Ekonomiutbildningen i Finland: Nya tider, nya seder på ekonomfabriken

av Fredrik Nars Forum 1997-11, sida 18-22, 20.11.1997

Taggar: Teman: utbildning

ero Kasanen, rektor för Finlands D största handelshögskola, Helsingfors handelshögskola, talar om en omvälvning. ”Det har skett en lika stor omvälvning inom skolningssektorn som inom den finansiella sektorn” Kasanen talar om konkurrens och effektivitet, ord som existerat i handelshögskolornas föreläsningssalar men mera sällan i deras styrelser. Enligt honom är handelshögskolorna i Finland i dag tvungna att konkurrera med högskolor i Europa eftersom studenterna är mer mobila än tidigare. De måste

Uleåborgs universitet

Antal ekon.stud.: ca 400 Intagningsprocent 90 90 Utdimitterade 1996: 34 ekon.mag.

Lika stora enheter: nat.ek., fin.ek., redov.

Vasa universitet Antal ekon.stud.: 1880 Intagningsprocent 4 Åbo Akademi Antal ekon.stud.: 437 Intagningsprocent 27

Utdimitterade 1996: 177 ekon.mag., 1 ekon.kand. Lika stora fakult.; handel o. teknik; handel o. admin.

nu också konkurrera om statlig finansiering på ett helt annat sätt: de får pengar på basen av producerade ekonomie magistrar och ekonomie doktorer samt om de får s.k. spetsenheter i undervisning. Dessutom måste de kämpa om goda forskare som ger högskolan ett gott rykte. “Publish or perish’ gäller, det räcker inte längre att producera akademiska artiklar i högskolans egna publikationsserie.

I Finland producerades förra året 1341 ekonomie magistrar vid de nio ekonomutbildningsenheterna i Fin Finlands nio ekonomutbildningsenheter

Jyväskylä universitet

Antal ekon.stus

Ptdimitteralie 1996: 70 ekon.mag., &

Utdimitterade 1998: 54 ek.mag., 2 ek.kand. liptterade Största fak.: Ekonomisk-Statsvetenskapliga

BM Åbo handelshögskola Antal studerande 1902 Intagningsprocent 30

Största inst. marknadsföring

Utdimitterade 1996: 192 ekonomer, 6 ekon.kand.

S

Intagningsprocent ca 202 Örsta studieprogram: redovisning

Utdimitterade 1996: 93 ekon.mag., 14 ekon.kand.

itterade 1996: 45 ekon.mag., 23 ekon.kand. sj studieprogram: föret.ek., redovisn.

Studerande 2116, av vilka 20 90 i Vasa

Utdimitterade 1996: 407 ekon.mag., 117 ekon.kand land. Av dessa är tre självständiga handelshögskolor, Helsingfors handelshögskola. Svenska handelshögskolan (Hanken) och Åbo handelshögskola, vilka stod för över 800 nybakade ekonomie magistrar.

Nytt sedan 1995 är att det är möjligt att ta ekonomie kandidatexamen efter 120 studieveckor (för att bli ekonom krävs 160 studieveckor). Kandidatexamen motsvarar diplomekonomexamen, som drogs in i slutet av 70-talet. Sedan handelsläroverken blev yrkeshögskolor 1995 och började utdimitt Id: ca 100 ekon.kand. I

Tammerfors universitet Q Antal ekon.stud.: 1365 Intagningsprocent 22 4

Största inst.: nationalekonomi

Villmanstrands tekniska högskola Antal ekon.stud.; ca 500 Intagningsprocent 24 96

Svenska handelshögskolan

Intagningsprocent 42 90 1996: 207 ekon.mag., 21 ekon.kand. Största inst.: marknadsföring

Helsingfors handelshögskola FS Antal studerande 4 268 Intagningsprocent 23 24 törsta inst.: marknadsföring

FORUM NR 11/97

Helsingfors handelshögskola

H elsingfors handelshögskola är landets störst ekonomutbildningsenhet. Storleken har fördelen att skolan kan erbjuda en bred palett av huvudämnen:20 st vid fem institutioner. Största institutionen är marknadsföring och det största huvudämnet är redovisning. Undervisningsministeriet valde internationell affärsverksamhet som en spetsenhet inom undervisningen 1995. Skolan håller som bäst på att definiera sina toppenheter i forskning.

Svenska handelshögskolan - som nuförtiden även officiellt kallas Hanken - bär huvudansvaret för att utbilda ekonomer på svenska i Finland, vilket den gör i Helsingfors och Vasa. Tjänste- och relationsmarknadsföring samt finansiell ekonomi har definierats som styrkeområden. Hankeiterna är enligt Hankens egen utsago kända för sina goda språkkunskaper: 1994 valdes Institutionen för språk och kommunikation till en av landets tio spetsenheter inom undervisning.

Nyckeldata:

Helsingfors handelshögskola har 5 institutione & största institutionen är marknadsföringsinstitutione 4268 studerande totalt, genomsnittlig intagningsprocent 023 + 407 utdimitterade ekon.mag., 117 ekon.kand,, 11 ekon.dr 1936; snittstudietid 5,5 år totalkostnader år 1996: 73,1 Mmk?

Nyckeldata: & Svenska handelshögskolan har 10 institutione & Hanken har verks. i H:fors och Vasa största institutionen är marknadsföringsinstitutione & 2 115 studerande totalt, genomsnittlig intagningsprocent ca 42 207 utdimitterade ekon.mag. 21 ekon.kand., 1 ekon.dr 1996; snittstudietid 6 å & kostnader år 1996: 41 Mmk Åbo handelshögskol Äbo handelsHögskolas största institution är marknadsföring. Undervisningsministeriet har utsett internationell affärsverksamhet som en spetsenhet inom undervisning 1997. HögSkolans specialkunnande inom forskning har definierats som Europaforskning, sm-företag och företagande, företagens internationalisering, logistik och framtidsforskning. Högskolan är med i spetsenheten TUCS (Turku Centre for Computer Science) och huvudämnet informationssystem har ett symbiosförhållande med TUCS.

FORUM NR 11/9 “av dem som deltar i inträdesförhöret

Nyckeldata & Åbo handelshögskola har 5 ämnesinst., I huvudämnesmöjligh. + 1 sep. utbildn.progr. (Internat, Business e största institutionen är marknadsföringsinstitutione 1902 studerande totalt, genomsnittlig intagningsprocent ca 30 e 192 utdimitterade ekonomer, 6 ekon.kand., 10 ekon.lic., 8 ekon.dr 1996, snittstudietid 5,5 å e totalkostnader år 1996: 71,3 Mmk, varav 47,1 Mmk från statsbudgeten ? högskolans egna uppgifte era tradenomer ligger deras verksamhet mycket nära handelshögskolornas. Marianne Stenius, rektor för Svenska handelshögskolan, kommenterar: ”Det är visserligen ett sunt drag att yrkeshögskolorna börjat konkurrera med oss, men jag tycker att det inte är motiverat att ekonomie kandidatexamen infördes samtidigt som yrkeshögskolorna kom till”. Undervisningsministeriets resultatstyrning känner dock inte till kanididatexamen: ekonomutbildningsenheterna får resurser enbart på basis av producerade ekonomie magistrar och doktorer - men inte kandidater. Det har Stenius inget emot: ”Magistrarna skall vara basen för resursfördelningen”. Skillnaden mellan yrkeshögskolor och vetenskapshögskolor är att de senare bedriver forskning: ”att bedriva fri kritisk forskning” samt att ”meddela härpå grundad undervisning”, som t.ex. Hankens målsättning uttrycks.

Det har rått en viss osäkerhet kring de nya merkantila titlarna sedan 1995: “Företag ringer oss och frågar om de nya titlarna”, säger Synnöve Bäckström, studierådgivare vid Hanken.

Närmare näringslive Ått pengarna som kommer från undervisningsministeriet har minskat har enligt rektor Kasanen lett till många nya utmaningar. Han ser det som en signal för att högskolorna måste närma sig näringslivet. Ekonomutbildningsenheterna har ofta kritiserats för att avståndet till näringslivet varit för långt. Men nu blåser det nya vindar. Många skolor har grundat alumniföreningar för att hålla bättre kontakt med sina forna elever i näringslivet. Rekryteringstjänster erbjuder företagen sommarjobbare och fast personal och enligt rektor Kasanen har antalet beställningsavhandlingar ökat ”exponentiellt”. Delar av högskolorna får bete sig mera som företag. Kasanen: ”Vi har t.ex. varit föregångare i Finland med att bolagisera vår fortbildning. Vårt företagsekonomiska forskningsinstitut skall bolagiseras.Prodek [ett skolningsinstitut som erbjuder tjänster åt u-länder] bolagiserades i början av året. Dessa företag agerar snabbt på sina egna marknader utgående från sina egna målsättningar utan att vara bundna av de stelare strukturerna vid högskolan.”

Ett annat sätt för handelshögskolorna att förtjäna pengar som Kasanen nämner är sponsorering från företag.

Bred grundutbildning, specialisering i forskning

Har handelshögskolorna i Finland specialiserat sig på vissa områden? Stenius svarar: ”Här är det viktigt att skilja mellan utbildning och forskning. Det är viktigt att utbildningen är bred, Inom forskningen skall högskolorna specialisera sig och söka nischer. Denna nischforskning kan sedan utnyttjas i fortbildning och utbildning på djupare nivå”. Handelshögskolorna har uppmanats av undervisningsministeriet att välja styrkeområden inom forskning. För Hanken är de t.ex. finansiell ekonomi och tjänstemarknadsföring.

Fusionstankarna som florerade bland handelshögskolorna i Recessionsfinland för några år sedan är begravda. ”Jag ser ingen nytta av storlek i grundutbildningen. Hanken är t.ex. redan nu lika stor som Handelshögskolan i Stockholm. Men ju längre man kommer i ekonomutbildningen desto större möjligheter till samarbete finns det”, säger Stenius. Bland doktorandstuderande samarbetar ekonomutbildningsenheterna genom KATAJA-programmet.

1996 planerades en sammanslagning av de nationalekonomiska institutionerna vid Helsingfors universitet, Helsingfors handelshögskola och Hanken. Då dessutom Statens ekonomiska forskningsinstitut VATT skulle komma under samma tak skulle Europas största nationalekonomiska forskningscentral ha fötts. Förslaget föll på brist på medel och universitetets motstånd. Kasanen och Stenius beklagar misslyckandet.

Bland ekonomutbildningsenheterna pågår för tillfället en febril utvärderingsaktivitet. Undervisningsministeriet beslöt nämligen i början av 90talet att alla högskolor skall utvärderas inom 10 år. Bakgrunden är ett allmänt spar- och effektivitetstänkande från statsmaktens sida. Utvärderingarna inleds som självutvärderingar, varefter en internationell grupp går igenom en skola, vilket sedan utmynnar i en rapport med rekommendationer.

Undervisningsministeriet har infört ett resultatbaserat anslag för spetsenbeter inom undervisning. Det bety EL] universite = - hitp Vasa universitet är landets näststörsta ekonomutbildningsenhet, räknat med antalet ekonomiestuderande Ekonomutbildningen ‘sker vid två av univeritetets fyra fakulteter: den ekonomisk-tekniska och den ekonomisk-administrativa fakulteten. Den ekonomisk-tekniska fakultetens institution för redovisning tillsammans med institutionen för metodämnena utnämndes till” utbildningens spetsenhet i undervisningsministeriets resultatförhandlingsprocess.

Nyckeldata & Vasa universitet har 2 fakulteter för ekon.kand.- och -mag.-utbildning och ekon. forskning

Lika stora fakulteter är: handel o. teknik; handel o. admininistratio & 1880 ekon.stud., genomsnittlig intagningsprocent ca 40 & 177 utdimitterade ekon.mag., 1 ekon. kand., 3 ekon.dr. 1996, snittstudietid ca 5 år & ekon.mag.-utbildningens årsbudget 38,1 Mmk, statens andel 32,6 Mmk, övrig finansiering 5,5 Mmk?

Tammerfors universitet

Adress 33101 Tammerfors Tel: (03) 215 8111 Rektor: Fax: (03) 2184473 2 Uolevi Lebtinen http://Awvw.uta.fi/ Ek konomutbildning ges vidTammerfors universitets ekonomisk-administrativa fakultet, där största huvudämnet är nationalekonomi med 330 studerande. Andra stora ämnensär dövisning, marknadsföring och administration. Som en unik specialitet erbjuds försäkringsvetenskap som huvudämne sedan 1997. Ekonomr-utbildningen vid Tammerfors universitet utgör tillsammans med Helsingfors handelshögskola och Jyväskylä Universitet den Som det är svårast att-få en studieplats vid.

Kalevantie 4, PB 607 Å

Nyckeldata:

Tammerfors universitet har 6 institutioner för ekon.kand.- och -mag.utbildning och ekon. forsknin & störst av dem är institutionen för nationalekonom & 1.365 ekonomie studerande totalt, genomsnittlig intagningsprocent ca 22 ’ & 93 utdim. ekon.mag., 14 ekon.kand., 0 ekonsdr 1996; snittstudietd 5,5 å & ekon. mag.utbildningens årsbudget 9,3 Mmk; statens andel härav 100 procent

Jyväskylä t universite - Adress: Mattilanniemi, PB 3 40351 Jyväskylä

Tel: (014) 602940) Fax(0T4) 603331

Rektor: = hitofAwwwjyutieconomics Aino Sallinen + Ten ekonomiska utbildningen vid

Jyväskylä universitet sker vid den samhällsvetenskapliga fakulteten där detfinns 1000: ckonomie; studerande. Största enheten är redovisning. Skolan har som sina styrkesidor företagande, miljöledning, företagsstfategi, marknadsföring och media samtledningens redovisning “av dem som deltar i inträdesförhöret — ?högskolans egna uppgifter

Nyckeldata & Handelshögskolan vid Jyväskylä universitet har 8 studieprogram för ekon.kand.- och -mag.-utbildning och ekon. forsknin & störst är studieprogrammet för redovisnin & ca 1000 ekon.stud, totalt, genomsnittlig intagningsprocent ca 20 e ca 70 utdim. ekon.mag,, 6 ekon.kand,, 4 ekon.dr 1996; snittstudietid 5,1 å ekon, mag.-utbildningens årsbudget: inga uppgifter?

FORUM NR 11/97

Villmanstrands tekniska högskola

Adress: Skinnarilankatu 34, PB 2 53851 Villmanstrand

Tel: (05) 621 11

Rektor: Fax: (05) 621 2350 ka Juhani Jaakkola — — httpdwwwdutsi

Avdelningen för handelsvetenskap, som grundades 1991, är en av sex avdelningar vid Villmanstrands tekniska högskola. Som sin styrka anger skolan möjligheten att kombinera ekonomi och teknik. Det största studieprogrammet är företagsekonomi, redovisning. Skolan utdimitterade förra året 45 ekonomie magistar och hela 23 ekonomie kandidater.

Nyckeldata Villmanstrands tekniska högskola har en-avdelning för ekon.kand.- och -mag.utbildning och ekon. forsknin största studieprogrammen är företagsekonomi och redovisnin « ca 500 ekon.stud. totalt, genomsnittig intagningsprocent ca 24 & 45 utdimitterade ekon.mag,, 23 ekon. kand., 0 ekon.dr 1996, snittstudietid 4 år & ekon. mag.-utbildningens årsbudget 4,7 Mmk, statens andel 3,7 Mmk, övrig finansiering 1,0 Mmk Åbo Akademi

Adresser: Domkyrkotarget 3, 20500 Åbo

Tel: (02) 2654 311 Fax: (02) 2517 553 2 hitpi/www.abo.fi Österbottens högskola

Kyrkoesplanaden 22 55100 Vasa

Gustav Björkstrand

Den merkantila utbildningen vid Åbo Akademiär landets andra svenskspråkiga. Den äger rum vid Ekonomisk-Statsvetenskapliga fakulteten och är grupperad kring tre profileringar:beslutsplanering, företagsledning och internationell företagsverksarmhet. Ekonomutbildningen är universitetsbaserad och ger större möjlighet till samhällsvetenskapliga ämnen, juridik samt språk. Styrkeområden inom

Nyckeldata & Åbo Akademi har 1 fakultet (Ekonomisk-Statsvetenskapliga Fak.) för ekon. kand./mag.-utbildn. och ekon.forskning 6 ESF är ÅA:s största fakulte &» 437 ekon.studerande totalt, genomsnitilig intagningsprocent ca 27 54 utdimitterade ekon.magistrar, 2 ekon.kand., 2 ekon.lic., f ekon.dr 1996, snittstudietid ca 6 å postgradual forskning är enligt ÅA t.ex.informa..— ekön mag. utbildningens årsbudget: tionssystem och nationalekonomi. ÅA deltar i

TUCS tillsammans med Åbo handelshögskola.

Kyrkogatan 11 A, PB 191

Tel: (08) 5531 011 Fax: (08) 371 158 http:/Äwww.ouiu.fi/

Liten är vacker”, uppger man på det ekonomiska utbildningsprogrammet vid den tekniska fakulteten vid Uleåborgs uni versitet? Eftersom man är en del av en teknisk fakultet vid ett universitet har studerande möjlighet att kombinera inte bara teknik utan också många andra ämnen med de ekonomiska. Främst söker det ekonomiska utbildningsprogrammet sin profil från samarbete med de tekniska linjerna. Utbildningsprogrammet är grundat 1991.

FORUM NR 11/9 920101 Uleåbor “av dem som deltar i inträdesförhöre 9,6 Mmk, varav 6,5 Mmk är statlig finansiering?

Nyckeldata:

Uleåborgs universitet har 3 utbildningsprogram för ekon.kand./mag.utbildning och ekon. forsknin & alla (nationalek,, fin.ek & redovisn., marknadsför.) är lika stor & ca 400 studerande totalt, genomsnittlig intagningsprocent ca 90 « 34 utdimitterade ekon.magistrar, 2 ekon.dr 1996, snittstudietid 5,4 år & ekon.mag.utbildningens årsbudget 5,3 Mmk, statens andel nästan 100 procent ?högskolans egna uppgifte der att vissa enheter som visat hög kvalitet belönas med extra finansiering från ministeriet. Dylika är t.ex. Institutionen för redovisning och metodvetenskaper vid Vasa universitet och läroämnet internationell affärsverksamhet vid Helsingfors handelshögskola.

Finlands Akademi utser spetsenbeter inom forskning. Den enda enhet där handelshögskolor är involverade är Turku Centre for Computer Science där Åbo handelshögskola och Åbo Akademi medverkar.

Kvalitetsskillnader?

Kvalitetsjämförelser mellan ekonomutbildningsenheterna är ett känsligt ämne och varje gång Forum nämnt ordet ‘ranking-lista’ i intervjuer har alla i högskolevärlden stelnat till. Och visst är det svårt att göra jämförelser. Problemet är att skolorna kan mätas på många olika sätt och som man frågar får man svar. Arto Kokkinen, ansvarig för utbildningspolitiska ärenden på Finlands Ekonomförbund SEFE säger: ”Kvalitetsutvärderingar är svåra, det finns alltid någon som anser att man betonar fel saker”.

Skall man betona forskningsresultaten eller undervisningen? Hur mäts undervisningens kvalitet? Hur utvärderar man om näringslivet är tillfreds med utbildningen? Den som vill hitta en bra högskola eller en som är speciellt bra inom något speciellt ämnesområde måste mångt förlita sig på rykten och enskilda omdömen. Några allmänt accepterade objektiva utvärderingar finns inte att tillgå.

Utvärderingar har visserligen gjorts. En enkät gjord av Professorsförbundet 1993 - där över tusen ‘påverkare” frågades vilka som är de bästa högskolorna i landet - kom fram till att bland 20 högskolor placerade sig Helsingfors handelshögskola på fjärde plats, medan Hanken och Åbo handelshögskola placerade sig på 13:e respektive 16:e plats. Listan toppades av Helsingfors universitet.

1994 gjorde Högskolerådets generalsekreterare på uppdrag av Helsingin Sanomat en undersökning bland 17 högskolor. Där undersöktes högskolorna med hjälp av tre indikatorer: antal utdimitterade per lärare, finansiering från Finlands Akademi per lärare och utländska forskarkontakter. Ranking listan toppades av Tekniska högskolan och de tre handelshögskolorna placerade sig bland de fyra sista.

1995 gjorde Högskolerådet en effektivitetsundersökning bland landets högskolor där bl.a. åtta ekonomutbildningsenheter undersöktes skilt för sig. Listan toppas av Jyväskyläs ekonomutbildningsenhet följd av Åbo Akademi och Tammerfors. Helsingfors handelshögskola, Hanken och Åbo handelshögskola placerade sig på fjärde, sjätte respektive sjunde plats.

Dessa tre undersökningar ser på skolorna som helhet och går inte in på huvudämnesnivå.

Ekonomutbildningens ekonomi

Hanken var denna månad tvungen att göra stora rationaliseringsåtgärder, bl.a. dras 25 tjänster av totalt 231 in för att lappa ett underskott i budgeten på 5,4 Mik. Marianne Stenius: ”Orsaken står att finna i de ökade resurserna på 80-talet som sedan under 90-talet minskade. Vi gjorde inte strukturella förändringar då som de andra högskolorna, eftersom vi var mitt i den högskolepolitiska debatten om Hanken skulle förbli självständigt .Vi är tvungna att göra inbesparingarna nu istället” Och tillägger: ”Att vi varit utan fast anställd förvaltningsdirektör under två år är också en bidragande orsak”. Nu är Hanken tvungen att fatta många “strategiska linjedragningar’ vilket bl.a.

Sverige är ett recllt alternativ fö nomi kan. ma studera i d vis kandet var tta rätt inriktning och rät ola i mångfalden. Införmatör .” Opou oswid Högskoleverket — ieinformal ano ska a han Vafrån’ Högsk a studier här oc ochi Bår

Sverige bön EL och eko lan 1 Sverig m studieort. rjade 165 fin

Guide till den merkantila titeldjungeln Ekonomie magister: Har studerat 160 studieveckor (ca-4-6 år) vid handelshögskola. En högre högskoleexamen. E ekonomie magister har rätt att använda titeln ekonom.

Ekonormie kandidat: Ny titel sedan 1995. Har studerat 120 studieveckor (ca 3-4 år) vid ekonomutbildningsenhet. En lägre högskoleexamen. Motsvarar den tidigare diplomekonomexamen,

Tradenom: Ny titel sedan 1995. Utbildad vid yrkeshögskola i 3,5 år (140 studieveckor). Titeln har ingen tidigare motsvarighet. Kräver gymnasieutbildning, alternativt merkonomutbildning.

Merkonom: Utbildad vid handelsläroverk i 3 år. Främst åt elever med grundskoleutbildning. Studentmerkonom studerar 2 år.

Merkant: Utbildad vid handelsläroverk i 2 år på grunaskolbaserad linje (1 år för för studentbaserad). Utbildas inte nya efter 1998.

innebär en ökad specialisering på de företagsekonomiska ämnena.

Rektor Kasanen har i offentligheten efterlyst att högskolor skulle få sin egen balansräkning, vilket de idag saknar. Idag lever de från hand til mun med statsmedel. Med en egen ekonomi skulle högskolorna själva kunna planera på längre sikt.

I snitt kostade en ekonomie magistersutbildning närmare 200 000 mk, enligt undervisningsministeriets uträkning på basen av KOTA-databasen.

Den finländske ingenjören är närmast mytomspunnen, den finländske ekonomen har sällan höjts till skyarna.

minst lika många”, säger studilsekreterare Hilkka Rajala, som är kontaktperson fö ländarna vid Umeå uni versitetets Umeå ä är ensamma om at a hö; oleprovet i Fi and, närsa. Se naste är deltog JR rovet = r talat DE ENumedeko h inte problem Le ekonom i Finland.

an kansk&lättare att se at Persp ersom

Vacfö; era i Sverige: ”För att’vara nära, men ändå borta. Syverigerär ett ae sätt-att få en

Håller ekonomutbildningen hög klass i Finland?

Kari Purhonen, direktör för utbildningspolitik vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT säger: ”Kvalitetsmässigt motsvarar vår ekonomutbildning kraven, men jag efterlyser mer utbildning inom privatföretagande och kvalitetskunnande”. Däremot tycker han att Finland ligger efter kvantitativt sett. ”Antaler ekonomexamina i förhållande till totala mängden examina är lägre än OEDC-genomsnittet. Tradenomexamen har visserligen delvis åtgärdat detta problem. Han efterlyser fler postgraduala studerande eftersom Finland är i botten vad gäller ekonomie licentiat- och doktorsgrader jämfört med andra OECD-länder.

Enligt en enkät som Ekonomförbundet SEFE gjorde i våras ansåg över 800 nyblivna ekonomer att standarden på den ekonomiska handelshögskoleutbildningen måste höjas. Samtidigt visar en annan av SEFE:s undersökningar att arbetsgivarna litar starkt på ekonomexamen. Av 147 tillfrågade förmän för ekonomer ansåg hela 98 procent att ekonomen motsvarade förväntningarna mycket bra eller ganska bra. En snabb rundringning bland storbolags personalavdelningar ger intrycket att företagen inte fäster någon större vikt vid var en person har studerat till ekonom, det är individen som är det viktigaste. & Fredrik Nar ett starkt alternativ = JA saker och tin wanhan synvinl

UJagrekommenderar det definitivt” AG Svomalainen, utbildningspoli ombudsman vid Industrins och arbetsgivarnas centfälförbund TT framhåller att en . ekonomutbild= ning Atmninstone inte är en nackdel

Man söker jobb i Finland. dj Gr privata näringslivet finnsinga en.Om jöbbet för ikrav på På be- ln kontaktertill Sverige ses no en svensköekonomexamen positivt / : personen redan har erfarenhet av Sverige od Svenskt näringsliv. “om arbetsuppgifterfia enbart berör den inhemska magknaden tror jag int man delvis yratår om andra saker i 4 an uppfattar någon större skillnad i är, ha , lan en svensk och en finländsk

G Söner Personliga kvalifikationer ä gare än examen”, säger Savolainen. & Peter Ehrström

FORUM NR 11/97