En man, ett företag, en produkt (tills vidare)
av Ragnhild Artimo Forum 1980-12, sida 52-53, 27.08.1980
En man, ett företag, en produkt (tills vidare)
En transportabel gradsax som väger bara 18 kg är maskintekniker Erik Hällsténs första egna projekt från ritbord till färdig produkt. Gradsaxen marknadsförs redan i Finland, och Erik Hällstén har export i blicken och flera produktidéer i bakfickan. — Men konsultjobb fortsätter jag med, säger han. — Konstruktionsarbete tvingar en att tänka, håller en på alerten.
9 Tradecontact är det ganska färska firmanamn under vilket Erik Hällstén marknadsför såväl konsulttjänster som egen produktion — och sistnämnda omfattar som sagt tills vidare en enda produkt, gradsaxen ACT 600, som ut 5 vecklats för klippning av tunnplåt. Impulsen till en lätt, transportabel gradsax fick jag våren 1979, då en konstgrafiker klagade över att ingen billig och lätt gradsax stod att få på marknaden – grafikerna behöver kunna klippa tex kopparplåt för etsningar. Här fanns alltså en tydlig marknadsnisch, och jag började fundera på en gradsax som skulle uppfylla kraven att vara lätt att arbeta med, lätt att flytta och använda också I små utrymmen, och möjligast billig, säger Erik Hällstén.
Den färdas snabbt…
. som färdas allena. Steget från vag men målmedveten idé till första prototyp var endast några månader. I det skedet hade Hällstén ännu inte egen verkstad, och de olika delarna och arbetsskedena utfördes decentraliserat vid olika verkstadsföretag.
Fjärde prototypen blev klar i februari detta år, varefter O-serien omfattande tolv exemplar färdigställdes i mars och april.
— Varje konstruktionsuppgift är en fascinerande utmaning, och kan tekniskt lösas på otaliga sätt, säger Erik Hällstén, — Svårigheten är att hitta den produktionsekonomiskt bästa lösningen.
FORUM 12/8 - (-serien är nödvändig för att man skall kunna gallra ut produktfel före serietillverkning, säger Erik Hällstén. — Under vintern rustade jag upp en egen liten verkstad, där nu de flesta faser av tillverkningen sker, förutom maskinbearbetning av betten som Teräshiomo utför, och härdningen som Suomen Bofors sköter. Jag har inte möjlighet att ha någon fast anställd vid verkstaden, endast temporär arbetskraft för specialarbeten som exempelvis svetsning. Den svetsare som jobbar för mig är et veritabel geni, han är född tll svetsare och en av de få jag sett som kan använda en svetstransformator rätt…
I juni blev 1-serien av gradsaxen klar med förbättrat material — i 15 exemplar — men ännu finns det rum för produktutveckling bla i form av anslag, fingerskydd och specialutrustning.
ACT 600 gillar syrafast plåt
I sin 1-serieversion har den nya transportabla gradsaxen ett bett på 630 mm för kapning av Rautaruukkis standardrulle på 610 mm — men genom all saxen fungerar enlig! genommatningsprineipen är klipplängden obegränsad.
Den minimala vikten. som är en tiondedel av stationära gradsaxars, har uppnätts genom att ACT 600 endast består av beu och stomkonstruktion och i och för användning skruvas fast vid ett — gärna lågt — arbetsbord.
— Gradsaxen skär upp till 1,5 mm FE 37, d vs svartplåt, berättar Hällstén.
Speciellt verkar den att tycka om I mm syrafast plåt, jag tor det beror på släppningsvinklarna som lämpar sig speciellt väl för denna plåt.
Den transportabla gradsaxen är — även om dess tillblivelse anknyter sig till grafik — tänkt för i främsta hand småföretagare i verkstadsbranschen, för montagearbetsplatser, och för mindre enheter vid större företag, Lex fabriksserviceavdelningar.
Gradsaxen kostar cirka en fjärdedel av vad stationära gradsaxar betingar.
Själv är bästa dräng
Det räcker inte att konstruera en bra och säljbar produkt. Den måste marknadsföras också. I ett enmansföretag är organisationsfrågor inget problem…
- I praktiken har det varit så de senaste månaderna, att jag skött marknadsföring och annat kontaktarbete på dagarna, och jobbat ute på verkstaden kvällar och veckoslut, säger Erik Hällstén. Mesta marknadsförimgsansträngningarna har hittills helt naturligt gällt hemmamarknaden, och gradsaxen säljs nu av Tallberg, Renlund, Teräs, Grönblom, och Rake. Nästa marknad jag ämnar bearbeta är Sverige. Preliminära kontakter har redan tagits där. Sedan hoppas jag kunna intressera sällJare i Norge och Danmark, och hoppas få Lips om möjliga intressenter av våra handelssekreterare där.
Och det övriga Europa? Jag har en del luriga funderingar.
Erik Hällstén kontrollmäter gradsaxens axeltapp.
FORUM 12/8 mera vill jag inte säga i det här skedet.
Egen produktion -— hur länge?
Erik Hällstén har hittills i stort sett tillverkat sina gradsaxar i den egna verkstaden med undantag av vissa moment.
= Jag räknar med att kunna fortsätta på den linjen så länge det rör sig om en månadsproduktion på under 30 stycken, det är den kritiska gränsen. Går det över 30 blir det troligen nödvändigt att anställa en eller flera fackmän. Å andra sidan är den undre gränsen 100 per månad för att tillverkningen skall intressera någon underleverantör. I dethär skedet är det svårt att säga vilken linje som blir aktuell: expanderad egen produktion eller produktion på annat håll.
Hällstén utgår i alla händelser från att det finns en stor potentiell efterfrågan på artikeln det har kunnat noteras redan nu.
En konstruktörs filosofi Om råmaterialsiluationen säger Erik Hällstén att det finländska stålet är synnerligen högklassigt, men konstaterar att inhemskt verktygsstål inte finns att få - - det importeras från Sverige.
Min konstruktionsfilosofi är strävan till möjligast låg vikt och möjligast stor styvhet i konstruktioner, säger han.
- Varje konstruktionsuppgift är en spännande utmaning, och kan tekniskt lösas på otaliga sält. Svårigheten är att hitta det produktionsekonomiskt mest fördelaktiga sättet.
Erik Hällstén, som trots en ganska intensiv tidtabell också avdelar tid för att följa med utländsk fack press, uttrycker en viss oro för den tekniska undervisningens framtid i hemlandet:
Själv har jag genomgått Tekniska skolan i Vasa t början av 60-talet, och på den tiden var maskinelement och fysik skolans paradämnen. I dagens undervisning borde två ämnen få betydligt mera utrymme, nämligen kreativ maskindesign som baserar sig på systematiserad schematisering av maskinfunktioner, samt vetenskaplig tillämpning av fysik vid val av konstruktionsalternativ (se Machine Design 10. 4. 1980 och 24. 4. 1980).
Dessa ämnen får allt större betydelse i stora industriländer, säger Erik Hällstén. - Man kan fråga sig om det inte vore möjligt att bereda plats för dem i undervisningsprogrammet på bekostnad av ämnet förbränningsmotorer. Enligt mia mening borde ett betydande antal övrnivgstimmar 1 kreativ maskindesign och vetenskaplig tillämpning av fysik inkluderas i undervisningen vid de tekniska skolorna i vårt land.
Ragnhild Artim 53