Ekonomisk frihet laddad fråga
av Peter Nordling Forum 1985-12, sida 27, 28.08.1985
Ekonomis frihet ladda fråga
Den ekonomiska utvecklingen i Norden förutsätter att de nordiska länderna får större ekonomisk frihet. Norden bildar idag en ekonomisk enhet som måste befästas med ett formellt regelverk. Det här säger Pär Stenbäck dagarna innan han lämnar riksdagen och därmed också sin post i Nordiska rådets ekono miska utskott.
dek. Nej, det gäller att svara på den utmaning som den ekonomiska integrationen i Norden eller den sk nordiska hemmamarknaden skapar. Den större friheten skulle gälla valuta, aktier, investeringar och kapital. Frågan om större ekonomisk frihet för de nordiska länderna har varit aktuell redan en ängre tid. Men den är segsliten och poli Os ne talar inte om ett nytt Nor Vem fortsätter?
Vem som efterträder Per Stenbäck i Nordiska rådets ekonomiska utskott är i skrivande stund inte klart. Medlemmarna är i allmänhet ordföranden för partier eller partiernas riksdagsgrupper.
Sfp torde ha två ungefär jämnstarka kandidater, Henrik Westerlund och Ole Norrback. Westerlund var medlem i ekonomiska utskottet under sin tid som ordförande för Svenska riksdagsgruppen och är nu. suppleant. Håller man fast vid att det bör vara en för tillfället framträdande politiker, lutar det mot Norrback, som lett riksdagsgruppen sedan senaste val.
Justitieminister Christoffer Taxell är visserligen — nybliven — partiordförande, men hans intresse och meriter, då det gälter nordiskt samarbete, torde ligga på ett annat plan.
Svart häst kan t ex Elisabeth Rehn vara. Hon har tidigare varit suppleant i utskottet. PN e
FRUN 12/198 tiskt inflammerad. Den är också en av de få frågor som NR röstat om under de senaste åren.
Det är närmast den svenska högern som gått i spetsen för att öka den ekonomiska friheten. Svenska folkpartiet i Finland, liksom de övriga borgerliga partierna, har kört på samma linje. Det borgerliga blocket har dock förlorat norska centerpartiets stöd.
Motståndarna utgörs främst av de svenska socialdemokraterna och finansminister Kjell-Olot Feldt. Man hänvisar till OECDreglerna och säger att är omöjligt för Norden att förverkliga en särlösning. Detta eftersom OECD-koden förutsätter att alla länder skall ha samma förmåner. Socialdemokraterna får stöd av kommunisterna.
Politisk fråga
Detta kommenterar de borgerliga med att det är en politisk, inte en juridisk fråga. Dessa har föreslagit att de nordiska regeringarna gör en politisk framstöt för att få igång förhandlingar som leder till att Norden förklaras som ett särområde.
Enligt Stenbäck finns det flera faktorer som talar för att man skall kunna förhandla sig fram till rättigheter inom OECD, även om den politiska viljan hittills saknats.
— Det ekonomiska samarbetet i Norden har redan gått mycket långt, framför allt genom de många företagsköpen (se Forum 12/84). Finländska företag äger helt eller delvis flera hundra företag i Sverige, och svenska företag har köpt in sig i norska i ungefär samma omfattning. Dessa företag är betjänta av en smidig kapital- och vinstöver kunna förhandla sig fram till rättigheter inom OECD, säger Pär Stenbäck.
föring mellan länderna, framhåller Stenbäck.
Han anser att det är onödig byråkrati och övervakning att alltid anhålla om tillstånd, även om de nästan undantagslöst beviljas.
Stenbäck påminner om det faktum, att många företag betraktar hela Norden som sin hemmamarknad. De som har växtkraft käper kapacitet och konkurrenskraft, och medverkar till branschsaneringar.
NR reagerar trög — Detta ställer krav på lagstiftarna. Men det är tydligt att NR:s organ inte orkat hänga med i utvecklingen. Ett uttryck för detta är tillkomsten av Gyllenhammargruppen (se Forum 12/84). Man har helt enkelt inte kunnat svara mot det krav verkligheten ställer, konstaterar Stenbäck.
Han finner det beklagligt, att det gått så långt som till ett privat initiativ. I och för sig har Stenbäck ingenting emot Gyllenhammargruppen.
— Men, säger han, den är en liten bankruttförklaring för den nordiska institution som borde ha skött frågan. Risken med det privata engagemanget är att nya konflikter uppstår.
Hur lång tid det tar att göra Norden till ett ekonomiskt särområde, är naturligtvis omöjligt att säga för Stenbäck. Han tror dock att frågorna av sin egen tyngd pockar på svar inom några år.
— Alternativet är att allt fler företag söker sig utanför Norden. Men Norden borde fungera som avstamp, säger han.
Peter Nordling 2 — Många faktorer talar för att Norden bör |