Elektroniken och energibehovet

av B. P. Forum 1972-11, sida 42, 14.06.1972

Elektroniken och energibehovet

Elektroniken kommer att spela en viktig roll för världens framtida energiförsörjning. Energibehovet ökar i takt med utvecklingen, från vildens dagliga energibehov på omkring 2,4 kilowattimmar — energiinnehållet i hans föda — till genomsnittsamerikanens dagliga förbrukning av 240 kilowattimmar och den framtida världsmedborgarens ännu oanade energibehov. Några fakta om elektronikens roll i utvecklingen gavs av professor Martti Tiuri på årets elektronikdagar och de öppnar onekligen svindlande perspektiv.

Genom omvandling av väte till helium i den så kallade fusionsprocessen kommer man i framtiden att erhålla stora mängder energi. Det finns enorma mängder väte bundet i världshavens vatten, och om man lyckas utveckla fusionskraftverk kommer man att ha övernog av bränsle.

Fusionsreaktionen kräver flera miljoner graders temperatur. Svårigheten är att hålla ihop gasen eftersom inga material tål den behövliga temperaturen, Plasmafysik och elektronik behövs för att man skall kunna styra processen med magnet. fält.

Forskning pågår i flera länder, men målet har ännu inte uppnåtts. Med en högeffektlaser har man dock redan för ett ögonblick lyckats uppnå den kritiska temperaturen i ytterst små volymer.

En annan möjlig energikälla är solbatterierna. Det finns planer på att placera jättelika solbatterier i satellitbana kring jorden med en omloppstid på 24 timmar, vilket i praktiken ger en stillastående satellit. Det är fråga om 8 x8 km? solbatterier vars likström med mikrovåggenerator skulle omvandlas till en mikrovågeffekt på tiotusen megawatt och en frekvens på tretusen megahertz. En enorm antenn med diametern 2,5 kilometer skulle sända mikrovågeffekten till mottagåre på jordytan. Effekttätheten på jordytan skulle bli 10 milliwatt/cm?, vilket är ofarligt för människan. Mottagarantennen skulle vara 10 x 10 km? och en likriktare skulle generera eleffekten.

Med dagens teknik skulle nyttograden vara mellan 25 och 45 procent, imen genom att utveckla elektroniken torde man kunna uppnå 69 9/6, Kapitalkostnaderna har uppskattats till 475 dollar per kilowatt.

Elektroniken kan även inverka på energiproblemet indirekt, genom. att minska energibehovet. Den elektroniska datakommunikationen kan utvecklas så, att till exempel affärsunderhandlingar kan skötas per television, varvid energi fö resor och fortskaffningsmedel kan sparas. Likaså kan den elektroniska posten minska papperstransporten och ersätta den med elektronernas rörelser, som också är en fördel ur miljövårdssynpunkt. Mikrovågsugnar kan nedbringa energibehovet vid matlagning.

Professor Tiuri nämnde till slut den kartläggning av naturtillgångarna som utförs med den så kallade ERTS-satelliten, en förkortning av Earth Resources Technology Satellite. ERTS flyger på ca 500 kilometers höjd och insamlar observationer från en omkring 180 kilometer bred korridor på jordytan vid varje omlopp.

Finland skall använda ERTS observationer för att klarlägga skogstillgångarna i landet samt fortgående följa med issituationen i Bottniska viken och Finska viken, övervaka hotande översvämningar i Österbotten och bearbeta de geologiska observationerna för att underlätta malmletandet i landet.

B.P. 42

Nyttiga data

Tid Föreg. år Produktion Mercators Index, 1948 = 100 " 298 273 Partihandelns volymindex = 100 n 187 124 Detaljhandelns valymindex 1988 = 100 t" 110 9 Industriprod. volymindex ” 1959 = 100 " 245 196 Elproduktionen, milj. kWh 15—21.5 442,8 427,5 Inregistrerade nya personbilar XII 671 a Priser Partiprisindex, 1949 = 100 iv 334 308 Inhemska varor 337 81 Importerade varor 321 208 Produktionsvaror 324 307 Konsumtionsvaror 330 300 Produktlonsprisindex 1949 = 100 “nn 342 320 Hemmamarknad 333 Fikl Export 378 360 Konsumentprisindex, 1987 = Vv 129,2 119,6 Levnadskostnadsindex 1951 = 100 Iv 250,9 232,1 Råvaruprisindex, 1931 = 100 Reuter’s 2.6 552,3 523,8 Moody’s 404,9 378,7 Unitas aktleindex 1970 = 100 7.6 145,9 (ej iämförbar 1971) Byggnadsverksamhet Byggnadskostnadsindex 1964 = 100 Vv 161,9 148,8 Byggarens index 180,9 148,2 Byggmaterial 140,0 133,0 Arbetslöner 1871 164,1 Beviljade byggnadstillstånd, milj.m? m S,01 2,71 Varav för bostäder milj. m? 1,25 1.1 Färdigställda lägenheter, st. IV kv. 15678 16 253 I-IV kv. 49 961 49738 Penningmarknad Bankinlåning, milj. mk 30.4 21 564,8 18 718,1 Bankutlåning » 30.3 22 580,4 19 645,0 Finlands Bank, =» 31.5 Guld 205,3 121,3 SDR 283,3 192,8 Valutor, netto 1 845,7 1 257,4 Statens checkräkning 32,5 0,8 Sedelomlopp 1 940,5 1 372,8 Statsskulden, milj. mk 30.4 4 084,1 3 978,3 Uppburen källskatt, milj. mk IV 2451,5 2 044,3 Sysselsättning Lediga platser 19.5 20488 16848 Män i avverkningsarbete im 80 000 100 000 Arbetslösa arbetssökande 19.5 59 297 A4 775 Arbetslöshetsprocent “I 3,4 2,9 Utrikeshandel Export, milj. mk iv 855,2 693,9 l-—IV 3 741,2 2873,9 Import » vy 1 092,6 959,7 l-IV 4 044,7 3 488,3 Över (+) el. underskott (—) Iv —237,4 —265,8 - —-IV — 303,5 —814,4 Över (+) el. underskott (—) med Storbritannien I-IV +148,3 + 55,3 Sverige + 83,6 —175,1 Västtyskland —367,2 —265,3 Sovjetuntonen — 71,1 —109,5 Japan — 80,0 —108,7 USA + 26,4 — 32,6

Forum 11/72