom handelslära och -rätt, kostnadsberäkning, inköps- och försäljningsorganisation, utrikeshandel, ADB, arbetspsykologi och etikett.

Under de gångna åren har samarbetet gett goda resultat. I vår kunde den tredje merkantila kvällskursen avslutas, vilket innebär att 90 tekniska funktionärer erhållit sin fortbildning i handelsläroverket. På teknikerhåll är man nöjd med uppläggningen. Man har redan nya fortbildningskurser i kikaren, men innan de blir verklighet, skall den fjärde kvällskursen vara undanstökad.

Den senaste nyheten på fortbildningens arbetsfält i Jakobstad är den merkantila kvällskurs för byggmästare, som nu pågår vid handelsläroverket. Denna kursform är ett resultat av samarbetet med Norra Österbottens Byggmästarförening rf. Programmet är på 66 timmar och påminner något om teknikerkursens, men upptar därutöver ämnen såsom fastighetsjuridik, finansieringsfrågor, byggnadslån, räkenskapsanalys samt praktiska skrivelser.

Jakobstads Handelsläroverks ledning har all orsak att känna sig tillfreds med de satsningar som gjorts. På det lokala planet har man gett teknikerkåren möjligheter till kunskapsbreddning och ökad kompetens i arbetet. På riksplanet åter syns resultatet tydligast i de ansvarsfyllda och välavlönade befattningar, som man lyckats hjälpa teknikerna till. OD

Hofna den internationella cigarren.

Forum 6/1973