Ekonomisk revolution

av Peter Nordling Forum 1985-13, sida 08-09, 11.09.1985

Taggar: Teman: ekonomi

inas stora ekonomiska reform och Coens Xiaopings öppna dörrars poli tik har nu sex år på nacken. Om den här politiken är beständig — och det hävdar kineserna att den är — har kineserna alla chanser att nå sina ekonomiska mål. Och det vill inte säga litet,

Målet är att fyrdubbla bruttonationalprodukten från år 1980 till år 2 000. Det betyder att BNP skulle komma upp till 1 000 miljarder USD eller 800 USD per capita, förutsatt att befolkningsprognosen stämmer överens med verkligheten.

Det betyder också att här finns pengar att hämta för utländska företag. Kineserna ser nämligen gärna att utländska investerare deltar i uppbyggandet av landet.

Det kineserna nu satsar på är energi, kommunikation (inklusive telekommunikation, bla skall telefonnätet som nu omfattar ca 5 miljoner apparater byggas ut med mellan 15 och 25 miljoner apparater), och mogernisering av industrin.

Kina är ännu ett fattigt land, men skall ej så förbli. Kulturrevolutionen, som började 1966 och avslutades 1976 i och med Mao Zedongs död, är nu ett minne blott, men ett tragiskt sådant.

Miljoner och åter miljoner skolungdomar tvingades avbryta skolgången efter mellanskolan. De förflyttades till landsbygden där de sattes i jordbruksarbete. Universitet stängdes. Och ekonomi och produktion styrdes enligt sovjetisk modell. Den tunga industrin dominerade och både jordbruk och industri styrdes centralt. Resultatet var överskott på vissa varor och brist på andra, bla en del livsmedel.

Modernisering, reform

Sedan år 1979 genomgår Kina en enorm våg av modernisering och en ekonomisk reförm med många och tydliga kapitalistiska inslag. Makten har decentraliserats. Fabriker och jordbruk bestämmer själva vad och hur mycket de producerar. Företagen konkurrerar sinsemellan trots att de I de allra flesta fall ägs av staten. Lönesystemet är mera prestationsbaserat, och de duktigaste kan få bonus utöver den vanliga lönen. De som arbetar dåligt kan få löneavdrag eller i extrema fall sparken.

Man har till och med godkänt privat företagsamhet. Men företagarna får inte ha mer än sju anställda och två lärlingar.

8

Kinas reform:

Ekonomis revolutio skapar marknader

Kinas ekonomiska reform börjar ge resultat. Den ekonomiska tillväxten är stabil och handelsbalansen positiv. Mycket av uppbyggnadsarbetet återstår dock. Och till det behöver kineserna hjälp. Därför finns det goda möjligheter också för Finland att göra affärer med Kina. Faktum är att vår industri nu satsar so aldrig förr.

Tack vare den ekonomiska reformen finns det nu tydliga tecken på att välfärden ökar. Den ekonomiska tillväxten var i fjol 7,5 procent. Utrikeshandeln ökade så kraftigt att man i Beijing blev tvungen att stoppa importen. Stoppet har dock bedömts som temporärt.

Lönerna är fortfarande anspråkslösa — i finska pengar räknat ca 200 mark per månad. Trots det blir radio- och TV-apparater, kylskåp, tvättmaskiner och elektriska fläktar allt vanligare i hemmen.

Mopeder och motorcyklar kan också köpas. Men på grund av priserna är cykeln fortfarande det dominerande fortskaffningsmedlet. Privata personbilar förekommer inte.

Också importvaror utgör ett tydligt inslag i samhällsbilden. På gatorna rullar påfallande många japanska, men också västtyska, franska och sovjetiska bilar. Det amerikanska inslaget utgörs bla av Coca-Cola.

Utlänningar välkomn — Eftersom vi vill påskynda moaderniseringen skall vi föra en öppnare politik än tidigare mot yttervärlden. Handelsförbindelserna skall utvecklas vidare och snabbare än den nationella ekonomin, säger Ye Jixiu. Han är chefredaktör och VD för tidskriften China’s Foreign Trade.

Den öppnare politikens mest synliga exempel är de fyra ekonomiska zonerna, av vilka Shenzen är den mest kända. Här är utländska investeringar och joint ventures välkomna. Efter de fyra zonerna som var ett experiment öppnades 14 kuststäder och ön Hainan senaste år. | många fall är dock endast en del av staden öppnad. Meningen är att allt fler områden skall öppnas. I tur står bla deltaområdena kring Yangtse-floden och Pärlfloden.

— Egentligen, säger Mr Ye, är hela Kina öppnat, men inom specialområdena erbjuder vi bl a förmånligare skattevillkor för de utländska investerarna.

Enligt Ye innebär öppningspalitiken att den kinesiska marknaden skall kombineras med världsmarknaden.

— Vi skall utnyttja kinesiska resurser och internationella tillgångar, förklarar han.

Rikt, men ändå fattigt

Yes anlys av den kinesiska ekonomin är att den har två fördelar och två nackdelar. Fördelarna utgörs av stora naturresurser och &n enorm arbetskraft som är enastående i hela världen. Den är dessutom billig.

Stenkolet är den kanske viktigaste naturresursen. Den står för lejonparten av landets energi. I fjol var kolproduktionen uppe i ca 700 miljoner ton. Kolet finns huvudsakligen i landets norra delar. Men kol av något sämre kvalitet bryts också i de södra delarna.

Olja finns också. I fjol var produktionssiffran ca 110 miljoner ton. Man räknar dock med att hitta nya oljetillgångar. Olja letas på ett 4,2 miljoner km? stort landområde och på ett ca 1 miljon km? stort område på den kinesiska kontinentalsockeln.

Vattenkraften är tillsvidare sparsamt utbyggd. Men man planerar ett nytt jättekraftverk med 26 stycken 500 megawatts turbiner | Yangtse-floden.

Det negativa i den kinesiska ekonomin är att landet fortfarande är mycket fattigt. Och det krävs kapital för att bygga upp landet På minuskontot noterar Ye ytterligare att vetenskapen och den tekniska nivån inte hängt med i utvecklingen.

Ye talar också om ett nytt negativt drag — den ekonomiska brottsligheten. Bl a en större bilsmugglingsaffär har uppdagats. Man räknar med att stoppa de ekonomiska brotten genom skärpt lagstiftning.

Utländskt komplement

Fattigdomen gör att kineserna i första handa vill använda egna pengar, egen teknik och egen arbetskraft för uppbyggnadsarbetet.

13/1985 FÖRUN — Men, framhåller Ye, samtidigt måste vi också försöka utnyttja internationellt kapital och internationell teknologi. Vi skall med andra ord komplettera våra egna resurser med utländska för att påskynda utvecklingen.

På grund av den tekniska eftersläpningen är det framförallt avancerad teknologi kinserna är ute efter. Men det skall vara teknologi som lämpar sig för de lokala förhållandena. Det betyder ofta att man nöjer sig med något äldre teknolog! som kan köpas förhållandevis billigt.

Beträffande det utländska kapitalet vill Kina naturligtvis helst ha långfristiga krediter med låg ränta.

— Det är helt enkelt ett måste för oss eftersom vi inte har råd att försumma återbetalningarna, konstaterar Ye.

En del lån har fått en biståndsdimension. Vissa europeiska länder, bland dem några nordiska har beviljat räntefria lån. Dessutom har kineserna lyckats förhandla sig fram till åtminstone ett 30-årigt lån till tre procents ränta.

Positiv handelsbalans

Idag är Kinas största handelspartners Japan (20 procent), Hong Kong och USA. Då det gäller joint ventures har samarbetsprojekten med USA och Västeuropa ökat snabbast. Men även japanerna satsar hårt.

Enligt Ye kommer bla bilproduktionssamarbetet med utlandet att öka markant. Samarbete har redan inletts med USA, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike.

Trots det omfattande uppbyggnadsarbetet har Kina under praktiskt taget hela reformperioden, med undantag för åren 1979 och 1980 haft en positiv bytesbalans. För åren 1982 och 1983 noteras överskott på 3 respektive 3,7 miljarder USD.

I handeln med Finland har Kina dock ett underskott, som senaste år var 333 miljoner FIM.

Exportuppsving för Finland Finland har nu kommit en god bit på vägen i öppnandet av handelsförbindelsern till Kina. Värdet av den kinesiska exporten och importen är visserligen ännu jämförelsevis lågt. Men framför allt på exportsidan görs hela tiden nya ansträngningar som åtminstone hittills burit frukt. Som exempel kan nämnas att exporten mer än fördubblades från år 1983 till 1984 då kineserna importerade finländska produkter för drygt 518 Mmk. Våra främsta exportartiklar är pappersmassa, gödsel, metaller (zink) och i viss mån maskiner och transportmateriel. Exporten till Kina är dock tillsvidare endast 0,6 procent av vår totala export.

I handeln, som är multilateral sedan 1983, importerade vi bla textilprodukter, livsmedel och kemikalier för totalt drygt 185 Mmrk. Betecknande för hela den kinesiska exporten är att industriprodukternas andel ökar på bekostnad av råvarornas.

Också för i år väntas en kraftig ökning av exporten till Kina. På Utrikeshandelsförbundet räknar man med att värdet av årets export skall ligga runt 700 Mmk.

Utrikeshandelsförbundet satsar också aktivt på att stimulera Kinahandeln. I nästa års program ingår att ordna 13 handelsträmjande utställningar i Kina. Förbundet har också gett ut en översikt över Kinahandeln, Kiinan kansantasavalta (Folkrepubliken Kina).

Nya joint ventures

På Finnfund uppger man att aktiviteten bland företagen nu är enorm. Det gäller inte endast konventionell varuexport. Ett tjugotal företag skissar på joint ventures. Och några förbereder projektexport. Vilka dehär företagen är avslöjar man inte. Av de planerade joint ventures uppges ungefär ett dussin vara i utredningsskedet medan 4—5 projekt hunnit längre. Hittills har endast ett finländskt företag, Raute Oy i Lahtis, fått ett joint venturekontrakt med kineserna. Kontraktet undertecknades senaste höst och gäller en fanerfabrik med en årsproduktion på 31 000 kubikmeter, berättar marknadsföringsdirektör Timo Lampila. Meningen är att två tredjedelar av produktionen skall säljas utanför Kina.

= I

Typisk kinesisk privatföretagsamhet är att sälja läsk och cigarretter vid små stånd vid gatan.

FERUN 13/1985

Kina måste komplettera sina egna resurser med utländska för att påskynda utvecklingen, säger chefredaktör Ye Jixiu.

Totalkostnaderna för fabriken, som skall stå klar vid årsskiftet 1986—87, är beräknade till 18 miljoner USD (ca 108 miljoner FIM). Av detta är Rautes andel drygt 40 miljoner FIM. Ägoförhållandet är uppbyggt så att Qingdao Industry Corporation har 48 procent och Bank of China 24 Procent. Av de återstående 28 procenten innehar Raute och Finnfund hälften var.

Långsam process

Också om handelsförbindelserna med Kina har utvecklats positivt och exportökningarna procentuellt sett är stora är bearbetningen av den kinesiska marknaden en långsam och tungrodd process. Flera företag har fått offra tre år på förarbete innan man kunnat ro iland affären.

Det som gör arbetet tidsdrygt är dels det långa avståndet mellan våra länder, dels de långa avstånden inom Kina. Svårare att bemästra är den kinesiska byråkratin som fortfarande finns och kinesernas stora intresse för detaljer. Inte heller språksvårigheerna kan förbises. Även om det går att få jag på tolkar kan de knappast till fullo den fackterminologi som används vid förhandingarna.

Den som planerar att etablera affärskontakter med kineserna bör också minnas att dessa letar efter äldre teknologi som lämpar sig bättre för de Iokala förhållandena och är betydligt billigare.

I Kina värdesätter man personliga relationer. Det är därför viktigt att samma person sköter förhandlingarna från början till slut. Det underlättar också om han är förtrogen med moderniseringspolitiken.

Peter Nordling 9

INFORUM

Areal: 2600 000 km?

Folkmängd: 1,1 miljarder Huvudstad: Beijing (Peking) Statsskick: Folkrepublik

Språk: Kinesiska (9490)

Språkliga och etniska minoriteter: 55 st

Valuta: yuan=100 fen=ca 2,6 FIM BNP 1984: ca 3337,7 miljarder FIM