Utgiven i Forum nr 1985-12

Finska miljöer i Stockholm

av Ragnhild Artimo Forum 1985-12, sida 24-25, 28.08.1985

Taggar: Teman: inredning

Finska miljöer

Isku har funnit på ett nytt koncept att lansera sina inredningar på den svenska marknaden: flankstöd av fem andra finländska inredare. En stående expo visar totala miljöer, inte enskilda produkter. Tanken är att förföra genom det visuella. Kvalitet och individualitet är signalord då det gäller dagens offentliga miljöer.

en permanent utställning på 600 m på Rosenlundsgatan i Stockholm. Offentliga miljöer för krävande kunder som vill satsa på toppdesign, kvalitet och individuella lösningar. Och har pengar att göra det. Isku Inredningar AB hade funnit på ett sätt att attrahera blaserade inredares uppmärksamhet: totala offentliga miljöer. Lösningar, inte produkter.

— Vi kämpade i princip med samma problem som de möbelföretag som satsar på enskilda konsumenter och heminredare, säger Staffan Kjellberg, idégivare till Finskt Miljöcenter. — Man måste visa produkten i ett sammanhang, presentera hela inredningar, inte de enskilda föremål som utgör byggstenarna. Så vi beslöt att satsa på totala finska offentliga inredningar.

Isku — som etablerade sig i Sverige med dotterbolaget Isku Inredningar AB re For Miljöcenter öppnade i januar 2 dan för tjugo år sedan — hade alltså möblerna. Det räckte ju inte. Staffan Kjellberg rekognoserade intresset för medverkan bland andra finländska företag med kompletterande produkter. Många sa blankt nej — detdär trodde de inte på. Men en hanafull fördomsfria bolag insåg idéns kommersiella möjligheter.

Starka tillsamman — Vad vi behövde för att skapa genomarbetade, fungerande miljöer var produkter som mattor, lampor, gardiner, porslin och glas, säger Kjellberg. — De företag vi skulle ha med i expoverksamheten skulle alltså företräda sådana produktgrupper. Också hitech vara med i bilden — TV, video — viktiga arbetsredskap idag.

De fem företag som slutligen kom med i projektet är Arabia med porslin och även glas, Finlayson med gardiner och handdu I Stockhol kar, Nokia med mattor och golvbeläggningar, Salora med TV- och videoteknik, och Orno med belysningar.

— Mottagandet här har varit entusiastiskt, berättar Staffan Kjellberg. — Tidigare hade vi det inte alldeles lätt då det gällde att få arkitekter och professionella inredare att ställa upp på våra presentationer. Nu kommer de gärna på våra arkitektträffar — vi har mer att visa.

— En gemensam front ger helt annan slagkraft på den svenska marknaden än de enskilda företagen då de uppträder ensamma, sä ger Staffan Kjellberg, mannen bakom Finskt Miljöcenter.

12/1985 FFRUN,

En trumt för Finskt Miljöcenter är att respektive företag offererar sina egna produkter — således utan mellanhänder — och därigenom ger kunden ett mycket fördelaktigt pris på en totallösning.

Styrkan I samarbetet reflekteras också i att man kan dela kostnaderna på alla involverade företag — så exempelvis arkitektträffar och andra publikevenemang blir moderata prismässigt.

Slagkraft på marknaden

Staffan Kjellberg framhåller, att en gemensam front sådan som Finskt Miljöcenter ger en helt annan slagkraft på den svenska marknaden än de enskilda företagen då de uppträder ensamma — oavsett att de alla är välkända och har namn om sig som designföretag. Tillsammans är de mera än summan av delarna.

— Överhuvudtaget har jag under de år jag samarbetat med finländska företag tyckt mig märka, att samverkan företagen emellan inte alls är någon självklarhet, trots att man skulle ha mycket att vinna på det. Hur ofantligt slagkraftiga skulle inte finska företag vara på exportmarknaderna, om de gick samman till gemensamma satsningar — då de redan nu har en sådan goodwill och image att falla tillbaka på! Men kommunikation och samarbete verkar inte vara de mest framträdande finländska egenskaperna …

Mycket spännande är, att Finskt Miljöcenter, som nu fungerat i ett halvt år, redan uppvisar intressanta snöbollseffekter: då Nokia kom med i bilden, visste Staffan Kjellberg ännu inte att Nokia också har Airam med i koncernen, och Airam gör hela sortimentet glödlampor … så det kunde vara väl bäddat för exportsamarbete mellan Örno och Airam. (På försommaren sålde emellertid Stockmann Orno till svenska Järnkonst AB, dotterbolag til ASEA). Sedan har många andra företag med inredningsmarknaden i sikte uttalat intresse att hänga med. Det handlar faktiskt om betydande affärsmöjligheter.

Ju mer vi är tillsammans

Att vara under samma tak på Rosenlundsgatan i Stockholm gör det också lättafe för de sex finländska företagen att samarbeta utanför expon: då det handlar om mässdeltagande kan man låna varandra ”rekvisita” då det är aktuellt att bygga upp totalmiljöer — på så sätt blir den totala mässarealen flerfaldig, genom att flera företag kan presentera sina produkter på samma yta.

Finskt Miljöcenter är attraktivt också för andra utställare än de företag som är med. Bland annat Suomi-galleriet i Stockholm ställer ut finländsk konst i Miljöcentrets utrymmen, vilket ju samtidigt är ägnat att ge en ytterligare dimension åt den stående utställningen. Kjellberg berättar också att Frenckellska Tryckeri Ab utnyttjat Finskt

F RUN 12/1985

Miljöcenter för att presentera sina produkter under sin nyintroduktion i Sverige, och det konkreta resultatet blev synnerligen positivt.

Nya projekt

Exempel på projekt som Miljöcenter för närvarande arbetar med är Strömberg Union AB:s nya huvudkontor i Akalla. Strömberg satte spaden i jorden för sitt nya, arkitektoniskt spännande kontor i högteknologiska Kista-området utanför Stockholm i april i år. Strömberg, som marknadsför avancerade elutrustningar och komponenter till industri och kraftverk i Sverige, har gett Finskt Miljöcenter i uppdrag att erbjuda ett alternativ till inredning av kontoret. Avsikten är att ge interiören en utformning som “återspeglar kvaliteten hos Strömbergs produkter och tjänster”. Ett annat projekt är den finska delen av Nordic House i Riyadh: det är meningen att Nordic Hous skall bli en samlingspunkt för Nordens olika företag, och där kommer Finland att representeras på två våningsplan.

Finskt Miljöcenter är inte någon agentur, utan understruket en utställningslokal. Idén är, att genom samgång mellan företag med kompletterande produkturval stärka den visuella fronten. Den samlande kraften är i alIa fall svenska Isku, och de övriga involverade företagen har inte egna agenter på plats: principen är att man betjänar kunderna med information så att de i Miljöcentret kan få ett kort med kontaktdata för att från företagen sedan rekvirera vidare data och kanske diskutera pris- och leveranstrågor. Vid arkitektträffar och andra gemensamma större evenemang har respektive företag sina egna representanter på plats.

-— På det sättet blir dethär en oerhört fördelaktig väg för företagen att presentera sig för denna speciella målgrupp på den svenska marknaden, säger Staffan Kjellberg.

Ragnhild Artimo

Bra idé — men fungerar den?

Stockholm — som alltså marknadsför Arabia och Rörstrand porslin — tyc ker att idén med gemensam expo av kompletterande produkter principiellt är utmärkt. — Tanken är riktig: kunden skall ha möjlighet att bekanta sig med totala miljölösningar hellre än enskilda produkter, säger Freiholtz. — Isku är inne på rätt väg med denna gemensamma ”marknadsfront”. Det är också alldeles klart att en sådan satsnings slagkraft är större är summan av de enskilda delarna. Var för sig utgör de produkter de medverkande företagen representerar rätt anspråkslösa delar av ett projekt — i detta fall således offentliga miljöer — medan vi med samlade krafter definitivt blir viktigare för kunden. Däri ligger styrkan i idén. Svagheten I systemet ser Lars Freiholtz i att man trots allt inte gör det alldeles lätt för kunden: — Isku är ju initiativtagaren, och de övriga fem företagen som med sina produkter är med i den stående expon har inte någon försäljning där, utan kunderna, som bekantar sig med miljöerna på utställningen får information om vem de kan ta kontakt med exempelvis på Arabia eller Finlayson, för närmare uppgifter om produkterna, leveranstiderna och priserna etc. För Iskus del finns det problemet inte, genom att deras eget folk är på plats för direkta förhandlingar. Miljöcentret kan alltså inte erbjuda totalofferter för kunden, som skulle underlätta jämförelser med eventuella andra leverantörers helhetslösningar. Hur de finländska företagen som presenterar sina produkter på Isku Inredningar lyckas sälja, hänger på hur aktiv och initiativrik kunden är då

EE Freiholtz, VD för Wärtsilä AB — Gemensam expo med totalmiljöer är en bra satsning, men borde följas upp av möjligheten till totalofferter som gör det lättare för kunden att jämföra olika alternativ, säger Lars Freiholtz, VD på Wärtsilä AB.

det gäller att skaffa fram mera data om de olika produkterna. Mot bakgrunden av den hårda konkurrensen i branscherna är dethär en svaghet i systemet: man bör göra det lätt för kunden.

För Wärtsiläs del är det spontana intresset för Miljöcenter-engagemanget dessutom något lamare än det annars skulle vara genom att man nyligen förvärvat svenska Rörstrand.

— Efter att Rörstrand senaste år uppgick i Wärtsilä är vi nu väletablerade på den svenska storköksmarknaden, så det är klart att våra mera betydande satsningar kommer att ske genom redan etablerade säljkanaler, Ragnhild Artimo 25

Utgiven i Forum nr 1985-12

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."