Industrins tillväxt måste bygga på ökad kapitalinsats
Forum 1972-11, sida 21-22, 14.06.1972Handels- och industriministeriet siar:
Industrins tillväxt måste bygga på ökad kapitalinsats
Pol dr Pentti Viita
Forum 11/7 9 Vi kommer antagligen att drabbas av brist på arbetskraft i slutet av detta decennium. Det betyder bla att den ekonomiska växten inom industrin inte som hittills kan bygga på en arbetskraftsökning, utan på ökade kapitalinsatser och tekniskt kunnande.
e Den hårdnande internationella konkurrensen kommer att kräva interna omstruktureringar och koncentration på branscher som ger den bästa avkastningen. Den kemiska industrin kommer att expandera snabbast, men även inom metall- och maskinindustrin samt papper och cellulosa är en betydande ökning att vänta, medan textil- och livsmedelsindustrierna väntas falla tillbaka.
Ö Så siar en arbetsgrupp inom handels- och industriministeriet om industriutvecklingen på 70-talet i ett betänkande som torde ges offentlighet före midsommar.
Utredningen gäller inte bara hur industrins utveckling kan tänkas bli på 70-talet, utan även den nödvändiga industripolitiken med statliga åtgärder och politiska beslut, upplyser biträdande ävdelningschefen vid handels- och industriministeriets industriavdelning pol dr Pentti Viita, som basat för utredningen.
Industripolitiken kommer att kräva ökade statliga insatser när det gäller forskning, kapitalförsörjning (särskilt för miljövården), yrkesutbildning etc. De statsägda industrierna väntas även expandera kraftigt.
Kemiska industrin expanderar snabbast
Dethär är vad utredarna förväntar sig av 70-talets industriella utveckling: : Vänd e investeringarna 5,8 procent, produktiviteten per arbetare 5,2 procent, per arbetstimme 5,4 procent ökning produktionen ökar 6 procent per å antalet anställda ökar bara 0,8 procent per å den ekonomiska växten 6 procen arbetslösheten ligger så lågt som vid 1,5 procent, vilket betyder full sysselsättning
Men växten fördelas förstås ojämnt mellan olika branscher. Snabbast blir expansionen i den kemiska industrin, som väntas öka med 9,5 procent per år, därpå följer el, vatten och gas (8,9), metallindustrin (8,2), papper och cellulosa (5,6), trävaror (4,3) osv.
En omstrukturering kommer alltså att ske med tyngdpunkten på de inbringande branscherna. Detta avspeglar sig även i den beräknade arbetskraftsutvecklingen.
Textil och livsmedel bakåt
I en artikel av överinspektör Tuomo Silaste vid handelsoch industriministeriet beräknas hela industrins efterfrågan på arbetskraft under 70-talet öka med 40 000. Av denna ökning faller inte mindre än nästan 24 000 på metall- och maskinindustrin. Den kemiska industrin beräknas behöva 9 900 till, pappers- och pappersproduktindustrin 6 000.
Den största beräknade minskningen återfinns inom textil-, konfektions- och läderbranschen (—28 200), därnäst följer på minussidan livsmedels- och tobaksindustrin (—6 300).
HUVUDREDAKTÖR
Posten som huvudredaktör för tidskriften Forum för ekonomi och teknik är ledig att sökas av intresserade och för posten kvalificerade personer.
Heltidsanställning är huvudalternativ.
Posten tillträdes den 1 januari 1973 eller gärna tidigare.
Närmare upplysningar ger ekon.mag. Harry Myrberg, tel. 666 481.
Ansökningar med löneanspråk riktas till styrelsen för Förlagsföreningen Forum r.f., adress Alexandersgatan 19 A, 00100 Helsingfors 10.
FORUM
FÖR EKONOMI OCH TEKNI 22
Servicenäringarna + 180 000, lantbruket — 140000
Totalt beräknas efterfrågan på arbetskraft inom hela näringslivet öka med 70 000—75 000. Den överlägset största ökningen inträffar inom servicenäringarna (+180 000). Industri och hantverk behöver 25 000—30 000 till (en minskning inträffar inom hantverket) och jord- och skogsbruket får bereda sig på en minskning på inte mindre än 140 000 personer.
Till en början kommer sysselsättningen att öka långsamt — vi kommer alltså att ha en icke obetydlig arbetslöshet under de första åren, vilket vi ju redan har sett. Men mot slutet av årtiondet har befolkningsutvecklingen lett till en allt svagare ökning av utbudet på arbetskraft, vilket kan betyda, att vi mot decenniets slut kan räkna med en viss arbetskraftsbrist. Men vi kommer nog rätt länge att dras med en betydande regional arbetslöshet och likaså arbetslöshet bland icke yrkesutbildade.
Kapital och tekniskt kunnande
På investeringssidan betyder den retarderande arbetskraftsökningen att den ekonomiska växten måste åstadkommas med kapital och tekniskt know how, förklarar dr Viita.
Den hårdnande internationella konkurrensen tvingar även fram strukturförändringar och höjd yrkesskicklighet. Det gäller att bevara och om möjligt utveckla industrins konkurrenskraft i en värld, där handelshindren håller på att avvecklas.
Ökad statlig insats
Många av de åtgärder som rekommenderas i utredningen kräver en insats av staten och de politiska instanserna. Forskning och produktutveckling bör stimuleras, samarbetet mellan företagen (branschrationaliseringen) förbättras, marknadsföringen intensiveras, kapitalförsörjningen effektiveras, yrkesutbildningen likaså.
En del av dessa åtgärder kräver mera, andra mindre insatser av statsmakten. Branschrationaliseringen kräver inte mycket statspengar. Däremot räknar man med en kraftig ökning av anslagen för forskning, från 15 miljoner till det 4,5-faldiga, eller med 15 procent per år.
Marknadsföringen kan även tänkas stimuleras med statslån till enskilda företag, och när det gäller kapitalförsörjningen tänker man sig statlig långivning, bl a för miljövårdsändamål. Även på skolningens och rådgivningens områden har man skäl att vänta betydande insatser, |
Oljeraffinaderi nr 4 snart aktuellt
Statens uppgift är allmänt taget att bedriva en aktiv industripolitik, förklarar dr Viita. Härvidlag spelar även statsföretagen en betydande roll. De har en betydande tillväxtmarginal och kommer att utvidgas mycket kraftigt. De ligger ju till stor del i de branscher, som väntas expandera snabbast: el och gas, metall (Rautaruukki, Valmet), den kemiska industrin, träförädlingen etc.
Två atomkraftverk är under utbyggnad, och flere kommer att att bli, ett tredje oljeraffinaderi söker just nu plats (Tvärminne?) och ett fjärde blir snart aktuellt. Naturgasen kommer även att kräva avsevärda statliga investeringar.
Fyra år eller tio år Förverkligandet av det program, som ministeriets utredare ställer upp är i det väsentliga beroende av politiska beslut. Sådana är det förstås alltid svårt att förutspå om, medger dr Viita. Men det finns å andra sidan marginaler.
Ett exempel är utvecklingen av miljöskyddet och reningen av vattendragen. Man kan ta sikte på att sänka nedsmutsningen av vattendragen till 30 procent av den nuvarande inom 4 år, men man kan också göra det inom 10 år.
Det är alltså en viss elasticitet i programmet, som gör att det har större chanser att klara sig igenom den politiska skärselden.
Forum 11/72